Yrke: Skola, vård och omsorg

In Sand har ett krävande men fritt jobb som chef i den offentliga sektorn. Foto: Anna Holmgren

Större befogenheter blev räddningen för Ina Sand

Ina Sand är verksamhetschef för en enhet som bedriver rehabilitering i primärvården inom Stockholms län. Hon berättar om hur det är att vara kvinna och chef i den offentliga sektorn. Det är ett krävande jobb som spiller över på fritiden, men det är fritt och givande.

Arbetslivsforskaren Lena Gonäs på Arbetsmiljöverkets seminarium. Foto: Roland Cox

Mindre bilar och färre chefer för kvinnor i hemtjänsten

Kvinnor i hemtjänsten har små bilar som står ouppvärmda på en uteparkering.

Män på tekniska avdelningar har stora bilar som står värmda i ett parkeringsgarage.

Så här kan det se ut i många kommuner.

En strategi för färre fallolyckor inom vården

Monika, 61 år, sjukgymnast, halkar på vatten på golvet, faller på vänster sida. ”Jag stukade foten och skadade höften, axeln och armbågen”. Anställda inom vården är drabbade av fler arbetsolyckor än i andra branscher enligt Arbetsmiljöverket. Främst är det fallolyckor, som leder till långa sjukskrivningar, men också belastningsolyckor och skär- och stickskador. 

Arbete i hemtjänsten är ett lågstatusjobb. Men också ett kul jobb som känns meningsfullt. Foto: Arbetsmiljöverket.

Kommunpolitiker särbehandlar kvinnor

Kvinnor och män lever i skilda världar i kommunerna visar en rapport från Arbetsmiljöverket. Inom äldreomsorgen sliter de anställda med tidsstyrda jobb och frånvarande chefer. I det manligt dominerade tekniska arbetet finns det tillräckligt med inflytande och resurser. En viktig orsak till skillnaderna är ett traditionellt tänkande hos politikerna.

Sämre arbetsmiljö och villkor för kvinnliga högskolechefer

Inom högskolan är villkoren för kvinnors och mäns karriär ojämlik. Det handlar om normer, värderingar, dold diskriminering och negativ särbehandling. Detta visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet, UHR om 37 jämställdhetsprojekt, varav ett är en studie från 2012 om jämställdheten på Malmö högskola.  

Djupare samtal om verksamheten är bättre än checklistor mot stress, anser forskare.

Varning för övertro på enkla checklistor

Om en psykosocial skyddsrond ska ge gott resultat så bör den handla om verksamheten, inte bara om chefen eller om enskilda personer.

Ett öppet samtal är bättre, menar arbetsmiljöforskaren Lisbeth Rydén som varnar för en övertro på enkla checklistor.

Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med svårt sjuka och döende patienter, säger Agneta Grimby. Foto: Ragnhild Larsson

Stress på akuten och i ambulansen

Akut- och ambulanspersonal ska både kunna ge fysisk omvårdnad och trösta sörjande anhöriga. Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med många svårt sjuka och döende patienter.

Det visar en ny studie från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.

Var tredje barnmorska utbränd av jobbet

Var tredje barnmorska är på väg att bli utbränd och lika många
funderar på att lämna yrket. Det visar ny forskning av Ingegerd
Hildingsson, barnmorska och professor i omvårdnad vid Mittuniversitetet.
Mest utsatta är unga barnmorskor med få år i yrket.

Elisabeth Graci, psykolog och projektledare för projektet Hälsa och Lärande.

Psykologstöd för anställda lyfte Rosengårds skolor och dagis

Läget var dystert på skolor och förskolor inom Rosengård 2010. Arbetsmiljöverket fann ett stort engagemang hos personalen, men även stark otillräcklighet. En satsning på drygt 11 miljoner kronor
från ESF-rådet gick till projektet Hälsa och Lärande, ett unikt upplägg med sex psykologer.

Det förändrade läget helt.

Åtgärder mot buller kan spara miljoner

Buller, ljudtrötthet och stress orsakar stora produktionsbortfall varje
år. Bra akustik, vilrum och tid för återhämtning är lönsamt – och får
medarbetarna att må bättre. Men glöm inte att informera om insatserna.