mentorskap Äldre medarbetare kan bidra med större kapacitet för reflektion. Foto: Monica Melton

Ge äldre utlopp för deras förmågor

Om vi ska ha ett längre arbetsliv måste arbetsplatserna vara organiserade så att en äldre medarbetare får utlopp för sin förmåga att reflektera och förstå samband.

Det menar Per Carlson, HR-specialist på RISE, som undersökt hur arbetslivet ser ut för äldre medarbetare.

Om du frågar en ung människa vilken färg som är bäst, kommer svaret snabbt utan tvekan. Frågar du en äldre person kan svaret dröja och det blir ofta följdfrågor.

– Frågan är om vi vill ha de snabba svaren eller en mer genomtänkt analys, säger Per Carlson, som arbetade som HR-specialist på Akzo Nobel under ett forskningsprojekt.

Inom ramen för projektet med Handelshögskolan diskuterade man hur arbetslivet ser ut för människor med lång erfarenhet, som behöver tid att reflektera.

Den erfarne kan bli ett ymnighetshorn, säger Per Carlson, HR-specialist på Akzo Nobel under ett forskningsprojekt.

Vad som hindrar

Ett syfte var att ta reda på vad som hindrar oss från att jobba längre än 65, ur ett organisatoriskt perspektiv.

Ett hinder är individen själv, menar Per Carlson.

– Det är som ett lopp du springer där målgången är vid 65 år. Du tänker inte så mycket på vad som händer när du väl gått i mål. Kanske har du dessutom arbetsuppgifter som i sig är tröttande och klarar inte att motivera dig längre.

Organisera för reflektion

Men det största hindret för att få människor att jobba längre är arbetsgivarens syn på äldre, menar Per Carlson.

– Man klarar inte av att identifiera och dra nytta av de äldres speciella kompetens. En omvärldsbevakning och ’invärldsbevakning’ kräver att man klarar att stanna upp och reflektera.

Därför behöver arbetsplatsen vara organiserad så att äldre medarbetare får utlopp för sin förmåga att förstå samband som är svårare att göra om man samtidigt förväntas fatta snabba beslut.

– Om vi organiserar arbetsplatserna på ett sätt som passar äldre medarbetare, signalerar vi ju att det finns en utveckling i arbetslivet där arbetsplatsen tar tillvara den förmågan. 

Äldre som vägledare

Per Carlson berättar om ett företag som hade särskilda resursplanerare för att styra och fördela resurserna.

– Det var oerhört spännande eftersom de följde den övergripande utvecklingen och kunde ge tips och idéer både till medarbetare och ledare. 

Istället för att ha två personer med hög lön kan man ha en som är erfaren, som har tid och inte är fast i kvartalsekonomin, som kan ge vägledning i verksamheten, och så två juniora medarbetare för det operativa arbetet.

En för allt

– Det vanliga är att de man anställer är ansvariga för både det administrativa och det operativa, men det är näst intill omöjligt att vara strategisk i en vardag med många skiftande arbetsuppgifter som ska lösas snabbt. Man måste ges möjlighet att tänka lite djupare.

Ett annat syfte med forskningsprojektet var se hur arbetsplatsen fångar upp kunskapen hos den som ska gå i pension. I en workshop berättade medarbetare om sitt sätt att försöka föra över den tysta kunskapen från äldre till yngre medarbetare.

Bland annat definierade man den tysta kunskapen, som inte gick att ta på, hos medarbetare redan när de var i början av 60-årsåldern. Varför lyckades de i sitt arbete? Inom ramen för ett mentorskap delade de äldre sedan med sig av sin kunskap till yngre.

Förbisedd längtar efter pensionen

Risken är stor att den som närmar sig pensionsåldern tröttnar. Och det kan gå snabbt. Från att ha varit väldigt hängiven kan det hända något som gör att man tappar lusten och längtar efter att gå i pension.

Det kan räcka med att en chef på ett möte förbiser erfarenheten hos en äldre och istället vill ta in en konsult.

– Hos den som blir förbisedd kan det göra att hen börjar längta till sin pension, säger Per Carlson.

– Här skulle jag som sitter bredvid kunna stå upp för min kollega.

Per Carlson ser trots allt tecken på att ett paradigmskifte för arbetets organisering. Strukturerna på arbetsplatserna förändras nu, med en minskad hierarki och medarbetare som mer bygger makt runt sin kompetens.

– Då kan den som är erfaren bli som ett ymnighetshorn och stötta många människor ute i organisationen.

Ragnhild Larsson

Fakta

 

Uppgjort om pensionerna

Sex partier i riksdagen kom i december 2017 överens om att höja den lägsta pensionsåldern från 61 till 64 år, och riktåldern från 65 till 66. Det är då man kan få garantipension.

Partierna tänker också höja ”las-åldern” från 67 till 69, alltså den ålder då arbetsgivaren kan säga upp en anställd på grund av den kronologiska åldern. Detta har Svenskt näringsliv protesterat emot.

Reformerna ska genomföras stegvis från 2020. V och SD gick inte med på uppgörelsen.

Medellivslängden har ökat med tio år sedan 1960 och förväntas fortsätta att öka (SCB).