Håltagare Håltagare borrar i betong i ett trapphus. En av dem bär utrustning. Foto: CAMM

Unika resultat på väg om hur riskfaktorer samverkar

66 byggnadsarbetare arbetade under en dag utrustade med all tänkbar mätutrustning: för blodtryck, puls, damm och ljud. Dessutom den vanliga skyddsutrustningen som hörselkåpor och hjälm. Byggnadsarbetarna deltog i en fältstudie och mätvärdena ska användas för att undersöka risken för hjärt- och kärlsjukdomar när olika riskfaktorer samverkar.

Damm från kvarts och annat, liksom buller, kan finnas i olika grad i arbetsmiljön på byggarbetsplatser. För var och en av dessa faktorer finns gränsvärden. Men vad händer med den skadliga påverkan när dessa faktorer samverkar? Det vet man inte så mycket om idag.

Den stora studien om hur olika faktorer i arbetsmiljön samverkar och påverkar risken för att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar går vidare. Än återstår fyra år innan studien är färdig. Det är Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet som driver projektet, med stöd från Afa försäkring. Ledare är Jenny Selander, forskare.

Jenny Selander
Jenny Selander leder projektet. Foto: Anna Holmgren

Karin Grahn, doktorand och yrkeshygieniker, arbetar med en fältstudie bland byggnadsarbetare.

De olika yrke som finns på en byggarbetsplats är olika exponerade.

– Därför kontaktade vi till att börja med både arbetsgivare, branschorganisationer och fack för att ta reda på mer om exponeringarna, berättar Karin Grahn.

Rivare, håltagare, betongarbetare, putsare och murare såg ut att vara de mest exponerade, medan rörmokare och snickare inte var lika utsatta.

Mätning vår och höst

I fältstudien undersöker Karin Grahn exponeringen på plats. Hon kontaktade en rad olika företag och efter en tids arbete kunde hon räkna in 21 företag med 18 arbetsplatser som ville medverka. Det blev till slut 66 personer som undersöktes. De representerade olika yrken och de flesta arbetade inomhus. Ingen var rökare.

Mätningarna skulle äga rum under en dag på våren, före semestern, ute på byggarbetsplatsen, och en dag på sensommaren, direkt efter semestern, på mottagningen. Då räknade forskarna med att deltagarna varit borta från exponeringen i flera veckor. På så sätt kunde man jämföra värden från olika perioder.

– Efter semestern var värdena låga, eftersom ingen ju varit exponerad då, förklarar Karin Grahn.

Karin Grahn är doktorand och har gjort studien. Foto: Eva Ekelöf

Hela bilden måste fram

Arbetsplatserna var spridda över Stockholmsområdet, från Södertälje till Upplands Väsby. Det kunde handla om renovering av lägenheter i Gamla stan, nybygge eller rivningsarbete.  Av de arbetstagare som valde att delta i studien var de flesta svenska medborgare. Kravet var att man skulle kunna tala och läsa svenska eftersom en diger enkätundersökning ingick med frågor om hälsa, familj, socialt stöd, arbetslivserfarenhet, fritid och annat. Det är kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Också den samlade sjukligheten är en viktig ingrediens för att förstå risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Liksom yrkeshistoriken, säger Karin Grahn.

Resultaten ska justeras för livsstilsfaktorer som kost, motion och tidigare rökvanor. Då blir resultatet stabilt och kunskapen värdefull.

Deltagarna var mellan 19 och 64 år och en av dem var kvinna.  Eftersom vissa markörer påverkas av ålder måste man justera även för detta.

Det dammar rejält när håltagare kapar betong. Foto: CAMM

Blod, saliv och celler

Många som arbetar på byggen är medvetna om dammet och att det kan vara farligt. Kanske är de oroliga.

– Så de flesta väntade sig en lungundersökning av oss. Det ingick inte i studien, men vi mätte ändå lungfunktionen med hjälp av spirometri, berättar Karin Grahn.

Hela proceduren tog sin tid.

– Det tog 40 minuter att ta proven och att sätta på deltagarna den utrustning som de sedan bar hela dagen. Det fick vi göra på deras arbetstid.

Karin Grahn och en sjuksköterska kom till arbetsplatsen med resväskor fulla med mätutrustning. Sjuksköterskan började med att ta prover av blod, saliv, och munceller på alla deltagarna. På eftermiddagen fick de lämna urinprov.

De biologiska proven visar bland annat om det finns markörer i blodet som är ihopkopplade med framtida sjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke.

Därefter skulle utrustningen på. Blodtrycksmätaren om armen och pulsband runt bröstet och en inspelningsdosa för buller på ena axeln. På den andra axeln en hållare för det filter som samlar in damm. I en ryggsäck en pump som sög in luft för att ge ett konstant flöde plus en maskin som styrde blodtrycksmätaren.

Kronisk inflammation

Den bärbara utrustningen mätte alltså kvartsdamm och oorganiskt damm som andades in, buller, blodtryck och puls. Ljudet mättes genom inspelning. Puls mättes kontinuerligt och blodtryck mättes automatiskt en gång i kvarten via manschetten.

Allt damm fångades i ett filter och vägdes efter arbetsdagen. I dammpartiklar i andningsluften finns kvarts från sten och betong, som förekommer på byggarbetsplatser. Förutom att kvarts är farligt för lungorna finns det misstankar om att det påverkar hjärtat och kärlen.

Snickare skjuter i betong införd full mätutrustning. Foto: CAMM

– Vi tror att kvarts har förmågan att skapa kroniska inflammationer som påverka hjärta och kärl. Men det finns ännu för litet information om det. Vi tror också att gränsvärdet för kvarts som det ser ut idag ligger för högt, säger Jenny Selander.

Förutom denna utrustning bar deltagarna som vanligt hjälm, andningsmask eller friskluftsmask, hörselskydd och skyddsglasögon. Dessutom är ju själva arbetet tungt med tunga och ofta vibrerande maskiner.

– Hur känner man sig då när man bilar upp ett golv och dessutom med all extra utrustning, funderar Karin Grahn.

Buller påverkar blodtryck

Ändå tyckte deltagarna det var litet kul att vara med. En del tyckte det var positivt att få information om hur hälsan låg till.

Av de 66 personer som deltog återkom 63 för en andra provtagning av de biologiska proven på mottagning.

Både partiklar i andningsluften och buller påverkar i sin tur blodtryck och puls. Men påverkar dessa faktorer också varandra och förvärrar exponeringarna? Om det är högre buller blir värdena sämre? Det kommer mätningarna att visa och detta är helt ny och unik kunskap.

Ljud påverkar också olika.

– Samma ljudnivå kan av somliga upplevas som buller, men inte av andra, förklarar Karin Grahn.

Snickare städar

I studien jämfördes högexponerade, som betongarbetare och rivare, med lågexponerade, som snickare och rörmokare. Som kontrollgrupp fanns lagerarbetare. Några hamnade över gränsvärdena, andra strax under.

Ett annat resultat var att snickare var mer exponerade än man förutsatte från början. Bland annat skjuter snickare i betong med tryckluft till exempel för att fästa plåtskenor för väggar.  De arbetade ofta i närheten av rivare eller håltagare och ibland ägnade de sig åt städning. Då rivs dammet upp.

– Arbetet pågår parallellt. Medan en sågar borrar en annan i närheten, förklarar Karin Grahn.

Alla deltagare har blivit informerade om resultaten från sina hälsoundersökningar. Även företagen var intresserade av resultaten om kvarts- och bullernivå. Därför har mätrapporter skickats till alla företag så att de vet hur de ligger till.

Fler mätningar behövs

När resultaten blir klara ska de jämföras mot hela arbetsmarknaden i JEM, jobbexponeringsmatriser. I dessa matriser samlar man in mätningar för buller, luftföroreningar och fysiskt tungt arbete för olika yrkesgrupper och från olika håll. För hela Sverige kallas dessa matriser Swejem. Nytt är att också vibrationer och temperatur har fått JEM. Ett medelvärde för till exempel yrkesbuller för varje yrkesgrupp finns i JEM.

De yrkesarbetande sjuklighet kan sedan jämföras med registerutdrag från hela befolkningen.

– Ju fler mätningar desto bättre. Vi måste jobba hårt för att få till fler mätningar för buller och partiklar i Sverige, anser Jenny Selander.

Eva Ekelöf

Fakta

Mer fakta om studien

Tack vare de utmärka, avidentifierade befolkningsregister som finns i Sverige går det att ta fram unika, starka resultat.

Av tradition har det mest varit män som har ingått i studier om kemiska och fysikaliska risker. I en del av studien undersöker man därför om riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar ser olika ut för män och kvinnor.

Hur riskerna ser ut för gravida kvinnor ingår i en annan del.  I den gruppen ingår uppgifter från 970 000 yrkesarbetande gravida kvinnor och som samlats in genom åren.  Då gäller det främst havandeskapsförgiftning och diabetes.

En annan grupp är 10 000 arbetande män och kvinnor som svarat på frågor om sin hälsa och arbetsmiljö.

Syftet med studien är att ge bättre underlag för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.