Den farligaste aspekten av tungt fysiskt arbete är ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Foto: Arbetsmiljöverket

Ihållande fysiskt tungt arbete är farligast

Antalet dödsfall som hänger samman med arbetet är långt fler än de cirka 50 arbetsolyckor med dödlig utgång som sker varje år i Sverige. Enligt en kunskapsöversikt från 2019 uppskattas det totala antalet dödsfall orsakade av arbete till över fem tusen per år.

Ihållande fysiskt tungt arbete är den enskilt största riskfaktorn i arbetslivet enligt kunskaps översikten. Det finns forskning som visar att sådant arbete ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det sker på grund av brist på återhämtning i kombination med för låg ansträngning för att förbättra konditionen (Fransson m fl, Stroke, 2016).

Enligt översikten orsakar tungt fysiskt arbete över 1 500 dödsfall om året enbart bland män.

– I arbetslivet är vi inne i ett robottänkande. Många tycks tro att man kan jobba kontinuerligt hela dagen med hög fysisk eller psykisk ansträngning, säger Lisbeth Slunga Lisbeth Slunga Järvholm, en av forskarna bakom översikten. Hon är överläkare på AMM i region Västerbotten och adjungerad professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

Tärande arbete

Att jobba konstant på 35 till 40 procent av sin fysiska maxkapacitet utan återhämtning har negativ effekt och är tärande på kroppen.

– Det viktiga är att tänka över hur man doserar fysisk aktivitet och hur länge den pågår.

– Vi behöver växla mellan aktivitet och återhämtning. Då fungerar vi som bäst på ett långsiktigt hållbart sätt. Det gäller både musklerna och hjärnan, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Hon är medförfattare till två rapporter om arbetsrelaterad dödlighet. Den första handlar om dödligheten i Sverige år 2016, den andra är
en framtidsstudie (Arbetsmiljöverket 2019:3 och 2019:4).

Faktiska dödsfall 2016

Rapporterna bygger på befintlig forskning och offentliga data, till exempel dödsorsaksregistret och SCB:s arbetsmiljöundersökningar. Slutsatserna är baserade på faktiska dödsfall 2016 och en uppskattning av hur många som är orsakade av exponering i arbetet.

– Det nya med rapporterna är att vi utgått från befintlig kunskap om olika typer av exponeringar i arbetslivet i stället för det traditionella att utgå från hur många som avlidit av olika diagnoser, säger hon. Exponeringarna forskarna valt ut är allt från organisatoriska och sociala faktorer till fysikaliska, ergonomiska, kemiska och biologiska.

Kvinnor obeforskade

För dödsfall bland kvinnor med fysiskt tungt arbete är forskningen så mager att forskarna valt att inte uttala sig.

– Vår bedömning är att det behövs mer forskning om kvinnor som har fysiskt tungt arbete.

– Det är oerhört viktigt att forska mer på vad ihållande fysiskt tungt arbete betyder för kroppen och hur arbetet ska utformas för att vara hälsosamt, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Det finns däremot gott om data om vad stress i arbetet betyder för fysisk och psykisk hälsa. Forskarna beräknar att stress och spänt arbete orsakar 772 dödsfall om året, 360 dödsfall bland kvinnor och 462 dödsfall bland män.

Frågan är hur man kan skräddarsy jobben så de blir hälsosamma vid en fysisk belastning under hela arbetsdagen.

Återhämtning minskar dödsfall

Det går att använda samma resonemang för fysiskt tungt arbete som för stress, anser Lisbeth Slunga Järvholm.

– Om man kan få en bättre återhämtning under arbetsdagen skulle det sannolikt sänka antalet dödsfall, säger hon.

Syftet med de båda rapporterna är att de ska ligga till grund för förebyggande arbete.

– Vi behöver självklart ta bort alltför hög exponering från de mest utsatta. Det är också viktigt att sänka de lägre exponeringar som många fler är utsatta för. Det behövs om det ska bli någon större effekt på det totala antalet dödsfall, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Stress ökar mest

Stress i arbetet är enligt forskarna den dödsorsak som kommer att öka mest, främst bland kvinnor. Svårbedömda faktorer vad gäller framtiden är
skiftarbete, motoravgaser, fysiskt tungt arbete, organiskt damm och nanopartiklar. Forskarna tror att dessa exponeringar och antalet dödsfall kommer att ligga på ungefär samma nivå som 2016.

De exponeringar som kommer att minska är passiv rökning, oorganiskt damm, kvartsdamm, svetsrök, buller och joniserande strålning. Enligt forskarna kommer antalet dödsfall på grund av asbest i framtiden att minska radikalt från 268 dödsfall år 2016 ner till ett enda fall om året.

Anna Holmgren

Fakta

Fyra områden för att minska dödligheten

Syftet med rapporterna om arbetsrelaterad dödlighet är att de kan ligga till grund för förebyggande åtgärder. Forskarna ger förslag inom fyra områden:

Kvarts, damm, svetsrök, motoravgaser, strålning, passiv rökning och buller.

Det är ganska lätt att avgöra vem som drabbas. Åtgärder begränsas främst av brist på kunskap och att de kostar pengar.

Oregelbundna arbetstider och nattarbete.

Sådana arbetstider är troligen oundvikliga även i framtiden. Satsningar behövs för att göra detta arbete så lite skadligt som möjligt.

Ihållande fysiskt tungt arbete.

Här krävs betydligt mer kunskap om hur praktiska mätningar ska gå till för att avgöra vem som är exponerad för risker.

Stress

Man kan minska negativa faktorer såsom kränkande särbehandling, och sänka kraven i arbetet i förhållande till de resurser individen har. Forskarna föreslår bättre möjligheter till återhämtning, stödjande arbetsledning och gott ledarskap.

Källa: Arbetsrelaterad dödlighet – framtida effekter av dagens arbetsmiljö, Martin Andersson, Bengt Järvholm, Lisbeth Slunga Järvholm, Umeå universitet, AV 2019:4