Yrke: Sjuksköterska

Kerstin Hart Lundberg – Personalen blir piggare med den nya dygnsrytms belysningen, berättar Kerstin Hart Lundberg. Foto: Ragnhild Larsson

Dygnsrytmsbelysningen gör personalen friskare

En störd dygnsrytm kan öka risken för sjukdomar som cancer. Belysning som imiterar det naturliga ljusets skiftningar kan vara en lösning. Det visar en pilotstudie från avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö.

På avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö är den tidigare så mörka korridoren behagligt ljus denna tidiga eftermiddag i september. Här arbetar 26 anställda  med 17 patienter.

– Jag  blir pigg när jag kommer hit för att det är så ljust och överlag är personalen mindre trött, säger Kerstin Hart Lundberg, enhetschef på avdelning 83

Forskaren Jason Murphy står lutad mot en stor blomkruka på Drottninggatan i Stockholm Akutvården behöver öva mer på att hantera osäkerhet, säger Jason Murphy som forskat på krishantering inom vården.

Dålig beredskap i vården

Jason Murphy står på Drottninggatan, gågatan i centrala Stockholm. Här mejade en terrorist i en vansinnesfärd i lastbil, ner människor en fredagseftermiddag våren 2017.  Jason Murphy har studerat hur beredskapssamordnare på akutsjukhus hanterade läget.

Stressad akutsjuksköterska Ett sätt att minska stressen är att öka bemanningen - vilket Arbetsmiljöverket ställde specifika krav på i Lund. Foto: Unsplash

Arbetsmiljöverkets krav: Öka bemanningen

På akutmottagningen i Lund var arbetsbelastningen hög med personalflykt som följd. Arbetsmiljöverket har ställt krav om att öka bemanningen, grundat på skyddsombudens beskrivning av situationen.

Specifika formuleringar har blivit vanligare i Arbetsmiljöverkets förelägganden, visar Peter Anderssons forskning. Ett exempel han lyfter i sin artikel ett föreläggande som rör akutmottagningen, Skånes universitetssjukhus, i Lund. Där hade arbetsbelastningen varit hög länge och en stor andel av sjuksköterskorna hade sagt upp sig som följd.

Skyddsombud framför bil Skyddsombudet Ulrika Källsvik har anmält arbetsgivaren för alltför snäv tid mellan besöken hos dem som har hemtjänst.

Skyddsombudet: Lär er OSA-föreskriften

Ullrika Källsvik är skyddsombud för hemtjänstpersonalen i Strömstad. Trots att hon är ny i sin roll, har hon redan hunnit lämna två skyddsombudsanmälningar på grund av ökad stress till Arbetsmiljöverket.
– Paragraferna är absolut viktigast i anmälan.

Stressen hade under en lång tid varit stor hos de anställda vid hemtjänsten i Strömstad när Ullrika Källsvik valdes till skyddsombud för ungefär fyra månader sedan.

– Bristen på personal var påtaglig, och det trycktes in flera besök under en arbetsdag, säger Ullrika Källsvik, hemtjänstpersonalens skyddsombud.

På äldreboenden var det ofta ont om personlig skyddsutrustning. Foto: Engin Akyurt, Unsplash

Tidig rapport visar oro och rädsla bland vårdpersonal

Redan under de första veckorna av pandemin såg vårdpersonalen framåt med rädsla. De upplevde att vården nedmonterats under lång tid och insåg att kraven på dem skulle öka i den kommande pandemin. De var oroliga för långsiktigheten i vården och vad som skulle kunna hända efter krisen.

Man Viktiga arbetsuppgifter hann man ibland inte med inom äldrevården. Foto: Alex Boyd

Chefen avgörande för samvetsstress

Personalen inom äldrevården var redan tungt belastad när covid-19 slog till. Ett otal dödsfall bland de äldre följde. Med brist på utbildning, osäkra anställningar och ibland utan skyddsutrustning arbetade personalen vidare. Med sitt dåliga samvete.

Operation Skyddskläder, masker, döende patienter. Covid-19 innebär tungt arbete fysiskt och psykiskt. Foto: H Shaw, Unsplash

Samvetsstress ger skavsår i själen

När arbetsvillkoren kommer i konflikt med ens egna värderingar blir det som ett inre skavsår. Samvetsstress, eller etisk stress, har funnits länge i vården. Vårdgivaren ställs inför en situation där hen inte har tid eller resurser för att hjälp, lindra och bota. Den stressen har ökat under covid 19-pandemin.

Ett av fynden i Maria Steinbergs forskning är att nattarbetare ibland får i uppdrag att lösa uppgifter som samlats på hög. Foto: Pixabay

Osa löser arbetstidsproblemen

Osa-föreskriften kan vara till stor hjälp när det gäller att åtgärda problem kopplade till arbetstidens förläggning. Det menar forskaren Maria Steinberg, som studerat de anmälningar till Arbetsmiljöverket som hänvisar till föreskriften.

Inom vården är det särskilt vanligt med korta vilotider mellan passen. Ofta lägger man ett morgonpass efter ett kvällspass. Däremellan ska man hinna åka hem, duscha, äta, vava ner och sova. Foto: Pxhere

Nattskift och kort vilotid ger hälsoproblem

Tidigare fanns en skillnad mellan könen, där kvinnor skiftarbetade i högre utsträckning än. Men 2017 var skillnaden väldigt liten. Nattarbete, långa skift, och korta vilotider mellan passen kan leda till problem med hälsan. Men trots att det är skadligt väljer många arbetstagare bort återhämtningen när de får möjlighet. Det säger Anna Dahlgren, forskare vid Karolinska institutet.

- Vi försöker ha hälsosamma tider, säger Krista Heinola, som planerar :bemanningen på en kirurgavdelning. Foto Anna Holmgren

Arbetstider som ger återhämtning i kvadrat

Västmanlands sjukhus införde 2017 en ny arbetstidsmodell för att få ner kostnaderna för övertiden och minska personalomsättningen. Idén var att införa arbetstider med betydligt bättre möjligheter till återhämtning.

Nattpass kompenseras med fyra timmars kortare arbetstid. Och tjänstgöring en hel helg ger en heltidslön med fyra lediga vardagar.

 

Byggnadsarbetare Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha

Finland satsar på stöd för alla åldrar

Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.

Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.

mentorskap Äldre medarbetare kan bidra med större kapacitet för reflektion. Foto: Monica Melton

Ge äldre utlopp för deras förmågor

Om vi ska ha ett
längre arbetsliv måste arbetsplatserna vara organiserade så att en äldre
medarbetare får utlopp för sin förmåga att reflektera och förstå samband.

Det menar Per
Carlson, HR-specialist på RISE, som undersökt hur arbetslivet ser ut för äldre
medarbetare.

Om du frågar en ung människa vilken färg som är bäst, kommer
svaret snabbt utan tvekan. Frågar du en äldre person kan svaret dröja och det
blir ofta följdfrågor.