Den mänskliga faktorn spelar en viktig roll i krishantering på arbetsplatserna, visar forskning. Ändå hamnar den lätt i skymundan. Det vill den finska professorn Anna-Maria Teperi ändra på. Hon har tagit fram ett konkret verktyg för att beakta den mänskliga faktorn.
Flygplansolyckan på Teneriffa 1977. Två plan kraschade in i varandra på flygplatsen. 583 människor dog. Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Ukraina 1984 med uppskattningsvis 4000 dödsoffer. Det är två av många kända och förödande olyckor.
– Olyckorna har lärt oss att människors agerande i situationen spelar en central roll, säger AnnaMaria Teperi som är psykolog och professor vid Arbetshälsoinstitutet i Finland.
Många av de förödande olyckorna som skett i historien har gemensamma drag. I sin forskning har AnnaMaria Teperi djupdykt i olyckorna.
– Ofta har det brustit i flera led innan olyckan hänt, säger hon.
Till exempel nämner hon kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.
Anna-Maria Teperi har på basis av sin forskning tagit fram ett verktyg, Human Factor Tool, för att kunna beakta den mänskliga faktorn i säkerhetsarbetet. Verktyget används bland annat i sjöfarten.Tjernobyl. I olycksutredningen kom det fram att ledningen hade en slapp attityd till säkerhet och underskattade riskerna.
– Efter den olyckan myntades begreppet säkerhetskultur av den internationella atom energiorganisationen IAEA, säger hon.
Flygolyckan där två flygplan krockade på landningsbanan på Teneriffas flygplats berodde i sin tur på bristande kommunikation mellan de anställda i flygledningen och flygplanen. Också andra faktorer spelade in, som att det saknades ett markradarsystem och att skyltarna på landningsbanorna var bristfälliga.
– I kärnkraftsolyckan i Fukushima kunde man se en skillnad i följderna av skadorna beroende på hur situationen hanterades vid de två systeranläggningarna.
Hamnar lätt i skymundan
I 22 års tid har AnnaMaria Teperi jobbat för att hjälpa arbetsplatser att beakta den mänskliga faktorn i sitt arbetsmiljö och säkerhetsarbete. På basis av sin forskning har hon tagit fram ett verktyg för det här, Human Factor Tool, eller HF Tool.
– Verktyget hjälper arbetsplatser att förutse och förbereda sig för en kris eller olycka, i stället för att enbart lära sig av dem i efterhand.
Ledningen och anställda kan med hjälp av verktyget förutse, förbereda sig och på så vis skapa mentala modeller för hur de ska agera i olika undantags eller krissituationer. Det handlar om vem som gör vad och hur kommunikationen ser ut, liksom om tydliga anvisningar för vad var och en ska göra.
Säkerhets och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna utgår ofta från ett tekniskt perspektiv.
AnnaMaria Teperi har märkt att den mänskliga faktorn kan vara svår att sätta fingret på och att den därför lätt hamnar i skymundan. Det vill hon ändra på med hjälp av verktyget. Forskning visar nämligen att beaktandet av den mänskliga faktorn har betydelse både för hur förberedd en arbetsplats är och på hur väl människorna kan hantera situationen när olyck an väl är framme.
Ett första steg är att tillsammans på arbetsplatsen börja med att se över vilka avvikande situationer som kan uppstå, eller vilka skräckscenarier eller hotbilder som kan finnas.
Tydliga anvisningar och instruktioner
Skräckscenarierna kan vara grunden i att skapa sig en helhetsbild av vilka typer av situationer som kan uppstå. När arbetsplatsen är med veten om dem, kan de dels förebygga dem i den mån det går, och dels förbereda sig ifall det händer.
– Det blir lättare att agera i stunden, när det finns en bild av vem som ska göra vad, med tydliga anvisningar och instruktioner. I ett stressat läge sänks människans kapacitet, och därför är det viktigt att det finns tydliga checklistor till stöd för minnet, säger hon.
Den här typen av nytt säkerhetstänk baserat på verktyget har införts vid kärnkraftverk, inom sjöfart och spårtrafik och inom underhållet av flygplan i Finland.
De mänskliga faktorerna på en arbetsplats handlar om allt från ledningens attityd gentemot risker, ledarskap, hur arbetet är upplagt, tidsbrist, stress, kunnande och kompetens i organisationen, utbildning, anvisningar och instruktioner. Listan kan göras lång. Där det finns människor, där finns en mänsklig faktor.
AnnaMaria Teperi betonar att det inte handlar om att leta efter fel hos individen, eller en persons agerande, utan om att hitta svagheterna i systemen. Verktyget har utvecklats med tanke på organisationernas förmåga att hantera undantags tillstånd i säkerhetskritiska branscher.
Men det fungerar också för att förbereda sig på en kris eller ett hot som kommer utifrån, som olyckor eller terrorattentat, anser AnnaMaria Teperi.
– Ju bättre var och en vet vad den ska göra om det blir ett undantagstillstånd, desto bättre kan den hantera situationen och desto mindre belastar den oss.
Jonna Söderqvist