Det finns misstankar om att skift- och nattarbete medför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska Institutet genomför nu ett unikt projekt bland sjukvårdspersonal. Utifrån de faktiska arbetstiderna för varje individ ska forskarna studera riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar och för diabetes.
Yrke: Undersköterska
Stressen som skadar och dödar
Stressmottagningen i Stockholm behandlar människor, inte arbetsplatser.
‒ Men exakt samma ingredienser kan fungera preventivt på organisationsnivå, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare.
Stress i arbetslivet, ibland toppat med en privat kris, kan resultera i utmattningssyndrom, förändringar i hjärnan och i värsta fall dödsfall.
En man på en advokatbyrå frågade sin chef vilken mängd arbete som han förväntades göra, vad som är good enough.
Svaret han fick var the sky is the limit.
Chefen avgörande för samvetsstress
Personalen inom äldrevården var redan tungt belastad när covid-19 slog till. Ett otal dödsfall bland de äldre följde. Med brist på utbildning, osäkra anställningar och ibland utan skyddsutrustning arbetade personalen vidare. Med sitt dåliga samvete.
Tidig rapport visar oro och rädsla bland vårdpersonal
Redan under de första veckorna av pandemin såg vårdpersonalen framåt med rädsla. De upplevde att vården nedmonterats under lång tid och insåg att kraven på dem skulle öka i den kommande pandemin. De var oroliga för långsiktigheten i vården och vad som skulle kunna hända efter krisen.
AI-Lilly på väg in i omsorgen – vad händer då?
Digitala assistenter, robotdjur, övervakningskameror. Vad händer med omsorgsyrket när AI kommer in i äldreomsorgen? Den frågan intresserar Marcus Persson vid Linköpings universitet.
Uppdaterad SAM-föreskrift lyfter vikten av att organisera arbetsmiljöarbetet
En vanlig missuppfattning är att systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, endast handlar om riskbedömning, handlingsplan, åtgärder och uppföljning. Men nöjer man sig endast med de åtgärderna blir det inte bra, konstaterar sakkunnig Maria Baltzer på Arbetsmiljöverket.
På jakt efter hållbara arbetstider inom sjukvården
Covid-19-pandemin medförde stora påfrestningar på vårdpersonalen. Det var många långa arbetspass, för lite återhämtning och stor risk för smitta. Docent Anna Dahlgren leder ett projekt som ska ta reda på om det går att skapa hållbara arbetsvillkor i sjukvården under pandemier och andra kristider.
Nu ska våldsrisker mätas på Södersjukhuset
Med hjälp av Bröset Violence Checklist – BVC – hoppas Södersjukhuset bättre kunna förebygga hot och våld inom akutvården och intensivvården. Projektet startar våren 2025 och introducerades för medarbetarna av forskaren och intensivvårdssjuksköterskan Fredric Sjöberg vid en studiedag i maj.
Våld i intensivvården har normaliserats
Hot och våld förekommer i intensivvården – men har ofta normaliserats så mycket att det sällan leder till någon anmälan. För sjuksköterskor och undersköterskor handlar det ofta om rent fysiskt våld – avsiktligt eller oavsiktligt. För läkare är verbala hot vanligare, ibland när patientens anhöriga är missnöjda med en vårdinsats.
Nytt arbetssätt i tvångsvården: ”Vi försöker förändra en kultur”
Personal inom psykiatrisk tvångsvård utsätts ofta för hot och våld. En ny studie från Örebro universitet visar att det brittiska programmet Safewards kan öka tryggheten på psykiatriska avdelningar. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har en avdelning lyckats minska användningen av tvångsåtgärder med 80 procent.
Vårdnadsansvar kan leda till längre sjukskrivning
Kvinnor som har vårdnadsansvar för barn med svårigheter löper en ökad risk för att bli sjukskrivna länge för utmattningssyndrom. Den slutsatsen drar en forskargrupp vid Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen.
Utmattad av arbetet – kvinnor drabbas mest
För snart 30 år sedan steg sjukskrivningstalen för depression tydligt i Sverige. Det skedde några år efter 90-talskrisen. Professorn i psykiatri, Marie Åsberg, som i många år forskat om depression fick i uppdrag att titta närmare på orsakerna genom tillgång till de stora avtalsförsäkringarnas databaser.
Men när hon mötte patienterna kände hon inte igen symptomen.
– Jag kunde ju ganska snart se att de här patienterna egentligen inte var deprimerade. De såg inte allt i svart, de tyckte inte att världen skulle vara bättre utan dem.