Linda Widar, forskare i arbetshälsovetenskap, har jobbat hemma i Malmö sedan coronautbrottet. Hon forskar om distansarbete och ser själv både för- och nackdelarna. Ibland glömmer även hon de goda råden. ”Jag måste påminna mig om pauser”, säger hon.
Ajaj, vad det kan smärta i ryggen efter flera timmars stillasittande. Linda Widar, forskare i arbetshälsa vid högskolan i Gävle, beskriver en arbetsvardag där hon ibland glömmer pauserna. Nu finns det inga kolleger som knackar på, ingen riktig anledning att resa sig från bordet.
– Jag kan komma in arbetet och hyperfokusera i flera timmar. Ibland ”vaknar jag upp” några timmar senare och då har musklerna stelnat. Man måste påminna sig om pauser, för att det ska hålla i längden.
Linda Widar har jobbat på distans sedan coronautbrottet i mars, men hann göra det mesta av sin insamling till doktorsavhandlingen innan större delen av tjänstemannasektorn skickades hem. Hennes forskning handlar just om hur distansarbete påverkar vår hälsa, och intresset som har väckts för forskningsområdet nu beskriver hon som ”närmast hysteriskt”. Hon har intervjuats men också hållit föreläsningar för företagsledare om arbetsmiljö kopplat till hemmet som arbetsplats.
Forskningen tudelad
Enligt Linda Widar är det svårt att säga något säkert om just coronapandemins påverkan, eftersom inga forskningsresultat finns än om någon liknande situation. Men det går att hämta kunskap från forskning om distansarbete ändå och koppla till coronatiden.
Forskningen är tudelad i frågan om distansarbete, slår Linda Widar först. Att jobba hemma kan både vara bra och dåligt för vår hälsa, och det kan säkert skilja sig stort både mellan branscher och individer.
– Den egna flexibiliteten är ett plus. Man är mer autonom och styr över sin egen tid. Det blir lättare att få ihop livspusslet.
I de fall där drivkraften bakom att jobba hemma är möjligheten till bättre balans mellan fritid, kan de anställda uppleva sig mindre stressade, enligt Linda Widar.
– En annan fördel är att man kan få avskildhet och uppnå högre koncentration i självvald miljö. Det kan också leda till mindre stress.
Negativt bli socialt isolerad
Linda Widar nämner också en undersökning genomförd nu under coronatiden som visar på ökad effektivitet vid hemarbete.
Men många av fördelarna, beroende på individ, organisation och ledarskap, kan också snabbt vändas till nackdelar. Man ser en tendens att man arbetar fler timmar i veckan och även på tider utanför ordinarie arbetstid, som kvällar och helger. Arbetet kan ta allt större plats i hemmet och man börjar inskränka återhämtningstiden. Det kan leda till stress.
Linda Widar förklarar att möjligheten till ökad kontroll över tiden även kan vändas till kontrollförlust. Om man förlorar mer och mer tid med familjen kan konflikter uppstå.
– Det finns dessutom en negativ risk med att uppleva sig socialt isolerad. Att man förlorar sin organisatoriska tillhörighet kan få följdeffekter.
Personer som är borta länge från sin arbetsplats kan börja fjärma sig och känna minskad delaktighet.
– Det kan också ha en negativ inverkan på lojaliteten och motivationen.
Medarbetare kan ställa krav
Så kommer Linda Widar fram till det som hon själv påtalade om sitt eget hemmakontor. Stillasittandet. Det finns en större tendens att sitta still en längre tid, där varken kroppen eller knoppen får den återhämtning som behövs, förklarar hon.
– Nu under corona kan medarbetare ställa andra krav på utrustning och att arbetsgivaren hjälper till med en bra arbetsplats i hemmet än vid självvalt distansarbete. Det är annorlunda när många är ”tvingade” att jobba hemma, kanske mot sin vilja.
Över då till Linda Widars eget arbete med forskning – i lägenheten i Malmö. Vi gör en ”coronanapassad” intervju först via Zoom, men växlar sedan över till FaceTime, så att hon med telefonen kan ta mig på en rundtur i den ljusa lägenheten, granne med Turning Torso i Malmö. Hon visar sitt skrivbord med en rejäl kontorsstol bakom och sedan utgången till två balkonger i olika vädersträck. Från ena skymtas havet, där hon också brukar ta sig ett dopp ibland som en paus i arbetet, berättar hon.
– Här i läsfåtöljen sitter jag ibland. Linda Widar vrider sedan ner telefonens kamera så att jag också får se katten Molly, som sover sin middagssömn i närheten.
Otydlighet i organisationen skapar stress
Vad är det Linda Widar sitter med, ibland så koncentrerat? Första delstudien i hennes avhandling grundar sig på en enkät, där relationen mellan distansarbete och olika hälsorelaterade faktorer i arbetet undersöktes. Studien visade att de som jobbar på distans i stor omfattning upplevde mer stress än de som endast jobbade på distans vid enstaka tillfällen i månaden. Särskilt stressande är ”organisatorisk otydlighet”.
– Det kan till exempel handla om brister i kommunikationen med chefer och kolleger, att man inte riktigt vet vad som förväntas av en.
I den andra studien har en kombination av objektiva och subjektiva mätningar genomförts i samma population, alltså på forskande och undervisande personal vid högskolor och universitet, om deras arbetsbelastning och återhämtning, både på distans och på arbetsplatsen. Studiens deltagare fick en rörelse- och pulsmätare på sig. Utöver det mättes även kortisolkoncentration i saliven, som en indikation på stress. I den studien såg forskarna ingen märkbar skillnad mellan arbete i hemmet eller arbetsplatsen.
Lättare att koncentrera sig hemma
Tredje delstudien bygger på djupintervjuer med 26 universitetsanställda om upplevelsen av att arbeta på distans, och varför de väljer att arbeta så. Utifrån Linda Widars första intryck av svaren, efter att ha genomfört intervjuerna, kan hon berätta om några mönster:
– Något som en majoritet har påtalat är det positiva med att arbeta ostört hemma med koncentrationskrävande uppgifter. Men många nämner också komplexiteten i det, att det finns fördelar men också flera svårigheter.
Den fjärde studien kommer att ha ett ledarskapsperspektiv i fokus. Linda Widar och hennes kollegor ska undersöka hur det är att leda anställda som arbetar på distans och vilka förutsättningar chefer anser sig ha för att kunna stödja sina medarbetare på ett bra sätt. Linda Widars avhandling beräknas vara färdig om drygt två år.
– Den kommer också att ge bra underlag för fortsatt forskning om distansarbete.
Så får du hemarbetet att fungera bättre
Vilka är då de råd Linda Widar brukar ge andra – som hon ibland har svårt att hålla själv?
Ett av hennes främsta handlar om det sociala ansvaret kopplat till ledarskapet.
– Skapa regelbundna digitala möten som är mer av informell karaktär! Det kan handla om hur medarbetarna mår och vad de gör för tillfället. De känner sig sedda och hörda, och chefen kan få en inblick i deras vardag och snappa upp om de behöver stöd med något.
Frivilligheten brukar vara det centralt positiva inslaget kring distansarbete – och detta är nu inte fallet för många som jobbar hemma.
– Råd grundade i forskningen är ännu viktigare nu, när den centrala positiva delen med distansarbetet kanske inte finns där – frivilligheten. Då måste man rusta ordentligt för att hantera riskerna.
Upplever du själv också den där fjärmandet och minskade delaktigheten du beskriver?
– Jo, jag kan nog känna av det efter så långt tid. Men på min arbetsplats har vi en rätt etablerad distansarbetar-kultur och därför bra rutiner för kommunikation och möten på distans. Och just mitt ämne har ju varit efterfrågat av många under den här perioden, så det är inte så farligt att hitta mening för arbetet.
Enikö Arnell-Szurkos