Victor Ramirez, Magnus Eriksson och Tomas Kullberg.

Flera insatser behövs för att förhindra damm på byggen

Dammet virvlar när byggnadsarbetar kapar väggar i blåbetong och gips. Gränsvärdena överskrids då men det är oklart hur kopplingarna till deras hälsa ser ut. Det behövs ordentliga mätningar på arbetsplatserna och en genomgång av byggnadsarbetarnas hälsa, anser Bengt Christensson, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Han har med kollegor undersökt vilka förebyggande åtgärder som fungerar bäst för att stoppa dammet.

 

Bakom plasten tjuter sågarna. Här rivs för ljus och luft. Klaraporten är ett kontorshus byggt på sextiotalet, som ligger mitt emot centralstationen i Stockholm. Det förändras nu helt och hållet till ett kontorshus med stora fönster och nya fasader. Då blir det mycket lättrivning, det vill säga att man river väggar och annat inuti huset. Och mycket damm.

– När vi river inomhus jobbar ofta elektriker, snickare och andra i närheten. Vi måste anpassa dammbekämpningen så att ingen blir utsatt, men det kan vara svårt. Ibland räcker inte fläkt och dammsugare och det är ju bara vår personal som använder andningsskydd, förklarar Victor Ramirez, skyddsombud på arbetsplatsen. Det är företaget Råd i Sverige AB som river.

 

Dammbomber

Det tar en tre-fyra timmar att förbereda en rivning. Arbetsplatsen måste noggrant plastas in. Genom att man skapar slussar sprids inte dammet till andra delar av huset. Dammsugare och luftrenare ska kopplas in i det inplastade området. Arbetarna tar på sig sina andningsmasker innan de börjar jobbar.

Värst är att riva väggar i äldre hus, tycker Victor Ramirez. De kan explodera som dammbomber, eftersom de inte innehåller inte isolering, utan sand och grus, som användes som fyllnadsmaterial.

Ett modernt problem är att byggtiderna är för korta och att det inte finns tid att till exempel plasta in noggrant.

– Det bästa vore om vi fick riva först, men som det ser ut idag river vi samtidigt som målare och elektriker arbetar intill. Det går inte att stoppa, därför plastar vi alltid in, säger Magnus Eriksson, som är arbetsledare för rivningsföretaget.

Alla använder andningsskydd i företaget. Man är noga med arbetsmiljön och använder luftrenare, fläkt och utsug. De anställda får en hälsoundersökning varje år.

– Vi är skyldiga att minimera dammspridningen så mycket som möjligt, påpekar Magnus Eriksson.

 

Lufttillflöde

Men i allmänhet slarvas det med andningsmask och utsug. I en del andningsmasker är tillflödet av luft för lågt för kroppsarbete. Det finns också masker med övertryck som har bättre luftflöde och drivs med batteri.

Det berättar Tomas Kullberg, regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland. Han menar att det finns en stor okunnighet och omedvetenhet om riskerna med damm.

– Man tror inte dammet är farligt. Det måste till extrema mängder för att man ska reagera. De som planerar och beställer verksamheter har ofta inte heller någon insikt, säger han.

Numera kan det vara 20 till 50 underentreprenörer vid ett bygge och alla ska ta med sig sina dammsugare och luftrenare.

– Som det är nu finner arbetarna sig i väldigt mycket och skyddsombudet har bara mandat i sitt eget företag.

Tomas Kullberg tycker att man diskuterar fel saker idag.

– Vi diskuterar asbest men det långsiktigt största hotet är kvartsdamm som leder till stendammslunga och nanopartiklarna, där ingen känner till varken exponeringen eller riskerna, säger han.

 

Kvartsdamm

Men hur mycket damm utsätts byggnadsarbetarna för och vad kan man göra? Det ville Bengt Christensson och hans kollegor vid IVL Svenska miljöinstitutet ta reda på i ett forskningsprojekt som fått stöd från AFA Försäkring.

– Det är svårt att koppla ihop hälsofrågor med byggdammet. Effekterna kommer långamt, säger han.

Därför behövs det en ökad medvetenhet om att dammet inte är bra för hälsan.

– Det är viktigt att byggnadsarbetarnas hälsa kontrolleras regelbundet. Det bör också göras mätningar på arbetsplatserna i en mycket större utsträckning än idag.

Studier vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Göteborg har visat att byggnadsarbetare utvecklar den kroniska lungsjukdomen Kol i större utsträckning än andra yrkesgrupper. Det tror Bengt Christensson beror på de höga dammhalterna.

– Jag är förvånad över att det inte har dykt upp silikosfall inom byggsektorn. Kvarts finns ju i byggdammet, men vi har inte kartlagt den exponeringen i den här studien, säger han.

Ren kvarts, som ger upphov till silikos, kommer från sten som man blandar i betongen, som sedan bearbetas med borr och slip. Då yr även kvartsdamm upp i luften.

Reglerna runt riskerna med kvartsdamm säger till exempel att man ska göra en utredning om man misstänker risk för silikos. Den som befinner sig i riskzonen ska få en medicinsk undersökning.

– Idag är det främst försämrad lungfunktion och inte silikos som kopplas till byggdammet. Men risken för silikos är inte försumbar, anser han.

 

Inga mätningar

Bengt Christensson anser att det finns klara brister i kartläggningen av byggnadsarbetarnas exponering. Det har inte mätts byggdamm på väldigt länge. Tidigare utförde Bygghälsan åtskilliga dammätningar, men den är nu nedlagd. Mot den bakgrunden gjorde IVL en kartläggning för några år sedan som en del av den nu avslutade studien. Gällande gränsvärdena för de flesta av ämnena som kan vara aktuella på en byggarbetsplats överskreds vid de mätningarna.

Bengt Christensson tror att när man köper tjänster från företagshälsovården hamnar den tekniska arbetsmiljön, och därmed mätningar, i bakvattnet. Men han tror att exponeringen ändå hålls nere genom att byggarbetarna inte brukar står i dammet åtta timmar per arbetsdag. De har också andra arbetsuppgifter, som inte dammar.

 

Verktygen blir bättre

I projektets två etapper undersökte man först dammhalterna vid byggarbetsplatser och sedan vilka åtgärder och verktyg som fungerade bäst för att minska halterna.

När forskarna skulle undersöka åtgärderna och resultaten av dem var det svårt att hitta arbetsplatser där man verkligen använde sig av några åtgärder. Det blev ett problem.

– Till sist tog vi kontakt med verktygstillverkare som hade maskiner med utsug och tog själva med oss dessa verktyg ut till arbetsplatserna för att testa olika åtgärder.

Bengt Christensson menar att en utveckling pågår och att verktygen blir bättre med tiden. Designen fungerar bättre och dammsugarna är inte längre så tunga att släpa på.

– Men ska du ha med en dammsugare måste du ändå gå två gånger, först för att hämta ditt verktyg, sedan för att hämta utsuget. Då är det enklare att låta bli att släpa på ett extra verktyg.

Ackord kan också göra arbetet mer stressande. Om verktyget går på batteri måste el dras fram för utsuget. Kraften räcker inte i batteridrivna verktyg för att också dra in luft.

Vissa jobb dammar så kraftigt att arbetsplatsen måste plastas in. En fläkt ska då installeras som skapar undertryck. Sådant tar tid.

 

Minst två åtgärder

När flera arbetar i samma lokal, och en person arbetar utan utsug med ett dammigt arbete, blir alla exponerade. Eller om någon arbetar i ett trapphus – alla som arbetar i trapphuset kan utsättas för damm över gränsvärdena.

Har man ett utsug på verktyget skyddar man inte bara sig själv utan också sina kollegor. Då behöver de andra inte använda andningsskydd. Däremot måste den som gör det dammiga jobbet själv ha ett andningsskydd med ett filter av typ P3 som skyddar mot allt farligt damm, förutom utsuget. Studien har visat att flera utsug inte är tillräckligt för att reducera dammhalterna tillräckligt.

Studien räknar upp en rad åtgärder för att bli av med dammet. Även om man gör allt är det svårt att nå ända fram. Det behövs minst två av åtgärderna utsug, befuktning och andningsskydd, för att få ned halterna.

Andra åtgärder som kan vara aktuella är:

Val av annat verktyg eller metod som inte dammar lika mycket

Mindre dammande material

Luftrenare

Inkapsling och avskärmning

Allmän ventilation är ofta inte installerat på en byggarbetsplats. Punktutsug i kombination med andningsskydd och även befuktning är en bra kombination. Men eftersom man är rädd för vattenskada är befuktning inte populärt, det är man försiktig med.

Uthyrare av utrustning kan ha en nyckelroll. De flesta byggföretag hyr sina verktyg. Uthyrarna vill gärna också hyra ut dammsugare.

– Kunniga uthyrare kan vara en viktig resurs. De kan övertyga sina kunder om vikten av utsug och det gynnar alla, säger Bengt Christensson.

Byggindustrierna har deltagit i projektet tillsammans med Byggnads. De har gett Prevent i uppdrag att ta fram informationsmaterial om byggdam utifrån projektets resultat.

 

Läs rapporten här.