‒ Det finns allt mindre tid för kompetensutveckling och personalvård, säger David Bergman, forskare på Karolinska institutet.
Han har i många år provat samtalsgrupper för läkare och annan sjukvårdspersonal, mot drabbande upplevelser i jobbet.
Ett av de senaste projekten har varit att driva samtalsgrupper inom Stockholms läns landsting. De har inte tagit upp specifikt vårdskador, även om sådana frågor har kunnat komma upp.
Läkarna har i samtalen fått utbyta erfarenheter i yrkesrollen, för att stärka kompetensen i att arbeta i team och att stärka ledarskapet.
‒ Det visade sig ha effekt på deras arbetsmiljö också, säger David Bergman som forskar vid Medical management center på Karolinska institutet.
Uppskattat av personal
Mindre tid för personalvård är en trend och riskerar att öka avhopp och utbrändhet bland vårdanställda, anser David Bergman, forskare på KI. Foto: Roland Cox
För fem år sedan avrapporterade han ett projekt vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, som var inriktat på ”det andra offret”, alltså vårdpersonal som drabbats av svåra upplevelser i yrket. Ett trettiotal anställda fick vid sex tillfällen delta i samtalsgrupper. Flera önskade sig sen permanenta grupper.
‒ De som var med uppskattade det verkligen och ledningen sa att de ville driva det vidare, men i praktiken var det svårt för personalen att komma loss, säger forskaren.
Det beror delvis på produktionskrav, delvis på en ”tuffhetskultur”, har han sett.
‒ Läkaren är högst medicinskt ansvarig. Då kan det vara svårt att sätta sig i en grupp och blotta sina tillkortakommanden om man tror att man har gjort fel. Man är rädd att inte anses kompetent.
Svårare få tid
David Bergman är från början barnläkare. Han tror att det är ganska vanligt med debriefing efter traumatiska händelser inom sjukvården, men att det då främst handlar om att gå igenom vad som hänt, vid ett eller två möten. Att få till mer långtgående stöd vid trauman hos personalen var svårt för fem år sedan, och har blivit svårare, tror han.
‒ Det finns rätt lite av det. Det är väldigt slimmat nu, och svårt att få loss läkare till kompetensutveckling och stöd till deras egen arbetsmiljö.
‒ Det är inte prioriterat, kan man väl säga. Det är mer fokus på sjukvårdsproduktion, antal patienter per tidsenhet, bland annat på grund av konkurrens mellan olika vårdgivare, säger han.
Utbrändhet
‒ Det finns allt mindre tid för personalvård, vilket är problematiskt i längdensäger Dvid Bergman.
Han tror att detta kan bidra till att läkare och sköterskor slutar. Fler än tidigare får utbrändhetssymtom.
‒ Det är en trend. Man kan tycka att det är slöseri med kompetens och skattemedel.
Det som skulle behövas för att ge drabbade stöd är ett helhetsgrepp, menar forskaren, att ledningen visar att man vill förändra klimatet och öppnar upp för diskussioner om tillkortakommanden och problem.
‒ Att skapa arenor för det, för lärande mellan personer, mellan olika yrkesgrupper och mellan ledning och medarbetare.
Roland Cox