Totalt är det 38 procent av alla anställda som jobbar skift eller har obekväma arbetstider. Forskningen visar att sådana tider kan medföra hälsorisker och risker för olyckor. Men det finns botemedel.
– Återhämtning och sömn är det jag brinner mest för i min forskning om sömn och arbetstider, säger Göran Kecklund, föreståndare för Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Han är psykolog med inriktning på biologisk psykologi och arbetspsykologi.
– Huvudproblemet med oregelbundna arbetstider är bristande återhämtning, säger han.
Forskning om effekterna av olika typer av arbetstider visar att skiftarbete ökar hälsoriskerna. På senare år har forskningen uppmärksammat att även kort dygnsvila påverkar hälsan.
-Man får problem med sin sömn och har problem med trötthet både på arbetet och på fritiden. Det kan i sin tur leda till andra allvarliga konsekvenser som hjärtsjukdomar och psykisk ohälsa.
I Sverige och i de nordiska länderna är det allt fler som får bestämma sina arbetstider själva.
-Många skiftarbetare känner oro för att det är jobbigt få ihop familjelivet. Många väljer då långa arbetspass och kort dygnsvila för att få mer tid för familj och fritid. Det ser jag också inom vården, säger Göran Kecklund.
Många startar gärna sina arbetsperioder med ett kvällspass, då blir fritiden dagen innan värd lite mer. Om man börjar på eftermiddagen på måndagen blir söndagen roligare, det ger en mjukstart på veckan. Om man lägger ett dagpass direkt efter detta kvällspass blir det en kort dygnsvila.
-Jag rekommenderar mer sömn och återhämtning än så. Det är bättre för återhämtningen att i stället börja arbetet med ett dagpass och sluta med kvälls- eller nattpass, säger Göran Kecklund.
Önskescheman
Vanligast inom industrin är skiftarbete dygnet runt med fasta scheman. Inom vård och omsorg är det vanligt med önskescheman. De anställda väljer då själva hur de vill förlägga sina tider. Göran Kecklund tycker inte att det är självklart att önskescheman är bra.
-Vi har en övertro i Sverige på individens val. Bara för att man väljer själv blir det kanske inte så bra, säger Göran Kecklund
Kort dygnsvila ingår ofta i önskescheman inom vård och omsorg, trots att lagen säger att de anställda ska ha minst elva timmar vila per dygn och minst 36 timmars veckovila.
-Det krävs inte att man jobbar natt för att få kort dygnsvila, det räcker att man jobbar kväll och sedan dagtid. Man slutar ofta sent på kvällen och börja jobba sju nästa morgon.
En annan förläggning av arbetstiden som prövats på olika håll inom vården är 3 – 3 modellen. Den innebär att man jobbar tre dagar och är ledig tre dagar, ofta med långa pass under de tre arbetsdagarna för att få ihop till en heltid.
Göran Kecklund har nyligen jämfört de tre modellerna: önskescheman, fasta skiftscheman och 3-3 modellen i region Västernorrland.
Planera mera
Det visade sig att önskescheman inte var bättre för återhämtningen än fasta skiftscheman. 3-3-modellen innebär cirka 10 procent kortare arbetstid med bibehållen lön. Men om man med 3-3 modellen valde kort dygnsvila vägde det upp fördelen med den kortare arbetstiden.
-Huvudpoängen från det projektet är att man inte ska ha någon övertro på arbetstidsmodeller, är hans slutsats.
Göran Kecklund vill i stället betona hur man planerar schemat.
- Om man gör det på rätt sätt kan fasta skiftscheman funka alldeles utmärkt. Det budskapet kommer inte alla skiftarbetare tycka om, det vore ett beskt piller att svälja.
Tre beska piller
Enligt Göran Kecklund är det tre faktorer som avgör om ett schema ger tillräckligt med tid för återhämtning. Om man följer dessa tre regler kan man skapa hälsosamma scheman oavsett om man har fasta skiftscheman, individuella val eller viss arbetstidsförkortning, anser han.
Det gäller att
- Inte ha onödigt långa pass
- Inte arbeta för många dagar i följd och
- Inte ha kort dygnsvila
Frågan är då – hur inför man de tre reglerna i praktiken? Här är Kecklunds tips till den som planerar arbetsscheman: Hugg upp pillren. Börja med en liten del, till exempel lite längre dygnsvila.
Om man har verksamhet med många korta dygnsvilor, till exempel tio på månad, kan man prova att införa en hel vecka med längre vila.
– Om man börjar ta ett litet steg kan det innebära att man kan ta ett steg till. Till sist har man klarat av alla tre. Med lite tålamod hinner de anställda anpassa sina liv till de förändrade arbetstiderna, säger Göran Kecklund.
Män arbetar komprimerat
Utgångspunkten för förändring är olika för män och kvinnor. Många män komprimerar arbetstiden. Att jobba till exempel tio dagar i sträck och sedan vara ledig sju är väldigt komprimerat. Det förekommer till exempel i industrin och på sjön.
-När männen får bestämma blir det så. Den lediga tiden lägger männen på skotervecka, fiske, tid i stugan, i skogen, i fjällen. Men tio dagar i sträck är en väldigt slitsam arbetsperiod, säger Göran Kecklund.
Det kan ta många lediga dagar innan man återhämtar sig. Av de sju lediga dagarna tar det kanske tre dagar innan man känner att de har energi att göra något annat än att bara sova och vila. Om man i stället väljer mindre komprimerad tid förlorar man kanske bara enstaka dagar till vila.
Kvinnor väljer deltid
Kvinnor inom vården komprimerar inte sina arbetstider, men de väljer ofta kort dygnsvila. Kvinnor vill inte vara borta på kvällarna som det kan bli i industrin där man kan ha tre, fyra kvällsskift i följd.
-I vården är det många kvinnor som tycker det är jobbigt att vara borta hemifrån. Det verkar som att många män inte störs av att arbeta flera kvällspass i rad. När de jobbar kväll får de vara i fred på dagen.
Kvinnor inom vård och omsorg jobbar dessutom ofta deltid. Det är vanligt att arbeta 4-5 timmar kortare per vecka jämfört med heltidsarbete.
-Det speglar att de egentligen vill ha kortare arbetstid. Många orkar inte med heltid, man känner att det är för lite återhämtning med risk för att bli utbränd. Man går ner i tid för att få fyra timmar i veckan som man kan avvända till vila eller social aktivitet eller träning.
Även kvinnor som inte har barn väljer ofta deltid för de tycker att det behövs på grund av för hög arbetsbelastning.
-Jag har full respekt för att individer med en tuff arbetsmiljö går ner i arbetstid, trots att det medför lägre lön och sämre pension.
I samhället innebär det att man tappar arbetskraft.
-Om man kunde få alla jobba heltid inom vården skulle man inte ha kvar de aktuella problemen med personalbrist.
Kecklunds råd och rekommendationer:
- Prioritera återhämtning före ditt sociala liv
Den första lediga natten behöver man prioritera och sova ut på grund av den upparbetade sömnbristen. Ta gärna första lediga dagen till att varva ner. Därefter kan man prioritera utåtriktat socialt liv, träffa sina vänner och annat som kan vara stressreducerande.
För att hinna med återhämtning är det en fördel med tre lediga dagar för att hinna prioritera sömn, vila och att varva ner.
-I verkligheten prioriterar folk sitt sociala liv, som familj, hushållssysslor, skjutsa barn, att få ordning i hemmet efter fyra dagars kaos.
-Det blir inte en återhämtning, det blir en stress jämförbar med den du har på jobbet. Stressystemen i våra kroppar märker ingen skillnad på stressen om du är på jobbet eller hemma, säger Göran Kecklund.
- Välj raster, säg nej till måltidsuppehåll
Rast är en obetald tid då man har rätt att lämna arbetsplatsen och själv väljer vad man gör. Så är det inte med måltidsuppehåll. De är betalda men de får ske bara om och när verksamheten tillåter det.
-Jag har en känsla av att vi i Sverige börjar tappa greppet om raster. Många vill ha kort tid på jobbet, och man får inte betalt för raster. Men för återhämtningen är det mycket bättre med rast än med uppehåll.
- Komprimera inte arbetstiderna
Undvik många arbetspass i rad. Lägg i stället in lediga dagar. Ska man ha arbetstider som möjliggör bra och tillräcklig återhämning behöver man ha lediga dagar insprängda i arbetsperioden.
- Riskvärdera arbetstiderna
Analysera arbetet – särskilt om det är vanligt med hög arbetsbelastning och stress – och vad det får för konsekvenser för schemat. Kombinationen av komprimerade skiftscheman och hög arbetsbelastning är slitsam, kan leda till ständig trötthet och ohälsa. Använd arbetsplatsträffar för att diskutera om arbetstiderna gör det möjligt att få tillräcklig återhämtning efter krävande arbetsdagar.
- Utbilda för bättre val i den individuella schemaplaneringen
När de anställda själva ska välja sina arbetstider krävs utbildning om hur man kan förebygga hälsoriskerna. Utbilda läkare sjuksköterskor poliser och andra berörda yrken redan på högskolor och yrkesskolor om arbetstider och återhämtning.
- Ge en bra introduktion om arbetstiderna på jobbet
Nya på arbetsplatserna bör få bra introduktion i hur man hanterar skiftarbetet, lära sig känna igen varningssignaler, veta vem man ska vända sig till om och när ohälsan kommer.
- Arbetsgivaren ska erbjuda stöd och hjälp.
Arbetsgivaren är skyldig att motverka att arbetstiden leder till ohälsa. Om man som skiftarbetare är orolig och tycker man länge haft problem med sömnen bör arbetsgivaren erbjuda stöd och hjälp innan bristen på återhämtning leder till långtidssjukskrivning.
- Inför ett organisatoriskt lärande på arbetsplatserna
-Idag har man sällan ett organisatorisk lärande. Man borde lära sig av hur andra arbetsplatser gör, inspireras av goda exempel och av vad forskningen visar. Här finns en stor förbättringspotential, säger Göran Kecklund.
Anna Holmgren