Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign vid KTH, befinner sig på Arkitekturmuseet, där de förbereder udervisning för studenter. Här finns en kreativ miljö att testa både ljus och skuggor i.

Nytt labb förenklar ljusforskning

Dagsljuset måste utnyttjas mer och belysningen anpassas till olika miljöer. Det tycker Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign på KTH, som ser fram emot att bygga upp en ny plats för ljusdesignforskning i Sverige.

KTH:s nya labb för ljusdesignforskning är i uppbyggnadsskedet. Nu har en plats utsetts på KTH Arkitektur, Ljus och Design och forskarna ska nu bestämma hur den ska utformas och vad den ska kallas. Det blir ett större inomhuslabb med möjligheter för simulering, exempelvis VR-simulering och dagsljussimulering – och med rymd nog att bygga upp olika miljöer, förklarar Ute Besenecker, universitetslektor och avdelningschef för Ljusdesign på KTH.

– Vi reser runt till olika internationella forskningsmiljöer just nu, för att se hur vi kan komplettera det som redan finns.

Idag besöker ljusforskarna ArkDes, Arkitektmuseet på Skeppsholmen i Stockholm, där de ska undervisa studenter i ljusdesign. Genom höga fönster strömmar dagsljuset in, och stora mobiler i taket kastar skuggor på väggarna. Forskarna stannar upp en stund och betraktar ljusfenomenet.

– Det är fascinerande att dagsljuset inte utnyttjas bättre. Och att belysningen ännu inte är interaktivt mer anpassad efter de olika ljusförhållandena och aktiviteterna, säger Ute Besenecker.
Stavroula Angelaki håller med.
– Många tror fortfarande att en ljuskälla måste sitta i taket. Dagsljuset kommer ju mot oss från olika håll, inte bara uppifrån.

Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, KTH.

Nätverk av forskare
Målet för deras forskning är att människor ska kunna anpassa ljuset bättre till olika aktiviteter och till olika tider på dygnet – och året – både hemma och på arbetsplatserna. Förhoppningen är att forskare ska samarbeta över ämnesgränserna i den nya forskningsmiljön som nu planeras. Ute Besenecker konstaterat att arkitekter och ljusdesigners behöver arbeta nära exempelvis psykologer, arbetsmedicinsk expertis och ergonomer. 
– Vi har börjat bilda ett nätverk för detta nu, med forskare från olika discipliner och universitet. Vi behöver börja prata mer med varandra och förstå varandras fackspråk och också starta flera gemensamma projekt.

Ute Besenecker är själv intresserad av hur ljuset påverkar hälsa och välmående.
– Det hänger verkligen ihop. Anledningen till att jag började forska var insikten om att vår boende- och arbetsmiljö påverkar vår hälsa och mående. 

Forskarna är också redan nu inkopplade i projekt som rör arbetsmiljö. Ett av dem är Iggesunds grundskola i Hudiksvall, som fungerar som en ”testbädd” som doktoranden Stavroula Angelaki arbetar med. Syftet är att testa belysning för lärare och elever och att ta emot, styra och utvärdera belysning som är bättre anpassad till skolan och aktiviteterna som pågår där. 

Stavroula Angelaki började med att sätta sig in i tidigare forskning om belysning i skolmiljö. Arbetet ute på skolan har också påbörjats.
– Vi jobbar nära lärare och elever för att förstå deras aktiviteter i de olika lokalerna. De är alla väldigt engagerade och vi vill gärna göra eleverna ännu mer delaktiga, säger Stavroula Angelaki.

Dagsljuset integreras med belysningen
Det har tidigare varit samma belysning på skolan hela dagarna och året igenom. 
Tanken är att ljuset ska understödja aktiviteterna och rimma bättre med tiden på dagen och året. Ljuset ska exempelvis kunna justeras upp om eleverna behöver skriva eller rita, och justeras ned om någon arbetar med skärm.

– De har många olika ljuskällor i klassrummet. Vi måste hitta sätt som gör att de kan använda dagsljuset bättre och integrera det med belysningen, säger Stavroula Angelaki.

Forskningsprojektet pågår till år 2025 och Stavroula Angelaki hoppas att resultaten kan användas för att informera om utformningen av andra skolmiljöer i framtiden. Syftet är att utvärdera den möjliga inverkan av utvalda ljusscenarier på koncentration, studiero och återhämtning, och att gynna arbetsmiljön för både lärare och elever.

Enikö Arnell-Szurkos

Fotnot: Forskningsprojektet på Iggesunds skola finansieras av Energimyndigheten och Bertil & Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik. Detta projekt är ett tvärvetenskapligt samarbete med konsultföretaget Sweco och Högskolan i Gävle.