Skyddskläder, masker, döende patienter. Covid-19 innebär tungt arbete fysiskt och psykiskt. Foto: H Shaw, Unsplash
När arbetsvillkoren kommer i konflikt med ens egna värderingar blir det som ett inre skavsår. Samvetsstress, eller etisk stress, har funnits länge i vården. Vårdgivaren ställs inför en situation där hen inte har tid eller resurser för att hjälp, lindra och bota. Den stressen har ökat under covid 19-pandemin.
Malin Bergander är barnmorska på en av norra Europas största förlossningskliniker. Foto: Privat
Malin Bergander är barnmorska och deltog i en studie av ljudmiljön på sin förlossningsklinik. Det genomfördes av forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet.
– Tack var deras studie fick vi upp ögonen för hörseln. Numera har vi fått möjlighet till tysta arbetsplatser, säger hon.
Varje år inträffar mellan 5 000 och 10 000 tillbud av skärskador i vården. Men bara var femte skärskada utreds och ännu färre åtgärdas på arbetsplatsen. Det här Afa-projektet syftar till att ta fram konkreta råd om hur skadorna kan förebyggas. Svenska Miljöinstitutet, IVL, genomför projektet i samarbete med arbetsgivare och arbetstagare i vården, och Arbetsmiljöverket.
Stick- och skärskador är vanliga inom hälso- och sjukvården. Mellan 5 000 till 10 000 skador inträffar varje år i Sverige. I hela Europa ligger antalet skador runt en miljon om året. IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en strategi hur det ska gå till att hantera och förebygga skär och stickskador i vården.
Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med svårt sjuka och döende patienter, säger Agneta Grimby. Foto: Ragnhild Larsson
Akut- och ambulanspersonal ska både kunna ge fysisk omvårdnad och trösta sörjande anhöriga. Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med många svårt sjuka och döende patienter.
Det visar en ny studie från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.
Vårdpersonal använder IT-system i sitt arbete. Men på vårdutbildningarna saknas IT-utbildning
Dåliga IT-system är en bidragande orsak till att psykisk ohälsa bland vårdens anställda blir vanligare. Det tror forskaren Åsa Cajander, som undersöker sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.
Blandat är ultimat, tycker Janne Eliasson och Sofia Levin på Pålsbo äldreboende. Foto: Roland Cox
Fler män behövs i arbetsmiljön och då måste lönerna upp och statusen höjas.
Det är Janne Eliasson och Sofia Levin på Pålsbo äldreboende överens om. Båda har provat både helmanliga och helkvinnliga jobbmiljöer.
– Fler har högre smärta och kroniska besvär i äldreomsorgen än i industrin, säger forskaren David Hallman.
Ojämn arbetsfördelning, hög stress och ont om tid för återhämtning. Det är några av omständigheterna som kan öka risken för fysiska belastningsskador.
Det tror forskaren David Hallman, som genomför en stor studie om hur psykosociala faktorer påverkar smärta och sjukfrånvaro i äldreomsorgen.
Medarbetarna på äldreboendet Älvbacken i Vindeln kanske kommer att ha nytta av stresskursen i framtiden. Foto: Jenny From
Att minska eller hantera stressen i arbetslivet kan vara en nyckel till att få ner sjuktalen. Både när det gäller stressrelaterade tillstånd, och kanske även för att minska belastning och smärta.
I Vindelns kommun pågår ett pilotprojekt där offentligt anställda med hög belastning får gå stresskursen “Kraft och balans” under arbetstid.
– Det är ett helt annat tankesätt, vi ska jobba förebyggande och främjande med stress, snarare än rehabiliterande, säger Tom Norrgård, HR-partner.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.
‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.
Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham
På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.
Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.
För de behövs.
Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.
Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.
Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.