Tema: Användbart nr 1 2021 Tema: Industri 4.0

Hur långt kan man gå utan att tekniken blir integritetskränkande? Det är en av de frågor som Jan Johansson, professor vid LTU ställer sig.

”Teknikerna måste hållas i örat”

Industri 4.0 är här och beskrivs ofta visionärt och positivt. Enligt arbetsvetenskaplig expertis behöver våra nya system analyseras ur flera perspektiv. Annars riskerar vår arbetsmiljö att försämras istället för att förbättras.

Med det som kallas den nya industriella revolutionen, Industri 4.0, tar utvecklingen avgörande kliv framåt, enligt Jan Johansson, professor emeritus vid Luleå tekniska universitet, LTU.

– Hur tekniken och människan interagerar i de här nya systemen utmanar våra sinnen på ett helt nytt sätt. Med hjälp av ”augmented reality”, AR, och VR-glasögon kan vi blanda verklighet med fiktiv verklighet. Vi kan sätta externa skelett på människor. Allt detta kommer väldigt nära inpå kroppen.

Arbetsmiljöfrågorna som uppstår i samband med utvecklingen måste tas på allvar, bedömas och riskerna förebyggas. Enligt Jan Johansson kommer arbetsmiljön generellt sett att förbättras för de flesta, men frågorna behöver ständigt bevakas och lyftas upp på agendan.

– Vi behöver tänka igenom de nya koncepten, den nya tekniken, vilka risker som finns och vilka möjligheter. Man får inte lämna det åt teknikerna. De måste hållas i örat, så att arbetsmiljöaspekterna kommer med.

Arbetarna försvinner

Jan Johansson och hans kolleger har ringat in några områden vi behöver hålla ögonen på i samband med den nya industriella revolutionen.

I samband med ökad automation blir arbetsuppgifterna färre för industriarbetare. Industrisektorn minskar på sikt, samtidigt som servicesektorn ökar.

– Vi kan se alternativa utvecklingsmodeller här. Produkterna blir mer och mer komplicerade, och det krävs mer arbete för att tillverka den. Frågan är om behovet av arbetskraft blir större eller mindre än det som rationaliseras bort.

Arbetsplatserna försvinner 

Arbetet kan skötas på distans på helt nya sätt, automatiserat och med fjärrstyrning. Gruvtrucken under jord går att manövrera ovan jord och egentligen kan man fjärrstyra arbetet i hela tech-gruvan från sin mobiltelefon. 

Nästa steg kan vara att lägga på en VR-miljö och inte bara ha fem sex skärmar i ett kontrollrum, utan 100 skärmar. Då behöver gruvarbetaren inte vara på plats utan kan göra arbetet var som helst. 

Arbetet behöver inte heller styra valet av boplats längre.

”Arbetet kan göras i Indien för tio procent av lönen.”

– Arbetet blir helt oberoende av rummet och i det finns både en möjlighet och en fara. Arbetet kan göras i Indien för tio procent av lönen, eller så kan alla flytta till städerna. Eller ut på landet, säger Jan Johansson. 

Kompetensreform och polarisering

Beroende på hur de tekniska systemen utformas kan utvecklingen leda till en större polarisering mellan arbetsgrupper. Vissa kommer behöva vara högkvalificerade och tekniskt kompetenta, medan andra grupper sköter arbete som inte kräver höga kvalifikationer, eftersom AI kan bidra med beslutstöd.

Anställningsformerna ändras

Gig- och sms-anställningar blir vanligare. Jan Johansson berättar om fabriker där de flesta är sms-anställda. Vad händer med arbetarnas makt över sin arbetsmiljö om anställningsformerna ändras? Vad händer med den svenska modellen om de klassiska systemen luckras upp? 

Enligt Jan Johansson finns det olika lösningar

– I Tyskland organiserar IG Metall även egenföretagare. Det är en väg att gå. En annan är om fackföreningarna ställer krav på och legitimerar de nya plattformarna som har gig- och projektanställningar.

Könsmönster kan ändras

De fysiska hindren för kvinnor att utföra samma arbete som män kommer försvinna helt. Många tror att det automatiskt leder till mer jämlikhet. Frågan är hur de nya uppgifterna könskodas, enligt Jan Johansson. 

– Det finns redan idag många snedfördelade branscher med machokultur. Och så ska datanördarna in där och lösa problem. Det är klart att genusfrågorna behöver bevakas även i fortsättningen.

”Hur långt kan man gå utan att det blir integritetskränkande?”

Arbetsmiljöfrågorna – integritet och stress

De ovan nämnda förändringsområdena påverkar arbetsmiljön också. Sedan finns det några specifika arbetsmiljöfrågor utöver det som Jan Johansson vill lyfta fram – integritetsfrågor och stress.

Med den nya tekniken kan vi gå hur långt som helst i att kontrollera och bevaka en arbetstagare. Det handlar om att både se position, registrera rörelser, men även bevaka stress och andra kroppsliga funktioner genom smarta arbetskläder exempelvis.

– Det är väldigt bra att kunna göra det om det uppstår en olycka, men hur långt kan man gå utan att det blir integritetskränkande och påverkar arbetsmiljön negativt?

Teknikstress uppstår när medarbetare upplever att tekniken inte fungerar som den ska eller när de själva saknar kompetens för att helt kontrollera den. I framtidens system kommer tekniken att vara ännu mer närvarande, vilket förstås kan öka stressen. Men den kan också ge många lättnader

– Tänk dig exempelvis ett bygge – många bilar som åker ut och in, och mycket material i olika högar. Framöver kommer allt som kommer in på området att kunna loggas, taggas och hållas koll på. Datorer kommer att räkna på vad som görs och vad som behövs hela tiden. Det kan öka stressen, men också underlätta.

Enikö Arnell-Szurkos

Jerry Olsson Jerry Olsson är kvalitets- och produktionsteknisk chef. Foto: Stefan Ekman

Här jobbar människa och robot tillsammans

För 30 år sedan kom den första traditionella roboten till Skandia Elevator i Vara. Nu installerar företaget sin andra kollaborativa applikation, alltså en robot som kan samarbeta med en människa. På så sätt förbättras både ergonomi, produktivitet och hållbarhet menar Jerry Olsson, kvalitetsansvarig.

Första roboten som kom till företaget arbetade med en kantpress. Numera är hela den processen automatiserad med hjälp av robotar, ända fram till färdig produkt, och det finns fem traditionella robotar i produktionen. För sex månader sedan kom den första kollaborativa applikationen. Det var en svetsprocess som automatiserades.

– Vi försöker samarbeta med högskolor om teknikutveckling och ingår i produktionstekniska nätverk och får på det sättet mycket input om ny teknik, säger Jerry Olsson. Han är kvalitets- och produktionsteknisk chef.

Flyttbart samarbete

Just nu arbetar företaget med att installera en andra, ny, kollaborativ applikation med hjälp av två studenter från Chalmers, som gör sina examensarbeten. Den blir flyttbar och ska kunna användas i flera olika processer. Med den nya typen av robot går det att kostnadseffektivt köra små volymer, från 10 upp flera hundra.

– En av våra utmaningar är just att automatisera små volymer, berättar han.

Jerry Samuelsson utbildar Mattias Larsson, produktionstekniker, och Therese Axtelius och Tobias Ribbing, svetsare, på den nya roboten. Foto: Stefan Ekman

Applikationen är CE-märkt men ur arbetsmiljösynpunkt undersöker företaget alltid ergonomin, säkerheten och hållbarheten runt en ny automation.

– Det har vi utbildat oss för. Varje gång vi flyttar enheten till nya arbetsmoment kommer vi att göra nya sådana analyser.

Nya arbetsuppgifter

Det första momentet den nya maskinen ska göra tar bara 10 procent av dess totala potential så Jerry Olsson ser fler möjliga automationsförbättringar.

– Då kan vi friställa människor från tråkiga och enahanda arbetsuppgifter till att arbeta med mer komplexa uppgifter, som människan passar bäst för, förklarar han.

– Vi måste automatisera för att hänga med i konkurrensen på en världsmarknad, lägger han till.

Engagemang

Hos de anställda har Jerry Olsson mött stort engagemang.

– De har upplevt de nya och mer omväxlande arbetsuppgifterna som något positivt.

Effektiviteten har ökat mellan 40 och 60 procent och ergonomin har blivit bättre.

– Förut var det mycket plock från golvet och lyft. Nu har vi allt material på ergonomiskt anpassade höjder.  

Det viktiga när man automatiserar är att involvera personalen redan från början, anser han.

– De som ska jobba med roboten får vara med på studiebesök, får prata med dem som gör liknande jobb och får svar på alla frågor. Man kan aldrig informera för mycket.

Våga satsa

Jerry Olsson ser inte att män går före när det kommer ny teknik. Cirka 35 procent av de anställda är kvinnor och i det senaste projektet är en kvinna och en man delaktiga.

– De som söker sig till industrin är teknikintresserade i grunden och har ofta gått tekniskt gymnasium.

Övervakningen är inget problem, anser Jerry Olsson. Även manuella processer övervakas. Alla processer stämplas in och ut i affärssystemet, när man börjar och slutar med dem. Robotiseringen gör ingen skillnad där.

– Alla från företagsledning till den som ska arbeta med utrustningen måste våga satsa och vara nyfiken på nya lösningar. Jag rekommenderar att man åker och pratar med någon som har erfarenhet när man funderar på automation, förklarar han.   

Eva Ekelöf

Nybybruk Nybybruk med 18 anställda i Gnosjö ingår i Robotlyftet. Här är VD Oscar Broling med en flexibel monteringscell. Företaget tillverkar artiklar bland annat för trädgårdsskötsel. Foto: Mikael Pekkari

Att samarbeta med robotar har sina risker

När människan får roboten som arbetskamrat kallas arbetet som de gör för en kollaborativ applikation. Det handlar alltså om samarbete. Dessa robotar är relativt billiga och kan komma i en kartong, så att man själv kan montera och köra igång. Många sådana robotar installeras nu runt om i Sverige i små och mellanstora företag. Nu ska ett projekt utarbeta en färdplan för riskbedömning.

– Inom den tillverkande industrin finns två stora fysiska arbetsmiljörisker; de repetitiva arbetsuppgifterna och de tunga lyften. Drivkrafterna för företagen själva för att robotisera är att höja produktiviteten men också att förbättra arbetsmiljön, berättar Magnus Widfeldt. Han leder det nya projektet.

Gör-det-själv-roboten

Allt började med robotar innanför staket. Dessa industrirobotar gör arbetsuppgifter som är repetitiva och tunga, som svetsning. De kräver mycket rörelse och ändrade arbetsställningar, de svänger och slår.

– Risken är att människan enbart får ägna sig åt att ladda roboten med material och sedan ta bort det. Det blir ett tråkigt och repetitivt arbete och det är ju inte så kul att stå intill en sådan robot heller, säger Magnus Widfeldt.  

Det är här de kollaborativa robotarna gör sin entré. De samarbetar med människan om ett arbetsmoment. Antingen arbetar de samtidigt med människan eller vid olika tillfällen. Utvecklingen går mot små och billiga robotar som kan kosta några hundratusen kronor. De kan komma i en kartong och man kan installera dem själv.

Det kan bli betydligt billigare än om man måste anlita en expert. Roboten kan flyttas runt till olika arbetsmoment, där man behöver den. Tekniken är enklare än de vanliga industriella robotarna.

Krävs kunskap

Magnus Widfeldt. Foto: Fredrik Gordon

– Det krävs ändå kunskap för att bygga den typ av lösningar som behövs i en produktionskedja, där operatören gör ett moment, går ifrån, gör ett annat moment, och där roboten är en medarbetare. Man kan som operatör till exempel jobba i sekvenser på samma yta i samarbete med en robot, som håller i en detalj, förklarar Magnus Widfeldt.

Det kan också vara en typ av manuell montering där roboten lägger, ställer eller sätter upp tunga komponenter i förprogrammerade lägen.

– Tekniken driver på. Men om det går för fort är risken stor att riskbedömning och säkerhetslösningar glöms bort.

Två lyft

Utgångspunkt i det nya projektet är Produktionslyftet och Robotlyftet, som bygger kompetens så att företagen själva ska förstå sina behov och förbättra sin förmåga till produktionsutveckling och beställarkompetens.

I det nya projektet ska man undersöka risker och brister i arbetsmiljön vid automation och robotisering i tillverkningsindustrin. Det är Rise/IVF, ett statligt forskningsinstitut, som driver det, finansierat av Afa Försäkring.

– Det finns ett stort intresse från både Teknikföretagen och IF Metall för projektet, säger han.

Teknik och psykologi

De små och mellanstora företagen har inte haft samma utveckling som de stora, men så är det inte längre. Företagen, som är med i projektet, förväntas kunna installera både enklare automation och i slutändan hundratals robotar.

– I stället för att lägga ut produktionen i låglöneländer har företagen upptäckt att det finns fördelar med att ligga nära sina kunder.

Magnus Widfeldt påpekar vikten av att hela företaget är med i en robotisering när arbetet ska utvecklas och förändras.

– En lyckad installation av en robot är 50 procent teknik och 50 procent psykologi. Om man inte har med sina medarbetare blir det svårt att få tekniken att fungera hur bra den än är, det har jag själv sett. Medarbetarna måste vara delaktiga.

Utbildning och praktiska övningar är viktigt när en robot ska installeras. Foto: Nimo Sarram, Unsplash

Bild på ögon

Ett exempel han nämner är en bildskärm på en robot, som i viloläget hade en bild på ögon. Det upplevdes av medarbetarna som övervakning, som om någon såg på dem.  

Komplexa stationer, som byggs hos leverantörer, testar man och provkör innan installationen skickas till företagen. Då är det viktigt att de som ska sköta maskinen får vara på plats under provtiden och får vara med i alla faser.

– Operatören ser att produktiviteten ökar och arbetsmiljön blir bättre. Människan kan frikopplas till andra arbetsmoment. Att friställa medarbetare på grund av robotisering är ingen rolig situation.

Nya risker

En del robotar är lätta att ställa om till nya uppdrag och då uppstår risker. Samma robot kan hålla i en teddybjörn, som är mjuk, eller en kniv, som är vass. Då måste man göra en ny riskbedömning på samma station.

När roboten lastar material och lägger på pall med gripdon skapas risk för kollision med en människa. En robot som lyfter tungt kan råka tappa bördan. Andra faror är klämrisk, strålning och rök vid svetsning. Dessutom finns det kemiska risker, men de är ovanliga.

När robot och människa har gemensam arbetsyta har roboten sensorer som känner av sin närmaste omgivning och som kan upptäcka om det finns en människa i närheten. Roboten kan då dra ner på hastigheten, som en varning, innan den stannar helt. 

– Roboten scannar av ett område som en radar, förklarar Magnus Widfeldt.

Hastigheten

I vissa arbetsmoment går det inte att sänka hastigheten. Ytan kan förstöras om det gäller till exempel att lägga på tunna limskikt på en yta.

– Det gäller att hitta säkerhetslösningar för alla moment.

Ökad övervakning och minskat inflytande är två andra risker i samband med robotisering.

– Den frågan är allt mer relevant i den utveckling som vi ser med digitalisering och uppkopplade maskiner och också när 5G kommer in i verkstadsindustrin, säger Magnus Widfeldt.

Företagskultur

Det fordrar en företagskultur med medarbetare som är engagerade och som ser att förbättringar kommer både företaget och den enskilde till godo.

– Då behöver inte den obalans uppstå där medarbetaren känner sig övervakad, utan snarare delaktig. Förslag för förbättringar får effekt och skapar engagemang.

– Men det här med övervakning är en nöt att knäcka, tillägger han.

Växa med uppgiften

Det är en stegvis process att öka kompetensen i små och mellanstora företag. Medarbetarna i verkstan får introduktionsutbildning för att förstå vad robotiseringen innebär för dem. Då kan det ingå praktiska övningar. Chefen måste också förstå vad det innebär för företaget. Hur man tänker och planerar för att komma rätt i sin investering.

– Arbetsuppgifterna växer och medarbetarna behöver utbildning i programmering och annat för att automationen ska fungera. Vi har många exempel på människor som vuxit i rollen när arbetsuppgifterna blivit mer komplicerade och de tunga lyften försvunnit.

På Svarvmekano i Malmö har man installerat två nya robotar på två svarvar. Foto: Fredrik Gordon

Automationen är nödvändig för att konkurrera och utveckla företagen. Alternativet kan vara att de stagnerar och drar då ner på antalet anställda.

Tänk efter före

Nu arbetar gruppen med att intervjua en rad företag för att få en bra bild av hur problemen ser ut

­­– Vi ska identifiera behov som finns i företagen genom intervjuer och diskussioner med IF Metall och Teknikföretagen. Sedan har vi all erfarenhet som kommer från Robotlyftet.

Resultatet blir en färdplan över vad som behöver göras och ny kunskap. En checklista ska visa hur man kan arbeta strukturerat och grundligt tänka igenom i förväg allt som kan inträffa.

I arbetsgruppen ingår också en ergonom och en säkerhetsexpert som kan standarder och regelverk inom automationen och en expert på kognitiva reaktioner, det vill säga hur människan uppfattar maskinerna.

Eva Ekelöf

Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

– Våra forskare tar ett brett grepp

Fyra frågor till…
… forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.

  1. Varför kommer en kunskapssammanställning om AI och robotisering kopplat till arbetsmiljö just nu?
    –  Den här sammanställningen är inte kopplad till något regeringsuppdrag, utan har kommit till på myndighetens eget initiativ. Vi ser att AI kommer på bred front nu, särskilt inom industrin, och att det ser ut att fattas kunskap om just arbetsmiljöperspektivet.
  2. Vad hoppas ni få fram, om det nu inte finns så mycket forskning?
    – Våra forskare tar ett brett grepp, och ska även intervjua personer kopplade till AI och arbetsmiljö. Vi hittar troligen en del, men också peka på vilka kunskapsluckor som finns. Tanken med sammanställningen är ändå att den ska kunna vägleda både fackliga och arbetsgivare utifrån kunskapsläget idag.
  3. Tar du med något från din egen forskning in i det här arbetet?
    – Ja, jag forskar om lean i primärvården, och jag slås av hur viktigt det är att implementeringen av nya system sker på ett bra sätt. Att anställda är delaktiga i processen höjer ju möjligheten till framgång avsevärt. Det är samma sak med AI. Ledningen måste i förväg fundera kring till exempel: hur kommer de anställda att ta emot det här? Hur förändras deras arbetsmiljö? Hur kan vi göra medarbetarna delaktiga?
  4. Kan du nämna något exempel med arbetsmiljörisker du ser med Industri 4.0
    – Ett exempel handlar om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. På ett lager hade en medarbetares samtliga kolleger bytts ut mot robotar. Det är klart att arbetet förenklades avsevärt, men det kan också uppstå risker. Hur fungerar det sociala stödet utan kolleger? Är arbetet fortfarande stimulerande för medarbetaren? Sådana frågor måste också beaktas så att fokus inte bara ligger på vilka besparingar robotar medför. 

Enikö Arnell-Szurkos

Detta är Industri 4.0

År 2013 publicerade den tyska regeringen ”Industrie 4.0” som sin nationella strategi för att realisera det man uppfattade som en fjärde industriell revolution. Sedan dess har Industri 4.0 etablerats som ett begrepp över hela världen.

På en övergripande nivå kan Industri 4.0 beskrivas som en digitalisering där produkter, maskiner och hela fabriker blir uppkopplade. Utvecklingen tenderar att beskrivas i positivt visionära ordalag.

Här är några centrala tekniker och begrepp:

IOT, Internet of things, eller sakernas internet, innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater och mycket annat förses med sensorer och processorer så att apparater kommunicerar med varandra och sin omvärld. Behovet av snabbare mobilsystem, 5G, drivs mycket av IOT.

AI, artificiell intelligens, eller maskininlärning som forskare hellre talar om, innebär att enorma mängder mätvärden och andra fakta samlas in och bearbetas automatiskt som stöd exempelvis för beslut som en teknisk operatör tar.

VR, virtual reality gör det möjligt att med glasögon och hörlurar gå in i en digitalt konstruerad, tredimensionell värld. I industrin kan VR användas för undervisning i virtuella träningsprogram.

AR, augmented reality, innebär att den verklighet man ser, exempelvis i särskilda glasögon, kompletteras med bilder och texter från en dator. Pokémon-spelet där man letar animerade figurer i verkliga miljöer är ett exempel som vi sett som konsumenter. I en fabrik kan AR användas för att ge information om tillverkningen eller logistiken via särskilda glasögon.

CPS, cyberfysikaliska system, handlar om en integration av både datasystem (cyberkomponenter) och dynamiska fysiska system, som energisystem, mänskliga aktiviteter och miljö.

Smarta fabriker kan ses som ett övergripande och mer populärt begrepp för tillverkning som följs och styrs med de nämnda teknikerna, som syftar till att människa och maskin ska samarbeta smidigt.

Tidigare arbetsmiljöforskning kan svara på frågor när nya system ska införas på arbetsplatsen.

Ny teknik utmanar som förr

Tidigare arbetsmiljöforskning kan ge goda råd, när AI och robotisering ska införas på våra arbetsplatser. Industri 4.0 skiljer sig från tidigare industriella revolutioner, ändå är utmaningarna liknande, enligt två professorer i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet. 

Bengt Sandblad och Åsa Cajander är två av forskarna bakom Mynaks nya kunskapssammanställning om ai och robotisering kopplat till arbetsmiljö.

De kan, tillsammans med sina forskarkolleger, redan identifiera flera kunskapsluckor på området. Men vi behöver inte misströsta för att forskning fattas, framhåller de, utan även se nyttan av redan befintlig arbetsmiljöforskning.

”Man kan inte lägga till arbetsmiljöfrågorna i efterhand.”

Bengt Sandblad

– Det finns en del tidigare forskning om automation och robotisering som är relevant för att förstå även kommande förändringar. Den borde tillämpas när nya tekniker införs, säger Bengt Sandblad.

(O)mänsklig faktor

I en ny bok, ”Den (o)mänskliga faktorn”, pekar Bengt Sandblad och forskarkollegan Lena Kecklund på en rad faktorer som måste beaktas när nya system ska införas på arbetsplatser. 

– Det handlar bland annat om en användarcentrerad utveckling av nya system, där man beaktar arbetsmiljöfrågorna i hela förändringsprocessen. Man kan inte lägga till arbetsmiljön i efterhand. Den behöver vara med från start. 

I goda förändringsprocesser tillåts människor vara delaktiga – och att viktiga aspekter på säkerhet, beslutsfattande och ledarskap finns med. Det är också viktigt att utvärdera förändringar som genomförs – och gärna koppla praktiknära forskning till det.

Att tänka på?

Vad är då viktigt att tänka på i samband med utvecklingen i Industri 4.0?

– Vi har sett att ny teknik kan vara till stor hjälp, men också belastning. Om samspelet mellan människa och teknik inte fungerar kan människan bli mer störd än stödd i sitt arbete. 

Tekniken kan bli en belastning om den är svårbegriplig, eller om människor inte känner tillit till systemet.  Ett konkret exempel finns inom flyget, där det förekommer avancerad automation, enligt Bengt Sandblad.

– Flera haveriutredningar visar på att piloterna inte riktigt förstod vad som hände när olyckan inträffade. De agerade på ett sätt de trodde var korrekt i sammanhanget, men kunde inte tolka situationen eller hantera tekniken på ett riktigt sätt. 

Övermäktig helhet

Risken finns också att kompetens går förlorad när tekniken ersätter människan, istället för att samspela med henne. En annan risk är att helheten av alla nya system blir övermäktig. Det kan finnas 30-40 olika it-system som en person samtidigt ska arbeta med. 

– Var för sig kanske de stödjer arbetet på ett hyggligt sätt, men de kan vara sinsemellan helt olika och inte integrerade. För en människas arbetsmiljö är det bara helheten som är relevant. Men vem tar ansvar för att helheten faktiskt fungerar?

Något nytt och viktigt med nya system är också beslutsfattandet. I vissa fall överlåts beslut till maskiner numera. För att människan ska vara trygg i sin arbetsmiljö behöver det vara klarlagt vem som ansvarar för sådana beslut. Om något går fel för att en maskin har fattat fel beslut och agerat på ett dåligt eller riskabelt sätt – är det då maskinoperatörens, chefens, eller kanske systemutvecklarens fel? Vem har ansvaret? 

Dessa frågor behöver analyseras och få svar.

– Idag finns det en hel del luddigheter kring dessa frågor i lagstiftningen, säger Bengt Sandblad. 

”Allt handlar om delaktighet och ledarskap.”

Åsa Cajander

Drabbar motivationen

Forskarkollegan Åsa Cajander lyfter fram två risker i den nya teknikutvecklingen kopplat till arbetsmiljön.

– En risk är att man automatiserar bort en del av arbetet som ligger nära människors professionella identitet. Då kan det finnas risk för att motivationen till arbetet försvinner.

En annan risk är att kunskapen och kompetensöverföringen går förlorad när robotar tar över människors uppgifter. Om tekniken inte fungerar, finns det någon kvar som kan lösa frågorna utan tekniskt stöd?

– Vi har sett forskning inom kirurgin, där patientsäkerheten var i fokus. Men något hände med teamet när maskiner tog över arbetet. Det blir arbetsmiljökonsekvenser av det också, säger hon.

Se helheter

Åsa Cajander håller med Bengt Sandblad om att en mer holistisk syn behövs på ny tekniska system. Hon sitter som bedömare för projekt som söker stöd hos Vinnova.

– Projekten är ofta ganska teknikdrivna. Det handlar om att utveckla ett visst tekniskt system –  till exempel med maskininlärning och AI ‒ och det blir lätt ett programmeringsnära perspektiv som kommer fram där. Människan kan lätt glömmas bort.

Åsa Cajander berättar om en arbetsplats inom socialtjänsten där det skedde en automatisering. Där sa alla i personalen upp sig. På en annan arbetsplats gick införandet av samma system smidigt, berättar hon. 

– Allt handlar om delaktighet och ledarskap. Med tanke på hur mycket psykisk ohälsa vi har, är det väldigt viktigt att förstå hur tekniken påverkar arbetsmiljön. Det här är lika viktigt inom industrin som inom vården.

Enikö Arnell-Szurkos

Entreprenörer färdigställer en ny konverter för montering. Foto: SSAB Luleå

Vill hitta bra möten mellan människa och ny teknik


Forskaren Felix Lundmark vill utveckla bra möten mellan människan och den nyaste tekniken. Hans projekt handlar om att ta fram rekommendationer för framtidens arbete i kontrollrum och med underhåll. Projektet drivs vid SSAB Luleå där forskare från Luleå tekniska universitet genomför workshoppar och intervjuar chefer, anställda och entreprenörer.

Industrin har automatiserats mer och mer. Nästa steg i utvecklingen är när de olika systemen i industrin integreras och kommunicerar med varandra. Det brukar ingå i begreppet Industri 4.0.

– Syftet med vårt projekt på SSAB Luleå är att skapa förståelse för hur företaget kan möta och hantera denna revolution i industrin. Rent konkret vill vi diskutera hur SSAB kan forma sina arbetsplatser så att de blir attraktiva för alla, kvinnor och män, unga och äldre.

Det säger doktoranden Felix Lundmark, som är en av de forskare som genomför projektet. Han är civilingenjör med inriktning på teknisk design.

Projektet heter Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0. Problemen i vardagen på stålverket, till exempel riskfyllda och slitsamma arbeten, är forskarnas utgångspunkt för att ta fram idéer om framtidens arbetsplatser. De arbetar både med ljusa och mörka visioner av framtiden.

– Om det går åt fel håll med Industri 4.0 kommer fabrikerna mer och mer att fatta egna beslut. Då blir det problem, om människan hålls utanför besluten, säger Felix Lundmark.

Felix Lundmark, LTU Foto: Privat

Forskarnas mörka och ljusa visioner

I forskarnas mörka vision flyttas information, planering och kontroll över produktionen från dem som utför arbetet i stålverket till experter utanför verket.

– Det finns också en risk i den nya möjligheten att övervaka enskilda människors positioner, som man gör i vissa gruvor. Det kan funka även på ett stålverk. Men det ställer en integritetsfråga när ”storebror ser dig”.

Forskarnas positiva vision av arbetet i kontrollrummen är att ju mer av den nya tekniken som införs, desto mer kan arbetet bli likt nutida tjänstemannaarbeten och bli mindre riskfyllt.

– När systemen utvecklas så att mer data samlas in och mer information finns tillgänglig kan det användas för att planera bättre och därmed öka säkerheten, säger Felix Lundmark.

Det skulle kunna röra sig om en komponent som själv varnar att den håller på att gå sönder. Då kan underhållet planeras in i stället för att bli tidspressat.

– När det går att integrera planering och arbete med informationen om produktionen, kan man använda det till att öka säkerheten i stålverket, säger Felix Lundmark.

Han hoppas att IT-systemen i framtiden kan ge bättre information om vad man ska utföra så att ingen går ut i stålverket och hamnar i farliga situationer. Det kan vara till exempel om man gör underhåll bakom en maskin, arbetar på hög höjd eller lagar maskiner med rörliga delar.

Högre krav på entreprenörerna

I framtiden kan det finnas fler IT-hjälpmedel. AR-glasögon kan visa vad som behöver göras på plats, till exempel att byta lager i en pump. Och det finns VR-glasögon som kan användas för träning och lärande.

– I Finland har man på ett stålverk testat att öva med VR-glasögon inför underhållsarbete av en ugn. Då minskar riskerna, om man kan göra en genomgång i förväg, säger Felix Lundmark.

Entreprenörer utför en stor del av underhåll och installationer i ett stålverk.

– High-tech kan ställa högre krav på entreprenörerna. Men det kan också bli enklare att samordna deras arbete med de andra på stålverket, säger Felix Lundmark.

Projektet Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0 finansieras av Vinnova, SSAB och IF Metall och ska vara klart hösten 2022. Redan i sommar kommer en delrapport med visioner för framtidens arbete med underhåll, i kontrollrum och bland entreprenörerna.

Anna Holmgren

Det har blivit betydligt svårare att rekrytera folk. Ett sätt kan vara att få in fler kvinnor i den traditionellt manliga stålbranschen. Här styr Jenny Hagemalm och Peder Keisu processen i masugnen. Foto: SSAB Luleå

– Projektet ska vidga våra sinnen

Svensk metallindustri står inför ett tekniksprång. Det ställer stora krav på nya kunskaper och ny utformning av jobben. Jonna Barsk är verksamhetsstrateg på SSAB i Luleå, med fokus på arbete och säkerhet.

Det har blivit allt svårare att rekrytera kunnig personal till en industri som upplevs som traditionell och riskfylld. Det ser Jonna Barsk.

Hon organiserar kontakterna mellan forskarna på Luleå tekniska universitet, LTU, och de anställda på stålverket i projektet Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0. Efter tjugo år på SSAB både i produktionen, i staben och som stålverkschef känner hon stålverket utan och innan.

– Det vi hoppas på är att projektet ska vidga våra sinnen lite grann. Det är lätt att köra fast i gamla hjulspår. Det behövs fantasi för att se hur vi kan sätta in ny teknik i en så extremt traditionell bransch som vår. Vi vill få hjälp att förstå hur den nya tekniken kan påverka rollerna i stålverket, säger hon.

Hon ser en framtid där de okvalificerade monotona arbetena försvinner, där operatörerna i stålverket enkelt kan få stöd av IT-systemen.

– Om jag ser ett problem ska det vara enkelt att registrera det, och det ska vara lätt att få tag på reservdelar i tid.

Jonna Barsk, verksamhetsstrateg på SSAB Foto: Jennie Pettersson

AI för överblick

I stålverket finns otroligt många parametrar som kan inverka på säkerheten.

– Vi har inte förmåga som människor att överblicka och förstå hela sammanhanget. Med hjälp av AI skulle vi lättare kunna förutsäga vad som händer i processen och undvika risker. Det kan bli en stor fördel, säger hon.

I projektet ska forskarna hjälpa till att ta fram förslag hur jobben i underhåll och kontrollrum kan utformas i framtiden och vilka kvalifikationer som kommer att krävas i de nya jobben.

– Övervakning och underhåll kommer att finnas kvar, men vi vet inte hur jobben kommer att se ut. Det vill vi få hjälp med att förstå i det här projektet, säger Jonna Barsk.

Vill rekrytera fler kvinnor

Hon vill utforma en bra arbetsplats med smarta lösningar.

– Vi vill inte ersätta medarbetarnas tankar och hjärnor med nya teknologin. Vi är väldigt investeringstunga, ändå är alltid medarbetarna den största tillgången vi har. Om det inte är kvalificerade människor spelar det ingen roll hur
fina maskinerna är, säger hon.

Det gäller alltså att hitta kvalificerad arbetskraft och att vidareutbilda dem som redan är anställda. Samtidigt har arbetslösheten minskat i Norrbotten och det har blivit betydligt svårare att rekrytera folk. Ett sätt kan vara att få in fler kvinnor i den traditionellt manliga branschen.

– Vi skulle kunna utbilda kvinnor till de digitala jobben. Men vi har inte kommit så långt med utbildningar i ny teknik och digitalisering, säger Jonna Barsk.

– Vi söker till exempel elektriker, men alla som ansöker är män. Det är bara tradition, det finns inget som säger att en elektriker måste vara man.

En ljuspunkt inför framtiden är att SSAB Luleå har en helt jämställd ledningsgrupp. Och sedan år 2020 är alla platscheferna kvinnor på SSAB:s tre anläggningar i Sverige.


Anna Holmgren

Med projektet ”Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0” vill forskarna skapa en vision för framtidens industriarbete tillsammans med företag och anställda vid SSAB Luleå. Foto: SSAB/Onni Wiljami Kinnunen

– Det är viktigt att inte bli en robot!

Det säger Thomas Barsk, huvudskyddsombud på SSAB i Luleå där IF Metall har 850 medlemmar. Han har jobbat på stålverket sedan 1979 och kan många jobb i stålverket. Han har varit stränggjutare, traversförare och jobbat i kontrollrum.

Thomas Barsk tycker att projektet Industri 4.0 är intressant, men tror inte på någon revolution. Hans erfarenhet säger honom att förändringar inte kommer så snabbt på stålverket.

– Jag tror inte man ser de stora kliven, som de pratar om i Industri 4.0.  Alla sådana förändringar kommer smygande, som det var med datoriseringen. Ett stålverk går inte kasta om hur som helst, det kostar mycket pengar att förändra, säger han.

Thomas Barsk ser ljust på projektet Attraktiva jobb genom Industri 4.0. Där ingår tid som IF Metall betalar så att medlemmarna kan diskutera den nya tekniken med forskarna.

– Vi vill ha delaktighet i arbetet, bra arbetsmiljö och kompetens­utveckling så att medlemmarna får lära sig det nya.  Det är viktigt att man kan påverka sitt jobb och inte bara bli en robot eller hamna i ett löpande band, säger han.

Datoriseringen var svår för vissa

Han jämför företagets projekt Industri 4.0 med tiden för datoriseringen i industrin, som ibland kallas den fjärde industriella revolutionen.

– Datoriseringen var svår för vissa anställda här, som hade svårt att anpassa sig till det nya, men då som nu vill de flesta med i förändringen, säger han.

Nu närmar sig den fjärde industriella revolutionen, när det blir möjligt att samordna och fjärrstyra industriella processer, att använda artificiell intelligens, robotar, AR- och VR-glasögon, och många andra hjälpmedel.

Exoskelett

Ett exempel är så kallade exoskelett som testas bland annat av arbetare i bilindustrin. Exoskelett är digitala handskar eller dräkter som kan ge arbetaren robotstyrka.

-Den där tekniken med exoskelett tror jag inte på för oss. Här använder vi andra hjälpmedel, lyfthjälpmedel till exempel, säger Thomas Barsk.

Så allt nytt är kanske inte bra, men han ser stora möjligheter till förbättringar med den nya tekniken. Ett bra exempel är traversförarna. Förr satt man – ofta en kvinna – ensam i en hytt högt uppe och körde traversen. Det var ett slitsamt, monotont ensamarbete. Numer körs traverserna radiostyrt från kontrollrummet, jobbet är lättare och förarna har kommit in i arbetsgemenskapen.

Thomas Barsk berättar hur den nya tekniken kan användas för en bättre arbetsmiljö. Ett exempel är sensorer som larmar om något går fel ute på arbetsplatsen.Det kan vara bra om man har ensamarbete i stålverket, att folk vet var du är, till exempel om du faller och blir liggande.

Varning för gasrisk

-Det är också bra att ha mätare med dig om du rör dig i farliga zoner till exempel med gasrisk.

Idag finns det gasvarnare som larmar om arbetaren kommer upp i gränsvärdet under 8 timmar. Men dagens mätare registrerar och sparar informationen bara några timmar tillbaka.

-Man skulle kunna ha en personlig mätare som sparar din information över längre tid och som varnar om du går in i en riskzon i stålverket.

Här i kontrollrummet ses Thomas Barsk och Fredrik Eriksson som är maskinskötare vid masugn 3 på SSAB i Luleå. Foto: Privat

Positivt vore också om man kunde ha med sig mycket information ut i verket, i en klocka, i en telefon eller i AR- glasögon. (VR-glasögon tycker han kan funka bra till utbildning, men inte i den praktiska verkligheten.)

Möjligheten till kontroll och övervakning av individen, som många varnar för med den nya tekniken, ser han även fördelar med.Det vore bra om det var någon som övervakar vad som händer dig ute i stålverket.

-Även entreprenörerna som kommer hit och jobbar skulle kunna koppla upp sig till någon som kan anläggningen.

Tre fokus

Projektet Attraktiva jobb genom Industri 4.0 fokuserar tre olika jobb i den digitala framtiden på stålverket. Det är arbetet i kontrollrummen, underhållsarbetet och entreprenörernas arbete.

Alla tre jobben liknar varandra, eftersom de medför arbete ute i stålverket, idag även för dem som arbetar i kontrollrummet. Stålverket är en besvärlig arbetsmiljö och där ute arbetar man ofta ensam.

-Det är kallt, dragit och rökigt i våra hallar. När man är ute tappar man kontakten med de andra och med sin information, man ser inte och hör inte. Om du behöver veta något måste de ropa till dig från kontrollrummet eller ropa in dig dit, säger Thomas Barsk.

Flytta ut kontrollrummen

Frågan är också hur kontrollrummen skulle kunna se ut i den digitala framtiden. Idag utgörs arbetet där av mycket övervakning. De som sitter där nu är klädda i flamsäkra overaller för att kunna göra insatser ute i hallen. Men är inte bara folk från arbetslaget som vistas där.

– Periodvis är det stökigt i kontrollrummen. Där samlas inte bara de som kör processen, utan det kan vara underhållsfolk och besökare. Och alla drar in smuts när det blir spring ut och in från verket, säger han.

För kontrollrummen har Thomas Barsk en önskan, ett radikalt förslag till förbättring av arbetsmiljön.

-I framtiden kan det bli smartare och snabbare information där. Då vore det kanske möjligt att flytta ut kontrollrummen ur stålverket till en annan byggnad bredvid stålverket. Det skulle bli lugnare och de som sitter i kontrollrum skulle kunna sitta där i sina civila rena kläder.

Anna Holmgren