Författare: Eva Ekelöf

Håltagare

Unika resultat på väg om hur riskfaktorer samverkar

66 byggnadsarbetare arbetade under en dag utrustade med all tänkbar mätutrustning: för blodtryck, puls, damm och ljud. Dessutom den vanliga skyddsutrustningen som hörselkåpor och hjälm. Byggnadsarbetarna deltog i en fältstudie och mätvärdena ska användas för att undersöka risken för hjärt- och kärlsjukdomar när olika riskfaktorer samverkar. 

Operation Skyddskläder, masker, döende patienter. Covid-19 innebär tungt arbete fysiskt och psykiskt. Foto: H Shaw, Unsplash

Samvetsstress ger skavsår i själen

När arbetsvillkoren kommer i konflikt med ens egna värderingar blir det som ett inre skavsår. Samvetsstress, eller etisk stress, har funnits länge i vården. Vårdgivaren ställs inför en situation där hen inte har tid eller resurser för att hjälp, lindra och bota. Den stressen har ökat under covid 19-pandemin.

Marcus Andersson och Tobias Ekberg. Foto: Eva Ekelöf

Lärare och elever fick en läxa för livet när forskningsresultat kom till skolsalen

I Leksands gymnasiums snickerisal slipar eleven Tobias Ekberg med en planslip medan läraren Marcus Andersson tittar på. Det luktar gott av trädamm i salen, men något damm syns inte i luften. Här har Spets-projektet varit på besök och visat hur trädamm virvlar upp när man slipar om det inte finns något utsug, och hur det ser ut när utsuget är igång. Både lärare och elev har fått lära sig en läxa för livet.

De filmar och mäter samtidigt, då syns de farliga topparna i tryckeriet

När Jonny Månsson får på sig en andningsmask med kolfilter sjunker exponeringen för etanol drastiskt till ett minimum, från att ha dansat i taket. Samtidigt som forskarna mäter filmar de arbetsmomentet. Då går det lättare att hitta lösningar. Gunnar Rosén och Ing-Mari Andersson från Högskolan Dalarna är på Trioplast i Landskrona.

Upplevda orättvisor skadar arbetsmiljön.

Mobbning kan börja med orättvisor

– Mycket ska man tåla, men här går gränsen, säger Ståle Einarsen, mobbningsforskare från Bergen i Norge. Mobbning uppstår ur obearbetade konflikter. I botten finns alltid orättvisor och de grundar sig i dålig ledning.

En rad förslag för att förbättra lastarnas arbetsmiljö finns nu framme

Projektet Skadefria cargo- och flygplanslastare har nått ungefär halvtid. Ett år återstår men redan finns en hel rad konkreta förslag till förbättringar av lastarnas arbetsmiljö. De har presenterats för parterna i styrgruppen och handlar om utbildning, tekniska hjälpmedel, arbetsinnehåll och säkerhet och risk.

Dröj inte för länge! Tidig behandling viktig för värk i gamnacke.

Hör du till dem som sitter som en gam vid bildskärmen, med böjd nacke och framskjutet huvud – och värk i nacke och axlar? Nackvärk kan bero på att man ser dåligt, för att belysningen är bristfällig och bildskärmen är svårläst. Men värken kan också orsakas av kroppsliga problem: sämre rörelsekontroll och nedsatta reflexer.  Har du problem kan du behöva både träna och förändra din arbetsplats. Det är viktigt att komma igång tidigt och hitta rätt väg.

Även en kock behöver en trygg arbetsmiljö. Foto: Artem Bali

Trygga kockar lagar godare mat

Kocken Gordon Ramsay har sagt att ”ett kök ska vara en råbarkad, högljudd och aggressiv miljö, annars händer ingenting”. Han visar hur det ska gå till i tv. Men forskningen visar tvärt om. Mobbning och fysiska och psykiska övergrepp ger sämre kvalitet och mindre kreativitet, i restauranger som överallt annars.

Flygplanslastarna: Nu blir arbetsmiljön kartlagd bit för bit

Flygplanslastare känner av arbetsmiljön in på bara skinnet. De lyfter och lastar, skjuter och drar i obekväma ställningar.  Användbart! följer forskningsprojektet ”Skadefria cargo- och flygplanslastare” som ska ge lastarna en bättre arbetsmiljö. Detta är artikel två i serien. Forskningen är nu i full gång och forskarna befinner sig ute på fältet för att samla in data. Arbetsgrupperna fördjupar sig i olika aspekter av lastarnas arbete.

Det är topparna som är farligast

Ett farligt arbetsmoment försvann i Trappfabriken i Rättvik. Dessutom gick det att spara pengar på uppvärmningen. Det blev resultatet efter en insats från arbetsmiljöforskare.

Varken barn eller vuxna ska behöva använda hörselskydd i förskolan. Foto: Ben Earwicker

Det går att komma tillrätta med bullret i förskolan

Ljudnivåerna inom förskolan överskrider inte de hygieniska gränsvärdena. Ändå har personalen mer tinnitus och mer hörselskador jämfört med dem som inte arbetar i bullriga miljöer. Fredrik Sjödins doktorsavhandling vid Umeå universitet visar också hur man kan komma tillrätta med bullret.