Flera metaller som finns i elektronikskrot kan skada nervsystemet, orsaka cancer och troligen ALS.
Karin Broberg är genetiker och ska borra djupt i hur de anställda kan påverkas när gamla datorer och mobiltelefoner ska återvinnas.
Karin Broberg är verksam vid Lunds universitet och Karolinska institutet. Hennes forskargrupp är spridd över landet och ska undersöka hur människor påverkas i arbetsmiljöer där elektronik och metaller återvinns.
Återvinningen har ökat kraftigt. Enligt SCB har antalet anställda i avfalls- och återvinningsbranschen ökat med 80 procent de senaste 20 åren. De är nu närmare 15 000 i landet och förväntas bli allt fler.
Forskarna ska knyta kontakt med företag av olika storlek och bland annat ta prover på 200 anställda för att se hur mycket av exempelvis en viss metall de har i kroppen.
‒ Det ger ett bättre mått för hur exponerad man är. Om man bara mäter i luften så påverkas det av hur mycket man andas och vilken skyddsutrustning man använder, säger Karin Broberg.
Olika människor är olika känsliga för en tuff miljö, mer eller mindre disponerade.
‒ Men i arbetsmiljön ska ju alla vara skyddade, även de som har en underliggande sjukdom eller viss genetik.
Riskmedvetande
Man ska också samla in data om hur exponerad miljön är för olika ämnen, hur de anställda arbetar, hur mycket de har varit sjuka och hur medvetna de är om problem i arbetsmiljön.
‒ Vi tror att det finns en grupp som inte är så riskmedveten, speciellt där man har lågkvalificerad personal och anställda som kan dålig svenska. Människor som kanske inte har så lätt att stå på sig, säger Karin Broberg.
Målet är att återkomma till företagen med resultaten och ge rekommendationer. Det kan innebära kritik, men hon anser att det finns ett stort förtroende mellan företag och forskning.
Karin Broberg är genetiker och toxikolog och intresserar sig för hur vår omgivning kan påverka vårt DNA.
‒ Vad det är som gör att vissa blir sjuka av miljön och andra inte, och vad som är genetiskt av det. De ämnen vi ska studera kan skada generna. Cancern är den risk som man först tänker på, men det kan ha andra effekter också.
Bly och kadmium
Ett flertal metaller kan förekomma i elektronikavfall. Både gamla kända och nya.
‒ Några metaller kan skada nervsystemet, det är klarlagt. Bly är ett klassiskt neurotoxiskt ämne.
‒ Det kan också finnas kadmium, som skadar skelettet och njurarna, säger Karin Broberg.
Hon har tidigare studerat personer som fått ALS, en grym sjukdom som dödar nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen. Det leder till muskelförtvining och förlamning.
‒ Det visade sig att de som hade mer kadmium i blodet än andra löpte större risk att få ALS, säger hon.
Elbilar…
Nu kommer delvis nya ämnen, och ämnen som ökar. Litium i batterier är inte lika giftigt som de nämnda, men kan påverka sköldkörtelns hormonproduktion. Här finns också problem i de länder som tar fram metallerna.
‒ Jag var i Bolivia vid en anläggning där man utvinner litium. Där kan man se en påverkan på miljön hos dem som bor där.
Här finns också risk för målkonflikt, påpekar Karin Broberg. Vi vill att elbilarna ska öka, men får samtidigt mer litium att hantera och ta hand om.
‒ När litiumbatterier brinner så utvecklas mycket farlig gas, vilket kan påverka brandmännen.
Forskarna ska också titta på organiska kemikalier, alltså plast och andra kolbaserade ämnen som kan finnas i teflon, i skumsläckare eller i klädimpregnering. En del så kallade perfluorerad ämnen kan påverka hormoner och orsaka sjukdomar, och är långlivade.
‒ Det är mycket elektronik som är inkapslad i plast. Om man maler eller hettar upp det så kan ämnen frisättas.
…och solceller
Andra produkter som ökar är bildskärmar och solpaneler, ny elektronik som kan innehålla andra ämnen.
‒ Folk köper ju också allt möjligt på nätet för att det är billigt. Det är reglerat även för produkter som tillverkats utanför EU, men när man tar stickprov kan det upptäckas saker som faktiskt är förbjudna. Vi kan komma att hitta sådant, säger Karin Broberg.
Forskargruppen ska även studera ergonomi och belastning.
‒ Vi har rapporter om att det förekommer väldigt repetitivt arbete och dåliga arbetsställningar, men också risk för skärskador och andra olyckor.
Roland Cox