Tema: Användbart nr 2 2014 Tema: Företagshälsa – en bevisat lönsam affär

Engagerade chefer i Helsingborg skapar arbetsglädje och hälsa

Balans i livet, på arbetet och på fritiden, är grunden för ett hälsofrämjande ledarskap hos chefer. Men även att de har en stark känsla för såväl sin egen som medarbetarnas hälsa och delaktighet.

Det visar forskaren Eva Åström i en ny studie om cheferna i Helsingborgs Stad.

 

Studien handlar om faktorer hos chefer som de kopplar till ett hälsofrämjande ledarskap. Vilka faktorer tycker cheferna har betydelse? Vad hämmar och vad stöttar främjandet? Det har varit fokus för Eva Åström, hälsoforskare vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Eva Åström valde att söka svaren på frågorna om drivkrafter hos de chefer som varit nominerade för utmärkelsen Hälsofrämjande arbetsplats. Det handlade om 20 arbetsplatser och chefer, varav 16 deltog i studien.

– Jag önskade att få med de chefer som hade tänkt efter ordentligt om sitt chefskap i relation till hälsa. Förloppet med nomineringen har ju skapat den möjligheten.

Dagboksmetod

Forskaren valde att använda sig av en tidsgeografisk dagboksmetod, där chefen under en veckas tid kontinuerligt antecknar tid, plats, vad man gör och med vem. Men även upplevt fysisk och psykiskt välbefinnande, under arbetstiden såväl som på fritiden har beskrivits.

– Reflektionerna över att skriva dagbok har varit mycket positiva, enligt Eva Åström. Det har visat på hur splittrade dagarna är och hur många omprioriteringar som man gör.

Efter veckans dagboksföring följde en intervju på en till en och en halv timme där Eva Åström kunde fördjupa sig i chefens syn på sin vardag i relation till ledarskap och hälsa. Hälsa ser man som både fysik och livsstil, som självkänsla och en förmåga att göra livsval, och att kunna njuta.

– De som tycker det är roligt att vara chef känner att de blir upplyfta av arbetet och har ett större engagemang, säger Eva Åström.

I intervjuerna framkommer att cheferna tycker att det är viktigt att vara tillgängliga.

Öppna dörren

Många av cheferna går runt bland medarbetarna och stämmer av. Ett annat sätt är den öppna dörren.

Cheferna arbetar ofta med dörren öppen och visar att de är tillgängliga. Medarbetarna märker när och om dörren under en period ofta är stängd. Det blir då ett kvitto på att kontakten finns, och att ett ömsesidigt behov av att mötas finns på arbetsplatsen.

Många av de intervjuade cheferna vill inte lägga press på sina medarbetare genom att skicka mejl på kvällar och helger. I stället använder en del fördröjning så att e-posten inte går iväg förrän närmast efterföljande vardag.

Sätta gränser

Att sätta gränser för arbete och privatliv upplev som viktigt. Men det är svårt, och behöver diskuteras vidare på arbetsplatsen och i staden.

– Chefernas stora känsla av engagemang för sina medarbetare har varit en enormt positiv upplevelse för mig, säger Eva Åström. De vill hjälpa sina medarbetare att sätta gränser mot privatlivet, att motionera för att hålla ut bättre, att skapa strukturer i deras arbete och att lyssna på dem. Privatliv och arbetsliv hör ihop, menar cheferna.

– Det är nog en effekt av att staden satsar så mycket på motion, hälsa, ledarskap och arbetsmiljön, säger hon. Det finns en stolthet över detta hos både chefer och medarbetare.

Gränsproblem

Ulf Eliasson, huvudskyddsombud på Kommunal, är imponerad över vilket gott resultat som forskningen gett.

– Det är många kloka tankar som visar på kärnan i en god arbetsmiljö, säger han. Det är så ovanligt att man pratar med chefen om hur denne mår, mest tänker man på medarbetaren.

Många chefer har problem med att sätta vardagsgränser och behöver stöd där, menar Ulf Eliasson. Det är viktigt att ge cheferna fler verktyg, bland annat genom att ha god samverkan med Campus och forskarna.

Framtid

Även HR-direktören Jörgen Fransson ser det goda med studien, och en framtid för fortsatt forskning ifråga om cheferna.

– Det är viktigt att cheferna uppgraderar sig hela tiden, med kunskap för att kunna flytta fokus från det reaktiva till det proaktiva, säger han. Om en chef får medarbetaren att ta sitt ansvar och se sig som en del av helheten utvecklar man arbetsplatsen. Förstärker man medarbetaren så stärker man organisationen.

Eva Åströms skulle vilja forska mer om hälsofrämjandet på arbetsplatsen, och drömmen är forskning om arbetsglädje. Hur den växer och vad den beror på, känns som god kunskap för den hälsofrämjande arbetsplatsen.

Och så ger hon som sista ord en rekommendation från en chef i studien till andra kommuner.

– Svaret blev kort: Kopiera oss. Det andas stor glädje och stolthet över det jobb som man genomfört, och tillförsikt inför framtiden, säger Eva Åström.

 

                                         Text och foto: Torbjörn Uhlin

 

Artikeln har tidigare varit införd i AFA Försäkrings webbtidning Sunt Liv

 

 

Eva Åströms slutsatser om en god hälsa för chefen

Upplevelse av arbetsglädje och engagemang, samt av hanterbarhet och kontroll är väsentligt. Det kan exemplifieras med att ha:

– Roligt på jobbet, det leder till arbetsglädje och engagemang

– Arbetsuppgifter som upplevs som relevanta och meningsfulla, och känslan av en inre övertygelse om att arbetet behövs och värdesätts

– En rimlig lön

– Att man känner sig informerad.

– Vardagen och de uppgifter man har ska vara hanterbara. Att det finns delmål som underlättar detta.

– Tydliga ramar och mandat, och att kraven är begripliga.

– Få det stöd i arbetet som man behöver

– En tydlig upplevelse av att man kan diskutera det som inte fungerar och att det finns tolerans för misstag i organisationen.

– Att man kan diskutera olika prioriteringar med andra, att man får bekräftelse

– En fungerande företagshälsovård att vända sig till

– Struktur och ordning i verksamheten, det gör chefen gladare och tryggare.

 

Fakta

Helsingborgs Stad har sedan lång tid byggt upp en god kontakt med Campus Helsingborg, som är en del av Lunds universitet. Staden har ökat samarbetet och samverkan med universitet och Campus.

2012 beslutade fullmäktige att satsa 1 miljon kronor på samarbetet. 100 000 kr av dessa pengar har gått till Eva Åströms studie om ledarskap och hälsa.

Staden och Campus har skapat möjligheter för företag och organisationer att samarbeta med forskare och studenter genom bland annat forskningsprojekt och examensarbete. Därutöver bjuder man in allmänheten, politiker, näringsliv och medier till att diskutera frågor som är viktiga i regionen. Campus Open är ett arrangemang där man årligen erbjuder ett antal populärvetenskapliga föreläsningar.

Minnesproblem av att lösa svåra arbetsuppgifter i kontorslandskap

De som har krävande arbetsuppgifter kan få problem med att fatta beslut och med minnet i ett öppet kontorslandskap, så kallad kognitiv stress. De blev också störda och tappade fokus. Det visar en studie från Stressforskningsinstitutet.

– I flexkontor var tendenserna detsamma som i öppna kontorslandskap. Däremot upplevde man lägre nivåer av kognitiv stress i ett cellkontor, oavsett hur koncentrationskrävande arbetsuppgifter man hade, säger Aram Seddigh, doktorand på Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och en av dem som arbetar med studien.

– Ju mer krävande arbetsuppgifter desto mer distraherad och okoncentrerad blev man. Flexkontor var bättre än öppna kontor men sämre än cellkontor.

Olika kontorstyper påverkar beslut

I tidigare studier om sambandet mellan kontor, produktivitet och hälsa har väldigt lite fokus lagts på vilka arbetsuppgifter respondenterna har, förklarar han.

Den omfattande studien Kontorstyp, hälsa och produktivitet med datainsamling från enkäter som 3 000 personer ska besvara, samt åtskilliga kognitiva tester, startade 2011 och pågår till 2015. Hittills finns resultat om hälsa och kognitiv stress; om hur de olika kontorstyperna påverkar beslutsförmågan och koncentrationen.

Fokus på arbetet störs

Forskningen visar också att resultatet att man blir störd är starkare än resultaten om kognitiv stress. Alltså, menar forskarna, skulle framförallt förmågan att hålla fokus på det vi gör och inte i första hand vår hälsa påverkas av om vi sitter i ett individuellt kontorsrum, ett öppet kontorslandskap eller i flexkontor. I analyserna använde de också fyra andra variabler: utmattning, bristande motivation, självskattad effektivitet och generell hälsa, vilka visade sig inte ha något samband med kontorstyp.

 

PROJEKTFAKTA

Syftet var att studera dels skillnader i hälsa och produktivitet hos tjänstemän utifrån om de sitter i individuella kontorsrum, olika stora öppna kontorslandskap och flexkontor och dels om personer med högre koncentrationskrävande arbetsuppgifter upplever mer problem än personer i samma kontorstyp med lägre koncentrationskrävande arbetsuppgifter. I studien ingick cirka 1241 medarbetare från både statliga organisationer och privata företag.

Suzanne Vikström

Mer läsning om studien och resultaten: Kontorslandskap.se

Läs även artikeln Påverkar kontorstypen produktiviteten? 

 

 

Finland föregångsland i företagshälsovård

Svensk företagshälsovård är bland de minst reglerade i Europa tillsammans med Danmark och Storbritannien. Där är företagshälsa inte obligatoriskt för arbetsgivaren. I de flesta andra EU-länder finns skyldighet för arbetsgivare att organisera företagshälsovård.

– Den stora utmaningen i dag är att utveckla den förebyggande företagshälsovården, säger Peter Westerholm. Han är professor emeritus vid Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och har lång erfarenhet av företagshälsovård i Sverige och internationellt.

Peter Westerholm anser att utvecklingen har lett till att det förebyggande arbetet kommit på efterkälken, liksom forskningen om företagshälsovården.

– Det är en följd av att företagshälsovården är en handelsvara på en marknad där tjänsternas pris ofta dessvärre lätt blir den avgörande faktorn framför kvalitet, säger han.

 

Samsyn i Finland

I Finland är läget ett helt annat. Där är arbetsgivarna skyldiga att erbjuda sina anställda företagshälsovård. Företagens kostnader täcks av en försäkring som arbetsmarknadens parter betalar. Staten finansierar ett arbetshälsoinstitut med forskning och utveckling i världsklass.

– Där finns i grunden ett engagemang hos politikerna och en samsyn mellan staten, branschens yrkesorganisationer och parterna om att det är viktigt att förvalta och utveckla företagshälsovården, säger Peter Westerholm.

 

Nationellt engagemang

I Finland arbetar man nu på att engagera företagshälsovården i det nationella folkhälsoarbetet. Bland annat utreds förslag att organisera dess tjänster för arbetslösa och funktionsnedsatta.

I Holland liksom i Finland omfattas nästan hela arbetskraften av företagshälsovård. En orsak till den höga anslutningen, 85 procent av arbetskraften, är att arbetsgivarna är skyldiga att betala sjuklön upp till två år för sina anställda.

– Efter en politisk vindkantring har det skett en omfattande kommersialisering av företagshälsovård och rehabiliteringstjänster i Holland, säger Per Westerholm.

Eftersom det ställs höga krav på arbetsgivarna att rehabilitera de anställda har det uppstått en stor marknad för företagshälsovård och rehabilitering.

 

Internationellt nätverk

Peter Westerholm sitter bland annat i styrelsen för International Commission on Occupational Health, ICOH. (icohweb.org). Medlemmar är inemot 2000 forskare och praktiker från 93 länder.

– Den internationella forskningen om företagshälsovård är under stadig utveckling. Men Sveriges bidrag till denna forskning kan betecknas som modest, anser Peter Westerholm.

I England, Frankrike, Norge och Finland finns europeiska exempel på bra samarbete mellan forskare och företag. I finska Kuopio ligger the Cochrane Center. Detta non profit center är ett internationellt nätverk för att samla och värdera forskningsresultat om företagshälsovård och arbetsmedicin. I deras digitala forskningsbibliotek kan man hitta omfattande information om evidensbaserade metoder för företagshälsovården.

 

Anna Holmgren

 

Här finns the Cochrane Centers forskningsbibliotek.

Läs mer på Cochrane Centers hemsida.

 

Denna artikel
publiceras också i nummer 2-2014 av pdf-tidningen Användbart! med tema
företaghälsovård. Tidningen kommer ut den 17 juni och finns då att ladda
ner här på hemsidan.

 

 

 

Företagshälsan teamarbetar i framgångsrik rehabilitering

Inom ett halvår var en sjukskriven undersköterska med svåra ryggproblem i arbete hos en annan arbetsgivare i Älmhults kommun. Tack vare ett forskningsprojekt om hållbar rehabilitering arbetade företagshälsan i team tillsammans med, Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och den sjukskrivne.

– Det har varit väldigt effektivt och tidsbesparande när vi alla har varit samlade i team. Att gå tillbaka till det gamla traditionella sättet att arbeta är absolut inte aktuellt, säger Mikael Eriksson, ergonom, rehabiliteringskonsult och sjukgymnast vid privatägda Markaryds företagshälsovård, i Älmhults kommun.

Han har bara positivt att säga om projektet som avslutades 2012. Mikael Eriksson tycker de har fått en ökad förståelse för varandras arbete och regelverk och att arbetet varit engagerat och lösningsorienterat. Nu fortsätter Markaryds företagshälsovård i samma anda tillsammans med teamet vilket har varit framgångsrikt.

Många åter i arbete

Sedan starten 2009 har teamet hunnit träffa 108 sjukskrivna, varav de allra flesta är tillbaka på sina ordinarie jobb. Övriga har antingen omplacerats inom Älmhults kommun eller fått jobb hos någon annan arbetsgivare. Christel Stenberg är personalspecialist i på Älmhults kommun och var ledare för rehabiliteringsteamet i Älmhult under projekttiden.

– Nyckeln är att ta reda på vad personen själv vill. Att få reda på att man inte längre klarar av sitt jobb gör att man förlorar självkänslan och tappar sin identitet.

Slipper berätta

En stor framgångsfaktor med samverkan är att den sjukskrivne slipper upprepa sin historia gång på gång i olika instanser. Nu räcker det med en gång och redan efter det första mötet finns en plan för återgång i arbete.

Älmhults kommun var en av de första arbetsgivarna i projektet eftersom de redan hade kommit en bra bit på väg med teambaserat rehabiliteringsarbete, och länge hade haft ett nära samarbete med företagshälsovården.

– Företagshälsans roll är att ha en nära dialog med både den sjukskrivne och med teamet. Däremot är det viktigt att komma ihåg att huvudansvaret ligger hos arbetsgivaren, säger Christel Stenberg som också ansvarar för att samordna rehabilitering.

Projektdeltagarna fick gå en utbildning i arbetslivsinriktad rehabilitering, 7,5 poäng, som Karolinska Institutet ordnade på uppdrag av AFA Försäkring. Projektet startade på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. I kursen ingick också en föreläsning om kris och psykiskt trauma i relation till arbetslivet. Deltagarna i Älmhult tyckte att utbildningen tillförde en hel del, men de flesta hade redan lång erfarenhet.

Primärvården på plats

Teamet träffade medarbetaren, en 35-årig undersköterska, som hade stora ryggproblem. Hon sjukskrevs och fick höra att hon inte skulle kunna fortsätta på sitt nuvarande jobb.

 – Positivt med samverkan här var att medarbetaren fick besked väldigt snabbt och att rehabiliteringsarbetet sattes igång direkt. Annars brukar processen i varje instans ta lång tid, säger Christel Stenberg.

Utmärkande för Älmhult var att de även hade primärvården med på mötena. Ytterligare en värdefull kompetens som bidragit till rehabiliteringen, tyckte de. Tack vare att de hade både företagshälsan och primärvården på plats kunde de fortsätta som planerat utan att behöva kalla in läkare mer än några gånger. Tidsbesparande för landstinget menar Christel Stenberg. Teamet träffades en gång i veckan och planerade för återgång i arbetet. Det har de fortsatt med.

– Vanligtvis ska det ske en anpassning ute på arbetsplatsen, men här fanns inga möjligheter att påverka hennes fysiska arbetsuppgifter.

Jobb efter ett halvår

Tack vare stöd från företagshälsan och hjälp av Arbetsförmedlingen att komma ut i arbetsträning hade undersköterskan jobb hos en annan arbetsgivare redan efter ett cirka ett halvår. Där kom hennes kompetens till nytta och hon slapp det fysiskt tunga arbetet.

Christel Stenberg påminner om hur viktigt det är med förebyggande arbete med stöd från företagshälsan. Älmhults kommun jobbar ständigt med olika lösningar och med att tänka långsiktigt.

– Projektet har burit frukt, men vi måste hela tiden prata om hur bra kan bli bättre och hur vi kan utveckla vårt arbete. Det kan handla om bemötande eller förberedelser.

 

Suzanne Vikström

 

FAKTA/ Hållbar rehabilitering 

Projektet pågick mellan 2009 och 2012. Syftet var att utvärdera hur teamsamverkan påverkar återgången i arbete när det gäller rehabilitering av sjukskrivna i kommuner och landsting.

Till projektet rekryterades fem rehabiliteringsteam, lokaliserade till Gällivare, Kalix, Älmhult och Umeå kommuner samt i Västra Götalandsregionen, representerad av Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås.

Teamen var sammansatta av representanter från företagshälsovården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivare. De träffade sjukskrivna medarbetare minst tre gånger under rehabiliteringstiden, första gången senast sjukskrivningsdag 28.

Projektet utvärderades av Eva Vingård, professor i Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och den slutgiltiga utvärderingsrapporten kom 2014.

Källa: Publikationen ”Tillbaka till jobbet – lärdomar av teambaserad arbetslivsinriktad rehabilitering från projektet Hållbar rehabilitering KL” (2012), finns att ladda ner här.

Forskning utvecklar framtidens kontor

Arbetsmiljöforskning saknas i kontorsutvecklingen och kontorslandskap byggs trots resultat om ohälsa och stress. Forskaren Susanna Toivanens projekt ”Framtidens kontor” banar väg för samarbete mellan forskning och framtida kontorsutveckling.

 

– Arbetsmiljö och hälsa får liten plats när nya kontor utvecklas och min slutrapport kan användas i internutbildningar hos NCC för att öka kunskapen om detta, säger Susanna Toivanen, arbetslivsforskare vid Stockholms universitet.

Åren 2010–2013 var hon forskare på NCC:s avdelning för fastighetsutveckling i Malmö. I projektet om arbetsmiljö och hälsa i framtidens kontor deltog hon med senaste forskning i diskussionsunderlaget Future Office by NCC, vilket hjälper kunder att välja ny arbetsmiljö och anpassa kontoret till verksamheten.

Uppdraget sökte och fick hon via Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds projekt Flexit, vars syfte är att nyttiggöra forskning ute på arbetsplatserna. Susanna Toivanen studerade bland annat trender i arbetslivets utveckling som kan ha betydelse för hur framtidens arbetsplatser utvecklas.

– Ett slående resultat från en intervjustudie med arbetsmarknadens aktörer är att det råder ett kortsiktigt tänkande om utvecklingen av framtidens arbetsliv.

 

Forskningen utvecklar kontor

Hon såg också att det fanns få studier om psykosociala faktorer som arbetsstress. Tidigare arbetsmiljöforskning visar att fysiska och psykosociala faktorer har ett samband och skapar fördelar för samordning i företagen. Därför öppnar Susanna Toivanens forskning för möjligheter att utveckla forskningen om kontor, arbetsmiljö och hälsa utifrån vedertagna teorier och metoder om ohälsa i arbetslivet.

Ett annat resultat var att leverantörskedjans aktörer är alltför eniga om utvecklingen av kontorens utformning av ekonomiska skäl. Därför får arbetsmiljöforskningen inte fotfäste och arbetstagarperspektivet glöms bort. Det ökar risken för att det byggs ohälsosamma kontorsmiljöer, menar Susanna Toivanen.

–De vill inte ta till sig av forskningen. Pengar styr, så det behövs ett nytänkande kring arbetsmiljön.

 

 

 Läs även Susanna Toivanens slutrapport Framtidens arbetsplatser.

 

Artikeln är också publicerad i Användbart! nr 1 som kan laddas ner här uppe till höger.

 

Fabriksarbete Det är lönsamt för alla att satsa på företagshälsovård. Foto: sxc.hu

Företagshälsan måste visa resultat och tro på sitt arbete

Företagshälsan måste visa resultat av sitt förebyggande arbete så att arbetsgivarna förstår att de får valuta för pengarna de investerar. Det räcker inte att konkurrera med låga priser och hälsoundersökningar. Nu kommer också vetenskapliga riktlinjer för arbetet

 

– Förebyggande arbete är bevisat lönsamt, säger Irene Jensen, Karolinska institutet.

Hon är Sveriges enda professor i företagshälsovård, finansierad av en programsatsning från vetenskapsrådet Forte och från AFA Försäkring. Tanken är att etablera forskningen om företagshälsovården så att den kan fortsätta när programtiden är slut.

Irene Jensen

Irene Jensen. Foto: Eva Ekelöf

I arbetet ingår bland annat att ta fram nationella riktlinjer för hur företagshälsovården ska arbeta med olika diagnoser och problem. Den första om ryggbesvär blev klar under våren. Nästa kommer att handla om psykisk ohälsa.

– I riktlinjerna beskriver vi metoder som är utvärderade och som man vet är effektiva. I dag kan företagshälsan många gånger jobba med metoder utan att veta vilka effekterna blir, säger Irene Jensen.

I Europa har länder som Nederländerna och Storbritannien tagit fram egna riktlinjer för företagshälsovården. De har varit förlaga för de svenska.

– Riktlinjer behövs för att få säkerhet om att man gör rätt och som stöd i det förebyggande arbetet, påpekar Irene Jensen.

Arbetsmarknadens parter är med i arbetet att besluta om vilka riktlinjer som behövs och ska tas fram.

Effektiva metoder

Företagshälsovården ska arbeta förebyggande, det vill säga undersöka arbetsplatsen och anpassa den, inte bara ägna sig åt individens problem, när de väl uppstår. Hälsoundersökningar är i dag den vanligaste insatsen en företagshälsovård gör. De är enkla att beställa av arbetsgivaren och arbetstagarna blir nöjda. Men forskning visar att dessa undersökningar inte har något värde för att förutse sjukdomar.

Det är mycket tid och pengar som kanske kastas bort i onödan. Nu ska gruppen undersöka om det kan finnas något värde med hälsoundersökningar utifrån arbetsmiljöns perspektiv. Vad ska man mäta, hur ska man mäta, vilka metoder är bäst?

– Hälsoundersökningar kan visa vilka som finns i riskgrupperna och om insatser man gör är effektiva, till exempel när det gäller stress i arbetet eller viktminskning, säger Irene Jensen.

Om forskargruppen hittar metoder som är effektiva kommer de att skriva riktlinjer om hälsoundersökningar, annars inte.

– Finns det inga effektiva metoder när det gäller hälsoundersökningar blir det inga riktlinjer, säger hon.

Väl investerade pengar

Arbetsmiljöverket tillsammans med Försäkringskassan har lanserat nätplatsen Företagshälsokollen.se för att uppmuntra till förebyggande arbetsmiljöarbete. Prevent och Arbetsmiljöverket har guider till arbetsgivare hur man köper in företagshälsovård. Men branschen själva måste också ut på marknaden och uppdatera sitt kunnande, menar Irene Jensen.

Verktyg

Riktlinjer blir verktyg. Foto: Amy Burton

– Det går inte att bara fortsätta med hälsokontroller och individuella satsningar, eller att dumpa priserna i upphandlingar. Företagshälsan måste visa att man tror på det man säljer och visa resultat av sitt arbete, säger Irene Jensen.

Även staten och samhället skulle kunna ge företagshälsan i uppdrag att arbeta med personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden, anser hon.

– Det finns inga andra som har lika bra kunskap om arbetsplatserna och om relationen mellan arbete och hälsa.

Det viktigaste styrmedlet för att få fart på företagshälsan, förutom lagstiftning, är pengar, att det är lönsamt. Det är också viktigt att budskapet från den politiska nivån är enhetligt. Dessutom måste företagshälsan visa att den arbetar vetenskapligt för att få trovärdighet. Det anser Irene Jensen.

I framtiden kommer det att finnas en meritering för evidensbaserad praktik för företagshälsans anställda och ett kompetenscentrum att ansluta sig till för att bli akademisk företagshälsa. På så sätt blir kvalitén i företagshälsans arbete garanterad.

 

Eva Ekelöf

 

FAKTA:

1. Bevisat lönsamt att satsa på företagshälsovård

Företagshälsovårdens insatser på en arbetsplats brukar inte bli utvärderade, men en arbetsgivare vill veta om man satsar rätt och får tillbaka det man har investerat. Det finns några forskningsstudier som har undersökt om företagshälsan är effektiv. En rapport från ISSA, International Social Security Association, 2011, visar att varje krona per anställd som investeras i förebyggande arbetsmiljöarbete ger en avkastning på 2,20 kronor inom företaget. (Rapporten kan beställas via arbetsmiljöforskning.se)

Från forskningsinstitutet IFAU i Uppsala kom ett arbetspapper nr 17, 2012, där man har mätt produktivitet, arbetskraftens hälsa och den psykosociala miljön på en arbetsplats, i en modell. Tre företag deltog. Resultatet visar att de företag som investerade i personalens hälsa och snabbt åtgärdade den psykosociala arbetsmiljön skapade högre produktivitet.

Inom forskargruppen på KI arbetar Malin Lohela Karlsson med att ta fram en enkel modell för att kunna undersöka ekonomiska effekter av företagshälsans insatser genom att räkna på produktivitet, produktionsbortfall och förändrad sjukfrånvaro.

 

2. Företagshälsan har dålig ekonomi

I en strukturförändring har företagshälsorna mer och mer koncentrerats till tre bolag: Previa, som ägs av danska Tryghedsgruppen, Avonova ägt av Stamina Hot Helse i Norge, och Feelgood som är svenskägt och börsnoterat.

Det ekonomiska läget inom företagshälsovården är inte gott. Omsättningen är cirka fyra miljarder kronor och cirka 4 000 anställda arbetar där. När löner, lokaler, arbetsgivaravgifter och andra omkostnader är betalda blir vinsten inte stor. Regeringen har tidigare stöttat arbetshälsan med ganska stora summor, men det stödet är nu till stor del indraget. Skälet är att pengarna inte har använts i någon större utsträckning. Kvar finns ett grundbidrag om 100 kronor per registrerad person och ett bidrag till arbetsgivaren om max 7 000 kronor för förebyggande arbete.

Denna artikel publiceras också i nummer 2-2014 av pdf-tidningen Användbart! med tema företaghälsovård. Tidningen kommer ut den 17 juni och finns då att ladda ner här på hemsidan.

 

 

Restaurangchefen Lena Adolfsson åter i arbete tack vare företagshälsan. Foto: Roland Cox

Återfick hälsan med tidig coachning ”Nu mår jag bra igen”

Stress hemma. Stress på jobbet. Dödsfall i familjen.

Till slut blev belastningen för hård för Lena Adolfsson, 39.

Nu är hon på banan igen, bland annat tack vare coachning från S:t Erikshälsan. Men kommer hon tillbaka till samma jobb efter mammaledigheten?

 

Det blev för mycket. Telias personal-restaurang i Farsta hade nio anställda ‒ kockar, kallskänka, diskare, biträden och så Lena Adolfsson som chef. 400 gäster om dagen. Dessutom catering med luncher som skulle levereras eller tårtor och fika för avtackningar.

Hon administrerade, tog hand om medarbetare och deltog ”i produktionen” ‒ fyllde på i buffén, såg till att beställningar kom iväg. Snabba omkast under dagen. Tio timmar per dag kunde det bli.

Men det var inte bara det. Ungefär så har hon haft det i 15 år utan större problem. Hon har svårt att se att det skulle gå att organisera arbetet så mycket annorlunda.

‒ Jag har alltid gillat att jobba mycket och hade jättebra anställda omkring mig. De hämtade mig ibland när jag missade att äta lunch.

Pendelstrul

Hon träffade inte sin sambo särskilt mycket i veckorna. Än värre var det på vintern när pendeltåg och bussar från Muskö till jobbet var ständigt försenade och restiden kunde bli tre timmar om dagen. De försökte sälja bostaden för att flytta närmare, men det gick trögt.

Hon började märka att hon stressade när hon åt.

‒ Det gjorde att jag fick i mig mer mat och gick upp i vikt.

Jobbet, resorna, boendet. Stressen kulminerade när hennes pappa plötsligen avled efter bara några veckors sjukdom. Hon kände sig låg, hade ofta ont i magen. En dag hösten 2011 frågade hennes HR-chef hur hon egentligen mådde.

‒ Det var som att trycka på ON-knappen, då berättade jag allt, att jag inte mådde så bra. Då var jag mottaglig för hjälp, det hade jag nog inte varit några veckor tidigare.

Restaurangen ägs av det anrika restaurang-, konferens- och butiksföretaget Sabis. Företaget har avtal med S:t Erikshälsan som vi berättar om i en annan artikel här. Via företagshälsovården fick Lena Adolfsson hjälp av coachen Cecilia Belin.

Tidig insats

Insatsen kom tidigt, hon behövde aldrig bli sjukskriven. Under halvtannat år träffades de först varje, sedan varannan vecka för samtal, yoga och fysisk träning. Arbetsgivaren accepterade att hon gick ifrån jobbet en stund då och då, utan löneavdrag.

‒ Jag trodde inte att jag var någon löpmänniska, men Cecilia lärde mig att tycka om det. Vi pratade hela tiden om livet. Hon gjorde ett fantastiskt jobb.

Tillsammans satte de upp ett drömmål, att delta i tjejmilen i New York våren 2013. Nu blev det inte så, för Lena Adolfsson blev gravid med sitt första barn. Det kändes som det var dags att avsluta coachningen. Hon hade blivit vigare, 14 kilo lättare och funnit en bättre balans.

‒ Jag blev mycket lugnare i själen. Jag försökte att inte jobba så mycket.

I dag är livet annorlunda, som mammaledig med Maja i den ljusa lägenheten i närförorten Sköndal. Att bli småbarnsfamilj beskriver hon har gett ett annat fokus. Coachningen och den fortsatta mognaden i livet har hjälpt henne att sätta gränser och lyssna mer på sig själv.

‒ Utan coachningen så tror jag inte att Maja hade kommit. Jag tror att jag var för stressad, att kroppen säger nej till barn.

I oktober ska hon ut på banan igen. Hon gillar jobbet och arbetskamraterna i personalrestaurangen men funderar på om det är dags att göra något annat. Det finns både glada känslor och en oro för att gå in i stressen igen.

‒ Sabis har butiker också, det kunde vara roligt, säger Lena Adolfsson.

Bra att förebygga

Den som tryckte på ON-knappen var HR-chefen på Sabis, Ingalill Szabela. Företaget med nära 800 anställda har anlitat S:t Erikshälsan i tre år. Axlar, nacke och stress är vanliga problem i de livsmedelsaffärer, företagsrestauranger, hotell och dagkonferenser som man driver.

På Sabis uppskattar man S:t Erikshälsans syn på förebyggande och tidiga insatser. Inte vänta till sex sjuktillfällen, utan satsa redan efter tre eller fyra.

− Innan det blir längre sjukskrivning, innan det behövs rehabilitering, säger Ingalill Szabela.

Då drabbas de anställda mindre och företaget sparar på att ha hög närvaro och mindre karenskostnader. Rehabilitering och svåra samtal med stressdrabbade är tyvärr ändå de vanligaste insatserna.

− Det är en stressig bransch. Det kan komma 250 sekreterare till en konferenslokal. Alla ska ha lunch samtidigt. Det går inte att göra om branschen, men vi försöker bemanna efter det och ha kompetenta medarbetare.

− Vi gör också annat för att förebygga problem, bland annat gratis massage under arbetstid.

Rikssnittet för sjuktal ligger över nio procent. Sabis har bara drygt fyra, trots det fysiskt och psykiskt påfrestande jobbet. Det förklarar Ingalill Szabela med bra förmåner för personalen, att företagsrestauranger har fler erfarna anställda än kvällsöppna krogar, att man har låg personalomsättning, att man förebygger och att man har ”en stark kultur”.

 

Roland Cox

 

Denna artikel publiceras också i nummer 2-2014 av pdf-tidningen Användbart! med tema företagshälsovård. Tidningen kommer ut den 17 juni och finns då att ladda ner här på hemsidan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jonas Källström på S:t Erikshälsan. Foto: Roland Cox

S:t Erikshälsan/Avonova ”Vår roll är att få igång en dialog”

‒ Företagshälsans roll är att vara en katalysator för dialog. Det säger Jonas Källström vid företagshälsovården S:t Erikshälsan/Avonova.

Där finns en metodik för tidiga insatser. För att ett förebyggande hälsoarbete ska lyckas måste arbetsgivaren och de anställda själva se problemet och äga det, menar han och beteendevetaren Madelene Malvezzi.

 

‒ Kundföretaget och de anställda måste själva äga sina frågor. Om de själva definierat problemet så finns det oftast en energi för att lösa det, säger Jonas Källström.

Han är läkare och medicinskt ansvarig vid S:t Erikshälsan, nu inkorporerad i koncernen Avonova. Företaget arbetar bland annat med förebyggande metoder för enskilda individer och hela arbetsgrupper.

Här sysselsätts ett 20-tal läkare, arbetsmiljöingenjörer, ergonomer, psykologer med flera. Företaget jobbar både åt offentliga arbetsgivare och privata, allt från kyrkoförsamlingar och restaurangkedjor till små kontorsföretag och bilföretag.

Dialog

Han och kollegan Madelene Malvezzi, beteendevetare, beskriver ett ganska försiktigt tillvägagångsätt där man i en dialog argumenterar för att ett kundföretag skulle gnissla mindre och de anställda må bättre med stöd från företagshälsovården. Lagen kräver det inte, men man ”bör”. Dessutom kan det vara ett sätt att lösa lagkravet på systematiskt arbetsmiljöarbete.

Ett vanligt förlopp är att en arbetsledare tar kontakt för ett första möte mellan företaget, den anställde som berörs och personal från företagshälsan. Den anställde kanske känner sig mentalt trött, har ont i kroppen, magproblem, hudbekymmer eller känner sig överbelastad, har upprepad kort frånvaro eller är på väg tillbaka i arbete efter lång sjuktid.

Egen metodik

Gången följer sedan ett arbetssätt som S:t Erikshälsan själva utvecklat, en strukturerad kartläggning och analys med ett brett perspektiv. Försäkringskassans metodik för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering (Sassam) ingår som en del.

‒ Vi försöker gemensamt med arbetsgivaren och den anställde definiera orsakerna så att han eller hon kan manövrera sig ur en dålig situation. Målet kan både vara att återgå i arbetet eller att välja en annan yrkesväg, säger Jonas Källström.

Problemen kan gälla både arbetsvillkoren och livet hemma. Enligt Madelene Malvezzi har den anställda som regel inget emot att prata om hela tillvaron, även utanför jobbet.

Analysen kan utmynna i ett sexveckors rehabprogram på halvtid, ”Vägen framåt”. Det kan rymma både styrketräning, föreläsningar om livsstil och stress, meditation, reflekterande samtal och coachning individuellt och i grupp, och även yrkesvägledning.

Sjukt frustrerad

På S:t Erikshälsan/Avonova ser man frustration som en vanlig orsak till sjukdom i dag. Jonas Källström återkommer till uttrycket ”den nya psykiska ohälsan” som tillsammans med värk i axlar, nacke och rygg dominerar hos företagshälsan i dag. Båda kan ha samma grundorsaker.

‒ Värk hos yngre beror till nittio procent på spänning och stramning som har samband med belastning, säger Jonas Källström.

Han menar att den stressrelaterade ohälsan hänger samman med att upplevda behov inte blir tillfredsställda. I dag ställer vi allt större krav på att arbetet ska kännas meningsfullt, ge trivsel och social stimulans.

‒ Om diskrepansen mellan verklighet och vision växer sig alltför stor, om jag känner att jag inte kan överbroa skillnaderna hur mycket jag än anstränger mig, så kan arbetsuppgifter som förut var spännande utmaningar plötsligen kännas som en ångestframkallande belastning, säger han.

Uppföljning

Fallen följs upp efter tre månader. Enligt en summering av 600 svar från chefer härom året har sjukfrånvaron minskat i 94 procent av fallen, och 72 procent av medarbetarna är kvar i anställning.

Parallellt med att den anställda går igenom programmet ”Vägen framåt” så kan det i goda fall pågå en process med förbättringar på arbetsplatsen.

‒ Om man på företaget har en gemensam idé om att bygga en fantastisk arbetsplats så kan det föda stimulans och engagemang, och man kan nalkas idealet, den goda arbetsplatsen. Företagshälsans roll är att vara en katalysator och få igång en dialog, säger Jonas Källström.

‒ Vår ”evidens” handlar om att vara lyhörda och visa respekt för upplevelsen hos enskilda och grupper av anställda. De har alltid rätt att tycka det de tycker och uppleva det de upplever.

I en annan artikel här berättar vi om ett lyckat fall av förebyggande företagshälsovård hos ett av kundföretagen, Sabis.

Roland Cox

 

Denna artikel publiceras också i nummer 2-2014 av pdf-tidningen Användbart! med tema företaghälsovård. Tidningen kommer ut den 17 juni och finns då att ladda ner här på hemsidan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lärande nätverk för företagshälsor

Arbetsmiljöforskaren Annika Vänje vill lyfta det osynliga arbetet. Arbete som måste till för att en arbetsorganisation ska fungera men är svårt att mäta och som lätt faller utanför ramarna där effektiviseringsivern drar fram.

I ett treårigt forskningsprojekt studerar hon hur branschspecifik kunskap kan spridas inom företagshälsovården.

 

I början av 1990-talet avreglerades företagshälsovården och flera privata företagshälsor konkurrerar nu om uppdragen.  

Annika Vänje, forskare på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, ska undersöka hur behovet av kunskapsutveckling och spridning ska kunna tillgodoses trots konkurrensen.

– Utgångspunkten är att den sortens samlade kunskap om arbetsmiljö och risker inom en viss bransch, som fanns hos till exempel Bygghälsan, har tunnats ut sedan avregleringen, förklarar Annika Vänje.

 

Från AFA Försäkringar har hon fått ett anslag på 3,5 miljoner kronor för det treåriga projektet som startade i september förra året. Det omfattar tre olika metoder för att utveckla och sprida branschkunskaperna.

Levande plattform

Den första är att bygga upp ett lärande nätverk av arbetsmiljöingenjörer, ergonomer och forskare. Nätverket ska utvecklas i växelverkan med en webbplattform, ett slags wikipedia för arbetsmiljöfrågor med aktuella rön och forskningsresultat.

– De som är anslutna ska också kunna lägga in exempel från sin egen verksamhet så att plattformen blir som ett levande, interaktivt, uppslagsverk, berättar Annika Vänje.

 

Den tredje delen i forskningsprojektet är att utveckla utbildningar, kortare kurser riktade mot specifika branscher, för ergonomer och arbetsmiljöingenjörer.

– Det är ett roligt projekt, ganska ”hands-on”, som bygger på tre olika sätt att förmedla kunskap helt enkelt, säger Annika Vänje.

 

Det är också ett projekt som ligger i linje med den utveckling hon vill se generellt inom arbetsmiljöforskningen.

– Arbetsmiljöforskningen har varit väldigt probleminriktad. För att komma vidare tror jag det är jätteviktigt att vi börjar arbeta mer förebyggande.

 

Verkstadsindustrin och hemtjänsten

Företagshälsovårdsprojektet, WIKIOSH, Wiki och Occupational Safety and Helth, inriktas på två branscher, verkstadsindustrin och hemtjänsten. I en gemensam referensgrupp för hela projektet finns representanter för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, olika företagshälsor och branschorganisationen Sveriges företagshälsor.

 

För verkstadsindustrin har också ett kompetensnätverk med forskare samt ergonomer och arbetsmiljöingenjörer från olika folkhälsor hunnit bildas. Bland annat ingår Scanias interna företagshälsovård och en ergonom från Scanias företagshälsa har knutits till projektet som doktorand.

 

Hemtjänstdelen av projektet har inte kommit lika långt i nätverksbygget. Däremot är en mindre förstudie i form av en magisteruppsats klar. Den pekar bland annat på att samarbetet mellan företagshälsovården och hemtjänsten inte är särskilt utvecklat.

– Det finns ingen tradition av förebyggande arbete inom hemtjänsten. Hemtjänstföretagen och företagshälsorna har dessutom olika uppfattningar om behoven, förklarar Annika Vänje.

 

Företagshälsorna vill ha möjlighet att följa hemtjänstpersonalen ute på fältet medan hemtjänstföretagen snarare efterlyser utbildningsinsatser och samtalsstöd för sin personal.

 

Nätverk igång i höst

Till hösten räknar Annika Vänje ändå med att ett kompetensnätverk även för hemtjänsten ska komma igång.

– Det har varit svårt att få företagshälsorna att samarbeta med varandra. Men personalen har ju ett behov av kunskapsutbyte och utbildning. Så vi tror att satsningen på ett lärande nätverk är en framkomlig väg.

 

Startskottet för webbplatsen ligger något längre fram i tiden. Det är ju de kunskaper och erfarenheter som samlas och skapas i kompetensnätverken som ska fylla webbplatsen med innehåll, påpekar Anika Vänje.

 

Koppling till genusforskningen

Annika Vänje är fil dr och forskare vid Avdelningen för ergonomi på KTH-skolan Teknik och hälsa. Hon är också programansvarig för magisterprogrammet Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling, som utbildar arbetsmiljöingenjörer.

 

Hennes doktorsavhandling behandlade genus och jämställdhet inom arbetslivet. Det är frågor som hon återkommit till i flera arbeten senast i en kunskapssammanställning som gjordes på uppdrag av Arbetsmiljöverket. För här finns en kunskapslucka att fylla påpekar hon.

– Det finns mycket genusforskning som tar upp organisation/ledarskap och mycket forskning om arbetsmiljö och hälsa – men väldigt lite forskning där man väver ihop de här två arbetsfälten, konstaterar Annika Vänje.

 

Själv ser hon en självklar koppling mellan genusforskningen och folkhälsovårdsprojektet. Föreställningar om manligt och kvinnligt påverkar till exempel arbetet inom hemtjänsten där tungt fysiskt arbete kombineras med emotionell belastning. En belastning som förvärras av effektiviseringar, påpekar Annika Vänje.

– Arbetsuppgifter som inte ryms i tidsschemat, emotionell omsorg som är svår att mäta, riskerar att bli till en sorts osynligt arbete. Ett arbete som inte uppmärksammas och betalas men som är nödvändigt för att få vården att fungera.

 

Ursula Stigzelius

 

Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning

 

Denna artikel
publiceras också i nummer 2-2014 av pdf-tidningen Användbart! med tema
företaghälsovård. Tidningen kommer ut den 17 juni och finns då att ladda
ner här på hemsidan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så kan företagshälsovården kan ge bättre stöd för rehabilitering i arbetslivet

Ny forskning om företagshälsans metoder och arbetssätt vid arbetslivsinriktad rehabilitering visar deras goda möjligheter att stötta arbetsgivarna. I dag har arbetsgivare svårt att hitta anpassade arbetsplatser vid rehabilitering. Lyckade insatser är bland annat regelbunden kontakt och långsiktiga avtal.

– Det som förvånade mig var att de 12 företagshälsor vi intervjuade sällan är ute på arbetsplatsen vid bedömningar av arbetsförmågan, säger Katarina Kjellberg, ergonom och Medicine doktor på Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholms läns landsting.

Kontakt och långsiktighet

Studien visar dock att företagshälsovården har goda möjligheter att vara ett bra stöd till arbetsgivarna. Framgångsfaktorer för företagshälsans insatser är nära och goda relationer med kundföretagen, bra kommunikation och strukturerade arbetsrutiner som underlättar relationen.

Andra viktiga faktorer är regelbunden kontakt mellan företagshälsorna och kund och långsiktiga avtal och relationer. Men också att tjänsteutbudet utformas i dialog beroende på verksamhetens behov.

– Ett sätt att tillgodose detta kan vara inbyggd företagshälsovård. Men det finns bra exempel även hos de externa, säger Katarina Kjellberg.

Tidsbegränsade anpassningar

Forskarna fokuserade på vad som görs ute på arbetsplatserna för att förbättra eller förändra arbetssituationen för den som ska tillbaka till jobbet. Resultaten visar att arbetsgivare tycker det är svårt att hitta anpassade arbetsplatser vid rehabilitering.

Ekonomiska neddragningar har medfört att det inte längre finns tillräckligt med arbetsplatser att flytta den sjukskrivne till, liksom att neddragningar av personal påverkar. Ofta tycker arbetsgivarna att de får ”trolla med knäna”. Och de kan ofta bara erbjuda tidsbegränsade anpassningar med lättare sysslor, sedan måste allt rulla på som vanligt.

– Företagshälsorna å sin sida vill arbeta mer förebyggande med anpassningar, så att det blir ”rätt” från början, och gärna för hela arbetsgruppen; inte bara för den sjukskrivne, säger Katarina Kjellberg.

Framför allt har de sett att det är svårare med anpassning för personer med psykisk ohälsa. Den vanligaste anpassningsåtgärden, som de medverkar vid, för dessa grupper är att anpassa arbetstid och schema.

Företagshälsorna vill ha tydlighet

I studien efterlyser företagshälsorna tydligare syften av arbetsgivaren när de beställer bedömning av arbetsförmåga.

 – Företagshälsovården beskriver att de ibland hamnar i etiska konflikter när de gör bedömningar av arbetsförmågan. Det händer att arbetsgivare använder sådana bedömningar som intäkt för uppsägning, säger Katarina Kjellberg.

De saknar också relevanta metoder för bedömningarna; där individens förmåga relateras till kraven i arbetet, speciellt metoder för psykisk ohälsa.

Sjuk- och friskanmäla hos företagshälsan

I studien har forskarna också undersökt företagshälsornas arbetssätt med att ta hand om sjuk- och friskanmälningar, istället för arbetsgivaren. Företagshälsorna ser det som ett bra sätt att få kontakt med den sjukanmälde från dag ett och att tidigt kunna sätta in åtgärder. De ser sig som ett stöd, och inte att de ska ta över arbetsgivarens ansvar.

Några arbetsgivare tycker inte om idén och tror att de då förlorar kontakten med den sjukskrivne och ser också en risk i att sjukskrivningarna ökar. De menar att tjänsten skulle behöva utvecklas vidare för att blir bra. De sjukskrivna tycker det är viktigt att känna att arbetsgivaren bryr sig.

– Vi har också sett att flera arbetsgivare i storstadsregioner själva bygger upp interna HR-strukturer för rehabilitering och är nöjda med det. Då tar de bara hjälp av företagshälsan med medicinska bedömningar, säger Katarina Kjellberg.

Suzanne Vikström

Läs mer om projektet Arbetslivinriktad rehabilitering.

FAKTA/Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering

Studien Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting – företagshälsovårdens metoder och arbetssätt finansierades av AFA Försäkring inom Forsknings- och utvecklingsprogrammet Arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting.

Syftet var att hitta framgångsrika metoder till företagshälsovården i deras arbete för tidig arbetslivsinriktad rehabilitering av vård- och omsorgspersonal. Forskarna sökte efter arbetssätt som underlättar för den sjukskrivne att tidig komma i arbete, och som bidrar till hållbar arbetsförmåga. De har också studerat bedömningar av arbetsförmåga, anpassningar av arbetet och tjänsten, Sjuk- och friskanmälan med sjukvårdsrådgivning och samverkan med olika aktörer.

2014 publicerade Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm en rapport om studien.

Källa: Kompetenscentret för företagshälsovård, www.fhvforskning.se

 

Enklare satsa på friskvård än förebyggande arbetsmiljöarbete

Hälsoinspiratör eller skyddsombud? Individens problem eller organisationens? De speciella villkoren i kommuner och landsting gör att en konkurrensutsatt företagshälsovård kan ha svårt att skapa långsiktiga förbindelser och förtroendefullt samarbete.

 

Kommuner och landsting satsar starkt på hälsoinsatser och har ofta ett batteri av personalvårdande insatser. Men hur fungerar företagshälsovården? Lisa Schmidt och John Sjöström, IVL Svenska miljöinstitutet studerar hur ett framgångsrikt samarbete med företagshälsan ser ut för kommuner och landsting i ett treårigt forskningsprojekt. De studerar exempel på samarbetsformer och tar reda på nyckelfaktorer för framgång, effektivitet och nytta.

 

Företagshälsan i privat sektor

Tidigare har de gjort en studie tillsammans med kollegan Ann-Beth Antonsson, om företagshälsovården i den privata sektorn. Det resultatet finns att hämta som en rapport på IVLs hemsida. I korthet visade den rapporten att ett framgångsrikt samarbete kräver långsiktighet, tillit och förtroende. Man har en dialog kring sin arbetsmiljö och arbetar systematiskt för att identifiera och åtgärda problem. Båda projekten finansieras av AFA Försäkring.

 

I den nya forskningen intervjuar de förvaltningschefer, HR-chefer, fackliga representanter, företagshälsovårdspersonal, rektorer, vårdenhetschefer. Vilka arbetsmiljöfrågor behöver de hjälp med? Får de det? Vad kan företagshälsan erbjuda?

– Vi tittar på hur relationerna och samarbetet fungerar utifrån olika perspektiv. Ofta vet man var problemen ligger, ibland har man inte tänkt på att företagshälsan kan hjälpa till att lösa dem, säger Lisa Schmidt.

 

Bjuder in politiker

En slutsats forskarna redan drar är att verksamheter med bra systematiskt arbetsmiljöarbete och en fungerande samverkansprocess, där arbetstagare och arbetsgivare kommunicerar bra, har lättare att diskutera och fånga in företagshälsan i sitt arbete.

– Systematiken i det hela är viktig. De som har bjudit in företagshälsan till samverkan får också ut mycket. Genom sina insatser får hälsan en bild av hur problemen ser ut i organisationen och kan uppmärksamma en generell problematik. Några bjuder också in företagshälsan att prata med politikerna, berättar John Sjöström.

 

Samverkansgrupper kan finnas på olika nivåer, beroende på hur organisationen ser ut. Företagshälsan kan i sin expertroll bistå i behovsanalysen och vara ett stöd och en resurs i att förebygga, i stället för att komma in när skadorna och problemen redan har uppstått.

– Företagshälsan kan upptäcka olika verksamheter som har liknande problematik. Kanske behövs en satsning på utbildning av chefer eller någon annan gemensam insats, säger han.

 

Samarbetspartner

Lagen om offentlig upphandling, LOU, kräver att tjänsten företagshälsovård måste upphandlas i kommuner och landsting, om den inte är inbyggd. Då är det priset som styr. Det kan vara svårt att prissätta och specificera kraven vid en upphandling. Som stöd har SKL tagit fram ett verktyg som en del av samverkansavtalet.

– Vi såg i den första studien att det är viktigt att känna varandra och ha tillit. En bra företagshälsovård måste bli insläppt i verksamheten, inte bara vara en kontakt. Den ska inte enbart vara en beställningsfunktion utan en samarbetspartner, säger Lisa Schmidt.

 

Det är också svårt att ställa rätt krav eftersom det är svårt att definiera vilket stöd man behöver.

– Stödet kan vara del av en process man vill sätta igång. Det kan vara konsultstöd till chefer i SAM, hjälp i trepartssamtal, och så vidare. Det ser olika ut, påpekar hon.

 

Avtalen som företagshälsan tecknar är ofta treåriga. Även om man har option på ett eller två års förlängning är tiden ofta för kort för att hinna etablera ett förtroendefullt samarbete, anser forskarna.

– Har man fått bra hjälp och känner förtroende är det inte effektivt att byta leverantör. Man byter inte IT- eller lönesystem vart tredje år, säger John Sjöström.

Risken är att kunskap och erfarenhet försvinner när en ny hälsa ska börja arbeta. Många insatser mot individer är sekretessbelagda. Så man får börja om.

 

Följ pengarna

En annan viktig fråga är var pengarna, budgeten, ligger i organisationen, oavsett om hälsan är inbyggd eller inte. Finansieringen kan ligga på olika nivåer inom en förvaltning. Det kan röra sig om ganska mycket pengar, när det finns många arbetstagare.

 

På en del ställen finns pengarna centralt, på andra finns de ute i förvaltningarna, som i utbildningsförvaltningen, eller på enheterna, som en skola.

– För en ensam chef kan det då bli en svår avvägning vad pengarna ska användas till. Han eller hon vågar kanske inte satsa på förebyggande insatser utan vill ha pengar kvar till eventuella rehabiliteringar, säger John Sjöström.

 

Hålla budget är a och o och arbetsmiljön kommer längre ner på prioriteringslistan. Och det finns inga belöningssystem för dem som tar hand om sin personal.

Om budgeten ligger centralt är det enklare för den enskilde chefen att agera och ha ett långsiktigt perspektiv på vad insatserna från företagshälsovården ska resultera i.

– Har man en sådan lösning kan det nästan bli billigare eftersom man får tillbaka sina investeringar och slipper det kortsiktiga perspektivet, menar han.

 

Friskvård populärt

Ofta ligger företagshälsovården organisatoriskt under HR, eller via HR, och det gör HR till en viktig part.

– HR är inte alltid expert på arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Ibland kan det vara så att chef och fack är överens om problem och lösningar, men HR, som kan sitta på pengarna och ha sista ordet, beslutar något annat.

 

Friskvård och hälsokontroller är något som kommuner och landsting satsar på och därför lätt för företagshälsorna att sälja in.

– Kommuner och landsting har ofta ett batteri av personalvårdande insatser. Det är anmärkningsvärt att man satser så mycket på hälsoinsatser. Det verkar vara betydligt enklare att vara hälsoinspiratör än skyddsombud, påpekar forskarna.

 

Visst är det bra med folkhälsoperspektivet, men forskarna har sett signaler på att friskvården tränger undan arbetsmiljöarbetet.

– Men då blandar man ihop olika uppgifter. Friskvård är inte lika med förebyggande arbetsmiljöarbete. Man behöver båda delar. Stärka individen men inte glömma bort arbetsmiljön. Arbetsmiljön är inte en individuell fråga, säger de.

 

Eva Ekelöf

 

Denna artikel
publiceras också i nummer 2-2014 av pdf-tidningen Användbart! med tema
företaghälsovård. Tidningen kommer ut den 17 juni och finns då att ladda
ner här på hemsidan.

 

 

Fakta

Så säger arbetsmiljölagen

I kapitel 3, § 2 c står:

”Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård, som arbetsförhållandena kräver, finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Arbetsgivaren har skyldighet att riskbedöma alla verksamheter.”

 

 

 

 

Säkrare arbetsmiljö inom vården går hand i hand med patientsäkerheten

Nycklarna till en säkrare arbetsmiljö för både patienter och vårdpersonal är närvarande, engagerade chefer, en lyhörd ledning, kontinuitet i ledarskapet, en god psykosocial arbetsmiljö och tillräckliga resurser. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Goda och väl implementerade säkerhetsregler och procedurer räcker inte för att skapa hög säkerhet i vård och omsorg, säger säkerhetsexperten Marianne Törner, professor och forskningsledare vid Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet.

 Hon menar att det även behövs personal som har rimliga förutsättningar att klokt bedöma nya situationer och fatta bra beslut. Och ett betydelsefullt ledarskap som tydligt signalerar att säkerhet är en viktig fråga.

Därför måste ledningen skapa rimliga förutsättningar och hanterbara arbetskrav på arbetsplatsen. Då kan personalen använda både sina individuella och de gemensamma resurserna i form av stöd och ömsesidig reflektion för utveckling av verksamheten.

Skador som själva drabbar personalen är ett viktigt arbetsmiljöproblem inom vård och omsorg. Men också patientskadorna bidrar till att personalen, som varit delaktig i att skadorna uppstått, mår dåligt och ofta under lång tid.

Tillit till chefen viktigt

I Marianne Törners studie framgår att begreppet ”säkerhetsklimat” brukar definieras som arbetsgruppens gemensamma uppfattningar och tolkningar av organisationens policy, procedurer och praktik i relation till säkerhet. Tidigare forskning visar att ett bra personalsäkerhetsklimat har betydelse för en lägre arbetsolycksfrekvens och att ett bra patientsäkerhetsklimat har betydelse för patientsäkerheten.

Resultaten i denna studie visar att patient- och personalsäkerhetsklimatet går hand i hand. I studien undersöktes också vad som konkret bidrar till hög säkerhet för patienter och personal och vad som hindrar detta. Resultaten visade på betydelsen av såväl individ som grupp, och att den goda säkerhetskulturen grundläggs i goda organisatoriska förhållanden och tillräckliga resurser.

– I resultaten om personalens relationer till ledningen framgår att tillit till närmaste chef är en viktig faktor, säger Marianne Törner.

Lyhördhet betydelsefullt

Hon berättar också att många bland vårdpersonalen är nöjda med sin närmaste chef, och att ett situationsanpassat och individualiserat ledarskap är betydelsefullt. Alltså att chefen är lyhörd för personalens specifika behov i olika situationer och hjälper till att lösa vardagliga problem.

– Det skapar förtroende med en chef som lyssnar och är engagerad i utvecklingsarbetet. Men om personalen får höra ”ja, ja ta inte åt dig så mycket” eller ”låt det rinna av dig”, då fungerar inte ledarskapet och personalen mår dåligt och kan fundera på att söka sig bort, säger Marianne Törner.

Vad kan det bero på att ledarskapet inte fungerar?

 – Det kan mycket väl vara så att cheferna själva är överlastade och då orkar och hinner de inte riktigt med att leda situationsanpassat och individualiserat, svarar Marianne Törner.

Därför, menar hon, är det viktigt att även cheferna har hanterbara arbetskrav och får goda psykosociala arbetsresurser. Det vill säga att överordnad ledning lyssnar och uppmärksammar synpunkter som kommer nerifrån.

Högre chefer sällan närvarande

Det är också viktigt med kontinuitet i chefskapet, att inte ha för hög omsättning på chefer eftersom det tar tid att bygga upp relationer till personalen. Dessutom bör inte cheferna ansvara för för stora enheter. Då blir det omöjligt att vara på plats. En närvarande chef betyder mycket visar studien. Någon som ser och kan vara bollplank när det behövs och visa engagemang i verksamheten.

– Vårdpersonalen har ju ofta starka etiska värderingar. Man har valt yrket för att man vill bidra till en god vård med att bota, lindra och trösta. Då är det viktigt att ge personalen rimliga förutsättningar att göra det jobbet väl.

– Om de som känner ett starkt engagemang för uppgiften tycker att det kommer en massa krav som inte bidrar till god vård och tar tid, försvinner legitimiteten. Det kan i sin tur bidra till ett lägre förtroende för ledningen.

Personalen upplever att de sällan träffar den högre ledningen. Marianne Törner påpekar att det kan vara något att tänka på som högre chef, att ha en större närvaro ute i verksamheten.

Säkerheten stort arbetsmiljöproblem

En undersökning från Sveriges kommuner och landsting 2013 visar att patientskador inom svensk slutenvård för vuxna kostar mellan sex och åtta miljarder kronor per år.

Annica Magnusson, arbetsmiljöansvarig ombudsman på Vårdförbundet menar att säkerhetsklimatet i vården är ett stort arbetsmiljöproblem. Det handlar främst om arbetsorganisationen; om hur organisationen fördelar kunskapen och hur samarbetet fungerar.

– Hur ser arbetsgivaren på personalens kunskap? Kunskapen ser ju väldigt olika ut beroende på om någon är nyutexaminerad eller erfaren. De nya förväntas göra samma jobb som en sjuksköterska med 15 års erfarenhet.

Hon påminner om att en nyutexaminerad sjuksköterska från början inte kan strukturen på arbetsplatsen och därför riskerar att bli en fara för andra och för sig själv.

Hur ska vården komma tillrätta med den problematiken?

 – Nyutexaminerade måste få en strukturerad yrkesintroduktion. Vårdförbundet tycker att den ska vara minst nio månader lång. De bör också få en handledare och mentor som de kan diskutera med och få stöd från. I dag är introduktionen varierande ute i landet.

Otillräckliga resurser

Annica Magnusson förklarar att säkerhetsfrågan också handlar om arbetstider och om personalen hinner få tillräcklig vila mellan passen.

Hur ser du på chefsansvaret?

– Första linjens chefer ansvarar för arbetsmiljön men de måste även ha befogenheter. De har inte alltid tillräckliga resurser och inte heller fullt mandat att uppfylla kraven.

Men, menar Annica Magnusson, även personalen har ett ansvar att jobba efter de regler som finns. Däremot ska chefen se till att det finns tid för medarbetarnas kompetensutveckling, och att cheferna själva har tid att medverka på arbetsplatsträffar.

– Det är viktigt att hela tiden ha ett kontinuerligt lärande om hur man arbetar med att lösa konflikter och hur man kommunicerar med varandra.

 

                                                       Suzanne Vikström

Artikeln har tidigare varit publicerad i TCO-tidningen.

 

FAKTA/Slutsatser från studien om säkerhetsklimat

  • Patientsäkerhetsklimatet går hand i hand med personalsäkerhetsklimatet.
  • Tillit till chefen, goda möjligheter till psykosociala arbetsresurser, hanterbara arbetskrav och en god gruppsammanhållning är viktigt för att ett bra säkerhetsklimat ska kunna växa fram.
  • Vägar för säkerhetsförbättrande arbete för chefer
  • Att operativa chefer ges rimliga möjligheter till hög närvaro och ett individanpassat ledarskap.
  • Att chefer i handling visar att personalens behov uppmärksammas och respekteras så att kunnig och erfaren personal kan behållas och vidareutvecklas.

”Säkerhetskultur i vård och omsorg – stöd och hinder”, Marianne Törner, Mats Eklöf, Pernilla Larsman och Anders Pousette, Enheten för arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

En populärvetenskaplig rapport om studien kan laddas ned som pdf här.