En störd dygnsrytm kan öka risken för sjukdomar som cancer. Belysning som imiterar det naturliga ljusets skiftningar kan vara en lösning. Det visar en pilotstudie från avdelning 83 på vuxenpsykiatrin i Malmö.
Här på avdelningen är den tidigare så mörka korridoren behagligt ljus denna tidiga eftermiddag i september. Här arbetar 26 anställda med 17 patienter.
– Jag blir pigg när jag kommer hit för att det är så ljust och överlag är personalen mindre trött, säger Kerstin Hart Lundberg, enhetschef på avdelning 83.
Belysningen varierar över dygnet
När avdelning 83 skulle renoveras installerades den nya dygnsrytmsbelysningen. I ett gemensamt projekt mellan Lunds tekniska högskola, Region Skåne och Lighting Metropolis (ett projekt som ska ljussätta framtidens storstäder) ville man ta reda på om dygnsrytmsbelysning kunde göra att personalen blev mindre trött och samtidigt spara energi. Går det att komma hem från jobbet utan att känna sig som en urvriden skurtrasa och kan belysningen ge snabbare återhämtning efter ett arbetspass?
Foto: Ragnhild Larsson
Kerstin Hart Lundberg demonsterar hur belysningen fungerar genom att trycka på ljusreglagets olika knappar som sitter på väggen innanför dörren. Dygnsrytmsbelsyningen ändrar sig automatiskt efter ljuset utomhus. På morgonen när morgonpersonalen kommer ökar ljusstyrkan och det kallare ljuset används hela dagen. Runt lunch höjs ljusets intensitet för att dras ner igen efter lunch. Vid tre-tiden blir ljuset allt varmare och halvnio på kvällen växlar ljuset över i det oranga ambe-ljuset. Den nya belysningen påverkar vår inre klocka och därmed vårt välbefinnande och hälsa. Samtidigt kan man spara upp till 50 procent energi.
Piggare och gladare personal
Kerstin Hart Lundberg tycker att den visuella arbetsmiljön är avsevärt bättre idag.
– Det är mycket ljusare och mer varierat ljus, vilket gör att personalen känner sig piggare och gladare hela arbetspasset. Förutom att det var få lampor tidigare så var det ett halvgult, fisigt ljus. Det är verkligen en stor skillnad med ett så mycket klarare ljus. I början kändes det nästan lite för skarpt.
När belysningen var nyinstallerad fick en del av nattpersonalen huvudvärk och ögonbesvär.
–Vi tror att det kan bero på att de behövde glasögon eller inte hade full korrigering, men det är sånt vi behöver titta närmare på, säger Hillevi Hemphälä, forskare i synergonomi vid Lunds universitet och som leder studierna om dygnsrymtsbelysning.
Färre svackor av trötthet
Nattpersonalen påverkas mest av den visuella miljön. När den nya belysningen var installerad, fick de som jobbade natt svara på frågor om hur de påverkades av ljuset hur länge man hade sovit och hur trött man var.
– Nattpersonalen känner sig mycket piggare på natten av amberljuset och är mer jämntrötta eller jämnpigga istället för att drabbas av svackor av trötthet vid tre-fyra tiden på morgonen, säger Kerstin Hart Lundberg.
Det har tagit längre tid för nattpersonalen att vänja sig vid den nya belysningen eftersom allt blir orange. Det krävs mycket information och ett förändrat arbetssätt. För att kunna läsa något på ett papper måste du kanske till exempel tända en lampa med vitt ljus
– Men det är jätteviktigt att hela avdelningen har amberbelysning så att man inte alltid har vitt ljus igång i något rum. Om du går mellan vitt ljus och amber måste ögat ständigt ställa om, säger Hillevi Hemphälä.
Efter ett år när personalen vant sig var de mycket mer nöjda. Nattpersonalen upplevde att de fick lättare att sova ikapp dagen efter ett nattpass och de märkte att de boende blev lugnare på natten av amberljuset.
Störd dygnsrytm ökar risken för sjukdomar
När man jobbar natt, så förändras dygnsrytmen eftersom man får en felaktig melatoninhalt. Även om man är vaken på nätterna, ska vår melatoninhalt vara hög, men om man får för mycket ljus, så sjunker melatoninhalten och man får en störd dygnsrytm.
– Det leder till ökade risker för olika sjukdomar, däribland cancer. Bröstcancer och prostatacancer är till exempel betydligt vanligare hos de som jobbar natt vilket man tror beror på att dygnsrytmen skadas. Frågan är vad vi kan vi göra för att minska risken, säger Hillevi Hemphälä.
Om man istället för att ha ett vitt ljus på nätterna använder ett organgefärgat ljus, amber, som motsvarar skenet från en eld och inte har något blått i sig, så påverkar det inte melatoninhalten eller vår vakenhetsgrad. Samtidigt blir du tröttare.
Ljusduschar höjer vakenhetsgraden
Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm har upptäckt att om man får en ljusdusch med ett mycket kallt ljus under en kortare tid, så höjs vakenhetsgraden utan att påverka melatoninhalten. Det räcker med 20 minuter under en natt, som kan delas in två tio-minuterspass. Då kan man jobba i Amber och bara tända när man behöver se tydligare.
– Vår ljusdusch finns inne på personalrummet, men jag är lite osäker på hur ofta den används, säger Kerstin Hart Lundberg.
Stor förbättringspotential
Efter pilotstudien i Malmö har Hillevi Hemphälä och hennes kollegor, gjort ytterligare en studie på BB och en hjärtavdelning på sjukhuset i Helsingborg. Där har man också mätt melatoninhalten på personalen när de jobbade i vitt ljus respektive färgat ljus på natten, liksom hur måendet påverkades av att ta en ljusdusch. Just nu håller forskarna på att bearbeta resultaten som ska vara färdiga i under 2023
Det finns en stor förbättringspotential för den visuella arbetsmiljön, vilket skulle öka hälsan för många anställda, menar Hillevi Hemphälä. Förutom i vården skulle dygnsrytmsbelysningen till exempel kunna användas för att förbättra den visuella arbetsmiljön på flera andra arbetsplatser, som nattarbete i industrin. Men en stor faktor som ofta glöms bort är risken för bländning från armaturer. Det går att göra dygnsrytmsbelysning som inte har en bländningsrisk, men då behövs också mer indirekt belysning för att göra taket ljusare.
Ragnhild Larsson