Företagshälsovård på pappret är ingen garanti. Foto: Lukas Bieri, Pixabay
Företagshälsovården finns där när något går snett på jobbet. Det kan handla om arbetsskador, stress eller kränkande särbehandling.
Men minst lika viktigt är det förebyggande arbetet. Företagshälsans uppgift är att fånga upp tidiga signaler på ohälsa i arbetsmiljön.
Växande klyftor. Långt ifrån alla har tillgång till en bra företagshälsovård. Foto: Josep Monter Pixabay
Företagshälsovården har blivit en orättvis resurs. En unik studie på 420 000 arbetstagare visar på växande ojämlikheter mellan olika grupper. Nu vill forskare vid Idrottshögskolan i Stockholm utveckla en mer inkluderande företagshälsovård.
– Personalen blir piggare med den nya dygnsrytms belysningen, berättar Kerstin Hart Lundberg.
Foto: Ragnhild Larsson
En störd dygnsrytm kan öka risken för sjukdomar som cancer. Belysning som imiterar det naturliga ljusets skiftningar kan vara en lösning. Det visar en pilotstudie från avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö.
På avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö är den tidigare så mörka korridoren behagligt ljus denna tidiga eftermiddag i september. Här arbetar 26 anställda med 17 patienter.
– Jag blir pigg när jag kommer hit för att det är så ljust och överlag är personalen mindre trött, säger Kerstin Hart Lundberg, enhetschef på avdelning 83
Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign vid KTH, befinner sig på Arkitekturmuseet, där de förbereder udervisning för studenter. Här finns en kreativ miljö att testa både ljus och skuggor i. Foto: Enikö Arnell Szurkos
Dagsljuset måste utnyttjas mer och belysningen anpassas till olika miljöer. Det tycker Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign på KTH, som ser fram emot att bygga upp en ny plats för ljusdesignforskning i Sverige.
Akutvården behöver öva mer på att hantera osäkerhet, säger Jason
Murphy som forskat på krishantering inom vården.
Jason Murphy står på Drottninggatan, gågatan i centrala Stockholm. Här mejade en terrorist i en vansinnesfärd i lastbil, ner människor en fredagseftermiddag våren 2017. Jason Murphy har studerat hur beredskapssamordnare på akutsjukhus hanterade läget.
Ett sätt att minska stressen är att öka bemanningen - vilket Arbetsmiljöverket ställde specifika krav på i Lund.
Foto: Unsplash
På akutmottagningen i Lund var arbetsbelastningen hög med personalflykt som följd. Arbetsmiljöverket har ställt krav om att öka bemanningen, grundat på skyddsombudens beskrivning av situationen.
Specifika formuleringar har blivit vanligare i Arbetsmiljöverkets förelägganden, visar Peter Anderssons forskning. Ett exempel han lyfter i sin artikel ett föreläggande som rör akutmottagningen, Skånes universitetssjukhus, i Lund. Där hade arbetsbelastningen varit hög länge och en stor andel av sjuksköterskorna hade sagt upp sig som följd.
Skyddsombudet Ulrika Källsvik har anmält arbetsgivaren för alltför snäv tid mellan besöken hos dem som har hemtjänst.
Ullrika Källsvik är skyddsombud för hemtjänstpersonalen i Strömstad. Trots att hon är ny i sin roll, har hon redan hunnit lämna två skyddsombudsanmälningar på grund av ökad stress till Arbetsmiljöverket.
– Paragraferna är absolut viktigast i anmälan.
Stressen hade under en lång tid varit stor hos de anställda vid hemtjänsten i Strömstad när Ullrika Källsvik valdes till skyddsombud för ungefär fyra månader sedan.
– Bristen på personal var påtaglig, och det trycktes in flera besök under en arbetsdag, säger Ullrika Källsvik, hemtjänstpersonalens skyddsombud.
Helena Skärby, enhetschef i hemtjänsten är en av alla som deltagit med sin arbetsgrupp i utbildningen. Foto: AnnaCarin Isaksson.
En utbildning som bygger på medarbetarnas egna erfarenheter och lösningar har ökat återhämtningen och minskat arbetsbelastningen, inte minst för cheferna i Göteborgs stad.
Elisabet Palmér jobbar på stadsledningskontoret i Göteborg där hon har ett övergripande ansvar att stödja bolag och verksamheter.
‒ Det finns allt mindre tid för kompetensutveckling och personalvård, säger David Bergman, forskare på Karolinska institutet.
Han har i många år provat samtalsgrupper för läkare och annan sjukvårdspersonal, mot drabbande upplevelser i jobbet.
Det är inte bara skiftarbete som medför risker. Forskarna misstänker att det också leder till en ökad hälsorisk om man arbetar väldigt långa arbetsdagar. Foto: Arbetsmiljöverket
Det finns misstankar om att skift- och nattarbete medför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska Institutet genomför nu ett unikt projekt bland sjukvårdspersonal. Utifrån de faktiska arbetstiderna för varje individ ska forskarna studera riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar och för diabetes.
Viktiga arbetsuppgifter hann man ibland inte med inom äldrevården. Foto: Alex Boyd
Personalen inom äldrevården var redan tungt belastad när covid-19 slog till. Ett otal dödsfall bland de äldre följde. Med brist på utbildning, osäkra anställningar och ibland utan skyddsutrustning arbetade personalen vidare. Med sitt dåliga samvete.
Forskning pekar på att begreppet samverkan och skyddsombudens roll behöver bli tydligare. Bild: iStock/yongyuan
Samverkansbegreppet behöver bli tydligare i arbetsmiljöregelverket, liksom skyddsombudens roll. Det är några av slutsatserna i en ny forskning om hur arbetsmiljöregler omsätts på arbetsplatserna.