Författare: Anna Holmgren

Det är bättre för hälsan att vara chef, särskilt för manliga chefer. Fotot: BSK

Chefer jobbar hårdare men är friskare och gladare

Det är bättre både för hälsan och för humöret att vara chef än att vara en vanlig löntagare. Det gäller både män och kvinnor. Allra bäst är det för de manliga cheferna.

- När man jobbar direkt med produktionen ställs det höga krav, säger Kerstin Tegbrant. Foto: Sandra Hall

God ergonomi ger fyra gånger bättre kvalitet

Kerstin Tegbrant jobbar som ergonom på Scania i Södertälje. Här satsar företaget numera stort på ergonomi. Vägen dit har varit vetenskapliga metoder för att bedöma risk för muskel- och ledbesvär och ett nära samarbete mellan ergonomer, medarbetare, ledning och produktionstekniker.

– Vi lärare har fler arbetsuppgifter än vi har tid till, säger Lars Santelius. Foto: Anna Holmgren

Läraryrket ett pressat potpurri av uppdrag

Läraryrket har förändrats på senare år. Lärarna toppar numera Arbetsmiljöverkets statistik när det gäller psykiskt påfrestande arbete. 61 procent av lärarna upplever arbetet som psykiskt påfrestande. Samtidigt är det 80 procent som upplever arbetet som meningsfullt.

–Vi vill ta reda på hur lärarna arbetar, säger Inger Arvidsson, AMM i Lund. Foto: Privat

Lärare i riskzonen att drabbas av utmattning

Många lärare är stressade och riskerar att drabbas av utmattning visar en studie av 49 grundskolor i södra Sverige. Lärarna var betydligt mer utmattade är övriga befolkningen, även jämfört med lärare i andra nordiska länder, samt jämfört med operationspersonal, ett annat krävande yrke.

–Det ingår inte i lärarnas utbildning att vara psykologer och kuratorer, säger Petra Lindfors. Foto: Anna Holmgren

Jobbar med höga emotionella krav

Många lärare jobbar i dag under hård tidspress och med höga emotionella krav. Deras utbildning är inte anpassad för den bredd i olika arbetsuppgifter som läraryrket innebär. Det kan bidra till att många lärare lämnar yrket.

-De anställda upplevde att det blivit något sämre arbetsmiljö, säger Mikael Palm. Foto: Anna Holmgren

– Jag önskar att vi fortsatt med projektet

– I min värld fungerar Goda-metoden var som helst. Det är bra att prata om kommunikation, eller om sjuknärvaro, att man inte ska gå till jobbet om man är hängig, säger Mikael Palm, som är tekniker och chef för verksamhetsutveckling på Sandviken Energi AB.

Johan Rune är ansvarig för arbetsmiljön på Sandviken Energi AB. Foto: Anna Holmgren

Sjuktalen halverades under projekttiden

-Goda-projektet bidrog till en bättre arbetsmiljö genom att arbetsmiljön kommit upp på agendan mer. Alla medarbetarna fick en chans att påverka, att komma med förbättringsförslag säger Johan Rune.

Axel Liljemark ledde samtalen om arbetsmiljön på kundservice. Foto: Anna Holmgren

En turbulent tid påverkade hela resultatet

-Vi ville bli en mer attraktiv arbetsplats och skapa en bra arbetsmiljö för oss som jobbar här, säger Axel Liljemark. Han är tekniker och ansvarig för kundservice på Sandviken Energi AB.

Pär Gussman tog initiativet till forskningen på Sandviken Energi AB. Foto: Privat.

Kan satsningar på friskvård ge bättre hälsa?

Pär Gussman, tidigare personalchef på Sandviken Energi AB, tog initiativet till att Goda-projektet kom till företaget genom att kontakta CBF, Centrum för belastningsskadeforskning,vid Högskolan i Gävle.

Sandviken Energi besiktigar sina högspänningslinjer med hjälp av helikopter. Foto: Sandviken Energi

På spaning efter friskfaktorer i Gästrikland

Goda – God arbetsmiljö och frisk arbetsplats – heter ett flerårigt projekt på Högskolan i Gävle. Projektet testar en modell som sammankopplar arbetsmiljö, anställdas välbefinnande och företagsutveckling.

Det nya kunskapscentrumet ska utvärdera arbetsmiljöpolitiken och sprida kunskap till arbetsplatserna. Foto: Anna Holmgren

Regeringen vill ha nytt centrum för arbetsmiljö

Efter många års diskussioner om ett kunskapscentrum för arbetslivsforskning kom den till slut, regeringens utredning om ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö.

Arbetsgivare och fack var nöjda med utredningen.

Forskarna varnar för att förslaget inte tillräckligt tillgodoser de lokala kunskapsbehoven hos skyddsombud, anställda och företag.

Trakasserier i akademin ses som individuellt problem

Få fasta tjänster, en hierarkisk organisation, hård konkurrens om forskningsmedel i kombination med en tystnadskultur och bristande ledarskap.Det är några av orsakerna till förekomsten av sexuella trakasserier och utsatthet på universitet och högskolor.

Konsekvensen kan bli att kvinnor slutar forska.