Handlarna runt torget i Svenstavik. Ica-näten. Familjen. Styrelsen. Och så gubbarna i bastun.
Handlaren Kurt Johnsson i Svenstavik berättar om nätverken som ger stöd och råd om business, mathygien och arbetsmiljö.
Handlarna runt torget i Svenstavik. Ica-näten. Familjen. Styrelsen. Och så gubbarna i bastun.
Handlaren Kurt Johnsson i Svenstavik berättar om nätverken som ger stöd och råd om business, mathygien och arbetsmiljö.
För att småföretag ska lyckas med sitt systematiska arbetsmiljöarbete, Sam, måste de hitta sina egna drivkrafter. Då är det till stor hjälp om företagshälsan, arbetsmiljöinspektionen och andra externa aktörer frågar och lyssnar mer.
Och så har det inte alltid sett ut, konstaterar forskarna bakom rapporten med det långa namnet: ”Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag ‒ vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få Sam att fungera?”
Spontana och organiserade nätverk av småföretag kan bidra till bättre arbetsmiljö för ledare och anställda.
Det har Stig Vinberg och Bodil Landstad kommit fram till i sin forskning.
Sara Johansson är beteendevetare med egen erfarenhet från kriser som Tsunamin och efter terrorattacken i Norge. Hon har tillsammans med undersköterskan Emma Holmgren skrivit häftet ”Krisstöd vid arbete under extrem stress”. Det finns att ladda ner gratis på parusforlag.se/krisstod.html.
Skyddsombud har rätt att stoppa arbetet om det finns risk för sjukdom eller skador. I augusti hade det skett ett 80-tal skyddsombudsstopp kopplade till corona. Drygt hälften av dem var inom vården.
I mitten av augusti hade Arbetsmiljöverket fått in nära 3 000 anmälningar om allvarliga händelser i arbetet, relaterade till coronaviruset. Flertalet gällde bristande skyddsutrustning.
Prevent har tagit fram en särskild checklista som stöd för att undersöka virusets påverkan på arbetsmiljön.
Checklistan innehåller bland annat frågor om hur sjukdomsfall hanteras, vilka smittrisker som finns och hur arbetsgivaren hanterar kommunikation, distansarbete, kunskaper och oro.
Checklistan finns på webben, hos Prevent, som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
Missa inte denna lilla pärla…
År 2013 publicerade den tyska regeringen ”Industrie 4.0” som sin nationella strategi för att realisera det man uppfattade som en fjärde industriell revolution. Sedan dess har Industri 4.0 etablerats som ett begrepp över hela världen.
På en övergripande nivå kan Industri 4.0 beskrivas som en digitalisering där produkter, maskiner och hela fabriker blir uppkopplade. Utvecklingen tenderar att beskrivas i positivt visionära ordalag.
Här är några centrala tekniker och begrepp:
IOT, Internet of things, eller sakernas internet, innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater och mycket annat förses med sensorer och processorer så att apparater kommunicerar med varandra och sin omvärld. Behovet av snabbare mobilsystem, 5G, drivs mycket av IOT.
AI, artificiell intelligens, eller maskininlärning som forskare hellre talar om, innebär att enorma mängder mätvärden och andra fakta samlas in och bearbetas automatiskt som stöd exempelvis för beslut som en teknisk operatör tar.
Tysta, avskilda arbetsplatser, samtal och stöd för bättre tidshållning, kognitiva hjälpmedel, många men korta pauser. Det är exempel på råd om hur man kan underlätta för en grupp med osynlig funktionsnedsättning: adhd.
Ytterligare några notiser om tillgänglighet, bland annat detta:
Forskningsrådet Forte har nyligen gjort en sammanställning av litteratur kring arbetsmarknad och tillgänglighet. Där konstateras att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är hög. Skriften heter ”Tillgängligt arbetsliv”, i serien Forskning i korthet.
Den blinde ministern hade ett blåmärke i pannan.
Jag intervjuade ”handikappminister” Bengt Lindqvist på 90-talet. Det skulle handla om hur hindrande arbetsmiljön kunde vara. Om hur arbetet kan möjliggöras för fler. Han visade sin då ovanliga ”prator”, datorn som läste upp det som han hittade på internet.
MS, parkinson, ADHD…
Säg att du har en funktionsnedsättning som inte syns. Vill du berätta om det på jobbet? Svårt val! Du kan råka illa ut både om du berättar och om du inte gör det.
Och omvänt: det kan finnas fördelar med bägge valen. Forskaren Maria Norstedt tycker att varje arbetsplats ska se till att göra valet lättare för dem med osynliga funktionsnedsättningar.
Om allt detta berättar tio personer med egna erfarenheter, som sociologen Maria Norstedt har djupintervjuat i en studie