Forskningsprojektet om cargo- och flygplanslastare kommer att visa på vetenskapligt baserade samband mellan arbetet och de besvär och skador som lastarna får. Sådana samband gör det lättare för lastarna att få arbetsskador godkända. Det var ett av målen med detta forskningprojekt. Ett annat var att få en bättre arbetsmiljö överlag. En rad förbättringsförslag finns också.
Projektet skadefria cargo- och flygplanslastare går mot sitt slut. Eva Bergsten, forskare från CBF, Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, rapporterade om några nya resultat för referensgruppen. Projektet har finansierats av AFA Försäkring.
Enkäterna är insamlade och data från kroppsmätningar håller hon nu på att analysera. (Se resultat i tidigare artikel) Enkäten handlade bland annat om hur trötta lastarna känner sig efter en arbetsdag. Termen trötthet beskriver effekten av en arbetsdag i negativ bemärkelse, och visar hur mentalt och fysiskt belastande jobbet har varit. Formuläret innehöll fem olika dimensioner av trötthet: brist på energi, fysisk ansträngning, fysiskt obehag som spända muskler, brist på motivation och sömnighet. Lastarna fick uppge hur de kände sig på en skala från 0 till 6.
Resultatet visade att medelvärdet bland lastarna låg allra högst eller högt i alla dimensioner jämfört med andra branscher, som lärare, brandmän, kassaarbetare och bussförare.
– Lastarna upplever många besvär och är ganska trötta efter en typisk arbetsdag. Men ändå har lastarna skattat att de har en god eller mycket god hälsa och arbetsförmåga och många tror att de jobbar kvar i yrket om två år. Det är litet motsägelsefullt, säger Eva Bergsten.
Rörelser och besvär
Kroppsmätningarna har gjorts på 28 lastare på Arlanda under 80 arbetsskift. De har burit mätare på kroppen under en arbetsdag och mätarna har registretat hur lastaren har rört sig, som till exempel hur många gånger han böjt sig framåt och i hur många grader, eller lyft sina armar i olika lägen. På andra flygplatser har man mätt sex lastare under en dag.
Vid analysen kan man exempelvis se att en lastare arbetade med ryggen framåtböjd 11 procent av sin arbetstid. Eftersom alla arbetsuppgifter också filmats med video kan man lägga ihop arbetsuppgifterna med värdena från kroppsmätningarna.
– Man kan se hur någon gör något, hur ofta och hur länge. De sammanlagda värdena kan man sedan jämföra med besvärsfrekvensen och då blir sambanden tydliga.
Ofta och länge
Myndighetspersoner och andra i kunskapssamhället får en tydlig bild för hur arbetet ser ut och om det finns samband mellan det lastarna gör och deras skador och sjukdomar.
Försäkringskassans tjänstemän till exempel måste luta sig mot vetenskap och kunskapsöversikter för att bedöma hur stor sannolikheten är att en skada uppstått i jobbet.
– Då handlar det om hur ofta, hur länge och hur tungt. Vi har ett stort material och vår rapport kommer att visa hur stora riskerna är för arbetsskada.
Psykiska och sociala faktorer också har betydelse för besvären och hur man mår fysiskt.
– Låg eller dålig arbetstillfredsställelse ökar förekomsten av besvär i rygg och nacke. Det finns det starka bevis för, säger Eva Bergsten.
Enkäten bland lastarna visade bland annat att de inte var nöjda med inflytandet och ledarskapet. Det tyckte inte heller de fick den information och det gensvar som de behövde.
Förslag till förbättringar
I de fyra arbetsgrupperna har 38 förslag och idéer till förbättringar kommit fram. Ett förslag är en branschgemensam utbildning.
– Vi har fått en ordentlig genomlysning av hur alla jobbar med utbildning, och den ser olika ut i olika företag. Vi skulle kunna göra något gemensamt och det kommer vi att föreslå, säger Reidar Pettersson, projektledare.
När det gäller hjälpmedel och metoder finns det 16 förbättringsförslag. Några av dem är:
• Ställ tydliga krav och följ upp att lyfthjälpmedel används. Arbetsmiljöverket kräver inte att arbetsmiljölagen tillämpas på flygplatser!
• Uppmuntra kollegor om att använda befintliga hjälpmedel.
• Utse ansvariga personer ur lastningsgruppen för att förbättra hanteringen av brister på fordon och hjälpmedel.
• Teleskoperande lyftbord (CLS) är mycket lovande.
• Suglyftar bra men extremt hög energiförbrukning, Dålig (kort) utbildning i användandet av suglyftar gör att de inte används fullt ut.
• Rampsnake fungerar bra i de senast versionerna.
• Powerstow har bra funktion
• Elstyrda lyftkrokar bör fasas ut, men är ok på vissa ställen till exempel specialbagage.
• Individuella utvecklingsplaner, utbildningskraven bör höjas, utbildningar i handhavande av hjälpmedel bör förbättras (förlängas) och utbildningsansvariga ska finnas på varje företag.
• Checklistor på vad som ska informeras om ska finnas vid den praktiska genomgången ute på arbetsplatserna.
• Bristande beställarkompetens. Beställning av hjälpmedel skall förankras hos användarrepresentanter innan beställningar görs.
• Större fria arbetsytor. Vid kommande ombyggnationer eller nybyggen bör erfarenheter från befintliga lokaliteter ge bra info på hur trånga arbetsytor försämrar rationellt arbete.
• Bättre arbetsmetoder kan införas med hjälp av erfarenheter från det som idag tillämpas.
Projektet ska resultera i en rad konkreta förslag för att förbättra lastarnas arbetsmiljö. För att förslagen ska blir verklighet har man lämnat in en ny ansökan till AFA Försäkring. Där söker man stöd till de medverkande företagen för att genomföra förändringar och för att ge CBF i uppdrag att undersöka förändringsprocessen och vilka konsekvenser förändringarna får.
En fullständig rapport som berättar om hela projektet och alla resultat ska lämnas in till AFA Försäkring i juni. Vi kommer att rapportera om den.