När arbetsvillkoren kommer i konflikt med ens egna värderingar blir det som ett inre skavsår. Samvetsstress, eller etisk stress, har funnits länge i vården. Vårdgivaren ställs inför en situation där hen inte har tid eller resurser för att hjälp, lindra och bota. Den stressen har ökat under covid 19-pandemin.
Sjukdomen Covid 19 kom som en blixt från himlen. Dödssjuka patienter vällde in till en oförberedd vård som varken hade kunskap om den nya sjukdomen eller resurser att behandla de sjuka. Mängden patienter ökade bortom kontroll, samtidigt som sjukdomen var helt ny. Så såg det ut runt om i Europa och världen.
Stöttar varandra
I Sverige har sjukhusen inte varit så akut överbelastade att man varit tvungen av välja bort patienterna, men i Italien och i New York har det hänt. Då ställs personalen för akut samvetsstress, eller etisk stress när man tvingas fatta beslut om vilka man ska behandla.
– För läkare och annan vårdpersonal har covid 19 inneburit att man inte har förstått sig på sjukdomen och helt enkelt varit rädd för att fatta fel beslut.
Det säger Töres Theorell, professor och forskare knuten till Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
– Frågetecknen har handlat om allting, från vilka läkemedel som skulle användas till hur vården skulle bedrivas med intensivvård och respiratorvård.
Svagt stöd
Personalen har känt sig otillräcklig kompetensmässigt. Stödet från landstingen har varit svagt på många håll, anser han.
– Personalen har då i många landsting samlats till möten där de format sin egen policy och löst problemen tillsammans. Man samlas och diskuterar sig fram till de beslut som kan vara obekväma, berättar han.
Personalen har gett varandra stöd i kollektiva beslut. Socialt stöd är en av flera faktorer som Töres Theorell nämner för att komma tillrätta med samvetsstress och annan stress.
Kultur i Kina
– Det borde man verkligen uppmuntra. Att träffas och umgås är också sätt att koppla av från arbetet. I Kina har de förstått detta och har gemensamma kulturella aktiviteter för personalen som stöd och avlastning.
I Sverige har arbetsgrupperna också haft gemensamma kulturella kvällar eller möten för avkoppling och stöd. Att själv skriva dikter, måla, lyssna på musik eller idrotta är också vägar för den enskilda att komma bort från påfrestningarna på jobbet. Alltså att göra något totalt annorlunda.
Vänliga skiftscheman
Det viktigaste för att minska samvetsstressen är ändå arbetstider och skiftscheman, enligt Töres Theorell. Det finns gott om forskning hur det optimala schemat ser ut och där ska det finnas tid för återhämtning och vila.
En annan viktig aspekt är att få vara delaktig i beslut som fattas på arbetsplatsen.
– Landsting och klinikledning måste vara lyhörda och anpassa sig till en ny situation som uppstår när belastningen ökar, säger han.
Hanteringsstrategi eller coping är ett luddigt begrepp, Men det handlar bland annat om att ha ett professionellt förhållningssätt till sitt arbete.
– Visserligen är det bra att vara engagerad i patienten, men man får inte dras in alltför känslomässigt. Det måste man nästan träna, att avskilja sig från de svåra problemen men ändå vara professionell.
Mer av allt
De yngre, som är nya i jobbet och oerfarna, upplever kraven som högre. De unga behöver därför mer stöd än mer erfarna personer.
Inför framtiden har vi lärt oss av den kris som varit och som kanske kommer tillbaka, att vi behöver en överkapacitet av allt, menar Töres Theorell. Mer av tillgängliga sjukhussängar, av mediciner, av förbandsmaterial, av skyddskläder, av personalresurser.
– På 60-talet när jag började som läkare fanns det ibland ganska många tomma sängar på salarna och personalen var kanske inte alltid fullt sysselsatt. Vi måste gå tillbaka dit och tolerera överkapacitet Vi måste vara beredda på att det kan bli en ny epidemi.
Eva Ekelöf