Var har AI och automatisering slagit igenom mest, och längst i tid räknat? Det är ett ställe du inte skulle ha gissat: kostallarna på svenska mjölkgårdar. Det hävdar IT-forskaren Jessica Lindblom i Uppsala, som följt utvecklingen inom lantbruket i tio år.
I flera projekt efter varandra har hon i samarbete med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara studerat bland annat hur bönder har resonerat kring satsningar på robotar och andra IT-system i sina stall, och sen arbetat med att införskaffa och införa dem. Och nu ska hon i samarbete med bland andra professor Åsa Cajander (som intervjuas på annan plats) fortsätta att studera vad robotisering och AI kan innebära i olika branscher – för bönder och lantarbetare, flygplanslastare, industrianställda och programmerare i IT-företag.
Korna uppsöker robotarna
-Mjölkningsrobotar har sedan över 20 år förändrat arbetsmiljön på fler och fler mjölkgårdar, säger Jessica Lindblom. Korna uppsöker själva robotarna, flera gånger per dag. Böndernas och deras anställda är inte längre bundna till vissa tider för att koppla in mjölkmaskiner. De behöver inte få ont i ryggen.
Hon påminner om att mjölkningen, det var före mjölkningsmaskinernas tid, var ett mycket hårt arbete som statarnas hustrur var enligt männens kontrakt tvungna att gå upp i svinottan för att utföra, sju dagar i veckan. Ivar Lo Johansson kallade det ”den vita piskan”.
-Idag har mjölkbönder, som inte har robotar, svårt att hitta kompetent person till arbetet med mjölkning. Och det uppstår ofta språkproblem.
Iakttar och rapporterar
Mjölkningsroboten behöver inte känna sig ensam i stallet. Där kan finnas en robot som tar fram och luftar fodret och lägger det på foderbord, och samlar ihop och blandar det som blir kvar efter att korna ätit det mesta. Och en gödselrobot som håller stallet rent, vilket förbättrar juverhälsan.
Det handlar inte bara om att ersätta mänskligt fysiskt arbete, utan det är smarta robotar som iakttar och rapporterar. Till mjölkningsroboten finns ofta kopplat ett system som mäter ett ämne i mjölken som visar när en ko är i brunst, vilket inte alltid ens en människa som har det bästa ”djurögat” kan se. Det gäller att vara snabb i vändningarna med att inseminera, så tidig upptäckt är mycket värt. Systemet upptäcker också om det finns en cysta som hindrar brunst, inte helt ovanligt, vilket gör att man fortare kan få bort den så att kon kan komma in i ny mjölkperiod.
Andra sjukdomar kan man upptäcka tidigare, och det går lätt att följa upp varje kos mjölkleveranser, hur många gånger och hur mycket per dygn, liksom mjölkkvalitet.
Kokomfort och djurvälfärd
All information finns i mobiltelefonen hos bonden, i en del fall också hos lantarbetaren. Det går också att med appen i mobilen på distans styra utrustningar stallet. Och går något fel, skickar appen ett larm. Dygnet runt, sju dagar i veckan. Det här är inte bara bra, berättar Jessica Lindblom:
-Många tycker att det är pressande. Det förekommer många falsklarm: ”Vad ska jag bry mig om, vad kan vänta”.
Jobbet finns alltid med, när man försöker koppla av på bio piper det i fickan och mentalt är man i stallet… Det är en ny stressfaktor, som kan sabotera den viktiga återhämtningen. Det här är en arbetsmiljöaspekt som hon kommer att studera i projektet.
Andra aspekter handlar om yrkeskunnande och handlag. Det automatiserade stallet kräver mycket teknikkunskap. Samtidigt är det viktigt att behålla och vårda det där ”djurögat”, att se och bry sig om varje ko, hur hon mår, understryker Jessica Lindblom.
Ett säljargument för robotarna är faktiskt att de kan bidra till ökad kokomfort (jo, det heter så) och djurvälfärd, som gör att är friskare och lever längre. Och kanske lyckligare. Nöjda bönder berättar om att kor som själva får välja när och hur de blir mjölkade, och inte står uppbundna i ett bås, blir mer sällskapliga och nyfikna. ”Deras personligheter kommer fram bättre.”
Gladare kor kan också ge mer arbetsglädje och yrkesstolthet hos dem som arbetar med dem – en friskfaktor i arbetsmiljön. Men det gäller att man lyckas behålla en bra balans mellan tekniken och människan. Och kon.
Mats Utbult