Manlig gruvarbetare
Bättre arbetsmiljö och mer ansvarsfulla och intressanta jobb är viktigt om man vill få in fler kvinnor i gruvarbete. Det gynnar även männen ‒ och företaget.
Det framhåller Lena Abrahamsson som forskar nära LKAB för att få fram system för socialt hållbar utveckling i gruvindustrin.
Hon har några förslag.
Sara Strömberg, gruvarbetare
− Om fem år? Troligast så är jag kvar. Jag älskar mitt jobb, säger Sara Strömberg, 30-årig gruvarbetare hos Boliden.
Visst kan det vara varmt och visst kan det vara ensamt, men det som överväger är bra kolleger, intressant och omväxlande jobb, friveckorna – och dubbla lönen.
Truckar och maskiner orsakar flest olyckor i fabrikerna.
Det är inom transporter, bygg och industri som flest arbetsolyckor sker, i förhållande till antalet arbetande. Vissa maskiner är värre än andra.
Sågklinga
50-talet dog mer än 300 män i jobbet varje år. På senare år har det sjunkit till cirka 50. Vanligast är att offret har tappat kontrollen över ett fordon eller en maskin.
Anna Weigelt och Michel Normark. Foto: Roland Cox
De allvarliga arbetsolyckorna har ökat i flera år i rad, har Afa Försäkring rapporterat. Ny statistik kommer i sommar.
‒ Det verkar vara en ökning även denna gång, men det vet vi inte förrän vi har gått igenom siffrorna ordentligt, säger Michel Normark, analyschef.
Arbetslivsforskaren Lena Gonäs på Arbetsmiljöverkets seminarium. Foto: Roland Cox
Kvinnor i hemtjänsten har små bilar som står ouppvärmda på en uteparkering.
Män på tekniska avdelningar har stora bilar som står värmda i ett parkeringsgarage.
Så här kan det se ut i många kommuner.
Fikarast på Tallhöjdens vårdcentral. Foto: Roland Cox
Mötet med patienter kan vara stimulerande, livgivande ‒ och slitsamt. Riskfaktorerna i vården är kända. Ett forskarteam i Skåne vänder på steken och söker istället friskfaktorerna i arbetet.
Kan man fika sig frisk?
Personal på Tallhöjdens vårdcentral fikar. Foto: Roland Cox
På Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje är fikarasten viktig, i synnerhet på fredagar när kollegerna turas om att bjuda på frukostbuffé.
– Det vore hemskt om man inte fick fika tillsammans. Det sociala är jätteviktigt, säger Maria Jansson, medicinsk sekreterare.
Per-Arne Persson, maskinist på färja, ständigt uppkopplad. Foto: Roland Cox
Även livet för en färjkarl digitaliseras, på gott och ont.Per-Arne Persson i Södertälje får meddelanden om ledighet och bemanning i mobilen. Men för det mesta lyckas han hålla jobbet ‒ på jobbet.
Trafikverkets ledningscentral
Digitaliseringen kan sätta sig både i nacken och i själen. Att vara ständigt uppkopplad och nåbar kan vara en stressfaktor och ge sämre arbetsmiljö.I fyra år ska forskare i Gävle djupstudera anställda vid Trafikverket för att hitta riskerna med det gränslösa arbetet och metoder som kan hjälpa.
Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox
Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.
– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.
Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.
Nynäshamns kommun satsar 6 miljoner för att förbättra arbetsmiljön och trivseln. Ledningen hoppas få ner sjukskrivningarna, som kostar 14 miljoner.
”Jaget, laget och uppdraget” – så heter projektet som är tänkt att öka hälsan bland de anställda i Nynäshamns kommun.
Där har en genomsnittlig heltidsanställd tre timmars sjukfrånvaro i veckan.
– Projektet ska leda till en tydligare organisation, som i sin tur kan minska ohälsan, säger projektledare Linda Öhman.