Digitala assistenter, robotdjur, övervakningskameror. Vad händer med omsorgsyrket när AI kommer in i äldreomsorgen? Den frågan intresserar Marcus Persson vid Linköpings universitet.

Digitala assistenter, robotdjur, övervakningskameror. Vad händer med omsorgsyrket när AI kommer in i äldreomsorgen? Den frågan intresserar Marcus Persson vid Linköpings universitet.
En störd dygnsrytm kan öka risken för sjukdomar som cancer. Belysning som imiterar det naturliga ljusets skiftningar kan vara en lösning. Det visar en pilotstudie från avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö.
På avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö är den tidigare så mörka korridoren behagligt ljus denna tidiga eftermiddag i september. Här arbetar 26 anställda med 17 patienter.
– Jag blir pigg när jag kommer hit för att det är så ljust och överlag är personalen mindre trött, säger Kerstin Hart Lundberg, enhetschef på avdelning 83
Ullrika Källsvik är skyddsombud för hemtjänstpersonalen i Strömstad. Trots att hon är ny i sin roll, har hon redan hunnit lämna två skyddsombudsanmälningar på grund av ökad stress till Arbetsmiljöverket.
– Paragraferna är absolut viktigast i anmälan.
Stressen hade under en lång tid varit stor hos de anställda vid hemtjänsten i Strömstad när Ullrika Källsvik valdes till skyddsombud för ungefär fyra månader sedan.
– Bristen på personal var påtaglig, och det trycktes in flera besök under en arbetsdag, säger Ullrika Källsvik, hemtjänstpersonalens skyddsombud.
– Chefer i äldreomsorgen och i andra kvinnodominerade verksamheter har väldigt många fler strategier för att få återhämtning och för att kunna överleva i en organisation, eftersom de har tränat på det i så många decennier, säger Lotta Dellve, professor på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Brist på skyddsutrustning, sjuktal på mellan 40 och 60 procent.
Rädsla och kaos. Arbetsgivare som tvingat anställda att jobba hos smittade personer utan adekvat skyddsutrustning. Så beskriver Elisabeth Antfolk arbetsmiljön sedan coronapandemin bröt ut.
Finns coronaviruset i luften?
Den frågan försöker forskarna vid Lunds universitet ta reda på. Där pågår sedan länge forskning om droppsmitta och luftburen smittspridning i vårdmiljöer.
– Ju bättre vi förstår smittvägarna desto bättre kan vi också skydda oss, säger Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska Högskola.
Redan under de första veckorna av pandemin såg vårdpersonalen framåt med rädsla. De upplevde att vården nedmonterats under lång tid och insåg att kraven på dem skulle öka i den kommande pandemin. De var oroliga för långsiktigheten i vården och vad som skulle kunna hända efter krisen.
Personalen inom äldrevården var redan tungt belastad när covid-19 slog till. Ett otal dödsfall bland de äldre följde. Med brist på utbildning, osäkra anställningar och ibland utan skyddsutrustning arbetade personalen vidare. Med sitt dåliga samvete.
När arbetsvillkoren kommer i konflikt med ens egna värderingar blir det som ett inre skavsår. Samvetsstress, eller etisk stress, har funnits länge i vården. Vårdgivaren ställs inför en situation där hen inte har tid eller resurser för att hjälp, lindra och bota. Den stressen har ökat under covid 19-pandemin.
Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.
Osa-föreskriften kan vara till stor hjälp när det gäller att åtgärda problem kopplade till arbetstidens förläggning. Det menar forskaren Maria Steinberg, som studerat de anmälningar till Arbetsmiljöverket som hänvisar till föreskriften.
Västmanlands sjukhus införde 2017 en ny arbetstidsmodell för att få ner kostnaderna för övertiden och minska personalomsättningen. Idén var att införa arbetstider med betydligt bättre möjligheter till återhämtning.
Nattpass kompenseras med fyra timmars kortare arbetstid. Och tjänstgöring en hel helg ger en heltidslön med fyra lediga vardagar.