Det här projektet ska bland annat studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön. Foto: Hjärt- och lungfonden
Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i arbetslivet står i fokus för en femårig studie vid Karolinska Institutet (KI). I denna studie tar forskarna ett helhetsgrepp. De vill undersöka hur en rad olika fysiska och kemiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
Säkerheten i gruvan gäller både den fysiska arbetsmiljön och hur man kommunicerar risker till varandra, säger Magnus Nygren, LTU. Foto: Fredrik Alm/ LKAB
En allt större andel av arbetet i gruvbranschen, uppåt 40 procent, bedrivs numera av underleverantörer, inte av gruvföretagen själva.
Yrkesgrupper som är särskilt utsatta i byggbranschen är bland andra gjutare, svetsare, plåtslagare snickare och murare. Foto: Pixabay
Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige, med hög andel arbetsskador och dödsfall. Men trots ambitionerna att minska riskerna går det trögt att implementera nya lösningar.
Utsatt miljö. Foto: Lisa Thanner
Trakasserier och hot är vanliga inslag i hotell- och restaurangbranschen. Många av de anställda är unga – ofta utlandsfödda – och extra utsatta eftersom de har begränsad kunskap om sina rättigheter.
Ett bra ledarskap är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö.
Sofia Wikman forskar om utvecklingen av hot och våld på jobbet. Bild: Högskolan i Gävle
Varför har det blivit vanligare med våld och hot på jobbet? I övriga samhället är trenderna de motsatta, åtminstone om vi ser bortom gängkonflikterna. Kriminologen Sofia Wikman pekar på att det framför allt är inom välfärdsyrkena som fler blivit utsatta. Bakgrunden: slimmade organisationer, stress och dåligt med tid för att lära sig av händelser där det gått fel.
Socialsekreterare utsätts ofta för hot. Bild:iStock
Socialsekreterare har ett utsatt arbete. De råkar allt oftare ut för hot och våld på jobbet. Monica Kaltenbrunner på Mynak leder ett forskningsprojekt vars syfte är att stärka säkerhetskulturen på socialkontoren.
Ambulanspersonalen kan sällan förutse när det blir hotfullt. Bild: iStock
Det finns många gånger alkohol och droger med i bilden när ambulanssjuksköterskor utsätts för hot och våld. Magnus Viking har själv råkat ut för alltifrån mordhot till blottning. Nu deltar han i ett projekt där syftet är att förebygga att hotfulla situationer spårar ur. Det gäller att behålla lugnet, säger han.
Kartläggningen om hot och våld på universiteten visar att problemet är större än man trott. Foto: Thelester, Pixabay
Forskare och undervisande personal på universiteten har en utsatt position. En ny rapport från Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet visar att fyra av tio forskare och universitetslärare utsatts för hot, hat eller trakasserier på grund av sitt arbete.
Att chefen ordnar föreläsning om alkoholkonsumtion i förebyggande syfte är ovanligt.
Bild:iStock/JackF
Sju av tio chefer anser att arbetsplatsen är en bra arena för alkoholförebyggande arbete – men det resulterar inte alltid i åtgärder. Ny forskning har tagit reda på vad som leder till konkret handling.
Kvinnor som utsätts för dubbel stress blir oftare långtidssjukskrivna. (Bild: Pixabay)
Kvinnor som har vårdnadsansvar för barn med svårigheter löper en ökad risk för att bli sjukskrivna länge för utmattningssyndrom. Den slutsatsen drar en forskargrupp vid Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen.
Med fokus på mening och vad som är roligt i livet kan de gå snabbare att komma tillbaka till jobbet, enligt Jakob Clason van de Leur. Foto: Filip Jovicic.
Lång sjukskrivning och fokus på vila var länge modellen för behandling av personer med arbetsrelaterad utmattning. Idag provas helt andra metoder, och psykologen Jakob Clason van de Leur fann i sin doktorsavhandling 2024 att en KBT-metod med fokus på meningsfullhet kan vara till stor hjälp. Nu går han vidare med ett större forskningsprojekt.
Marie Åsberg och Alexander Wilczek har följt utmattade patienter under många år. Foto: Birgitta Ländin.
För snart 30 år sedan steg sjukskrivningstalen för depression tydligt i Sverige. Det skedde några år efter 90-talskrisen. Professorn i psykiatri, Marie Åsberg, som i många år forskat om depression fick i uppdrag att titta närmare på orsakerna genom tillgång till de stora avtalsförsäkringarnas databaser.
Men när hon mötte patienterna kände hon inte igen symptomen.
– Jag kunde ju ganska snart se att de här patienterna egentligen inte var deprimerade. De såg inte allt i svart, de tyckte inte att världen skulle vara bättre utan dem.