‒ Vi kan även arbeta med tekniken, skapa bättre funktioner i mobilen, säger Kristina Palm, forskare på KTH. Foto: Roland Cox

Vilken digitaltyp är du?

Har du mobilen avstängd hemma ‒ eller tröskar du igenom jobbmejlen framför teven?

Kristina Palm har identifierat sju digitala typer, eller ”personas”, som hanterar det digitala livet på olika sätt.

Inget av dem är fel, betonar hon.

‒ Men vi måste prata med varandra och med chefen om det här, säger forskaren som delar sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet.

Hon håller isär halvtiderna med hjälp av två datorer och tre olika mejladresser. En enda mobil, men med olika konton.

‒ Jag tror att de flesta akademiker är integrerare, gränslösa, men jag är en separerare.

Djupintervjuer

I projektet hon leder, ”Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv”, har forskargruppen bland annat djupintervjuat anställda vid Astra Zeneca och Valmet.

De såg bland annat att privata aktiviteter på jobbet ofta är väldigt korta, medan jobb man tar med sig hem pågår mycket längre. Och de såg att anställda utvecklar ”mikrostrategier”:

‒ Som att inte lägga mobilen på lunchbordet eller att ha två mobiler, säger Kristina Palm.

Hemmakoll kan vara oproblematiskt så länge inte mejlet innehåller något som triggar stressen, menar Kristina Palm.

Fint att vara upptagen

Det kan ta emot att prata stressproblem med chefen om man är ängslig för sin karriär. Den som är ständigt tillgänglig kan ses som energisk. Vilket är sunt bara så länge det finns en balans mellan krav och kontroll.

‒ Men det anses fint att ha mycket att göra, säger forskaren.

Värderingen av vad som är arbete påverkas. Att odla kontakter i Linked In kan vara jobbrelaterat men även ge privata karriärkontakter. Att fastna i ett Ted-föredrag om sina egna yrkesfrågor kan ses som privat nyfikenhet, inte fortbildning på övertid.

För mycket jobb

Roten till stress tycks inte vara själva gränsupplösningen, menar hon, utan att det är för mycket att göra. Jobbet pressar på, och även privatlivets alla möjligheter. En tjänsteman skulle samma vecka sälja huset, köpa lägenhet, ordna mammans födelsedagsfirande och träna inför Vätternrundan.

Ovälkomna gränsöverskridanden skapar problem. Kristina Palm har hört andra forskare och experter föreslå ändrade regler och rekommendationer i denna nya tid.

‒ Vi kan även arbeta med tekniken, skapa bättre funktioner i mobilen och paddan som enkelt separerar jobb från privat ‒ om det är det man önskar för att må bra, säger hon.

Sju typer

Forskarna hittade sju sätt att hantera gränsdragningen mellan privat och jobb, sju personas:

  1. Totalsepareraren har separata mobiler och mejlkonton, delar upp livet i jobb och privat.
  2. Platssepareraren är på jobbet när hen är på jobbet. Hemma är ledigt.
  3. Tidssepareraren är på jobbet under arbetstid, oberoende av plats. Kan jobba på café men inte efter fem.
  4. Privatlivsintegreraren svarar på barnens sms på jobbet, bokar läkarbesök och kollar Hemnet. Inget jobb hemma.
  5. Arbetslivsintegreraren sköter små eller stora jobbuppgifter även hemma eller i liftkön. Inget privat på jobbet.
  6. Totalintegreraren har inga fasta gränser utan låter det flöda åt bägge håll.
  7. Inkonsekventen” skiftar och har ingen exakt strategi.

Utifrån forskningen ger Kristina Palm tre råd till anställda:

  • Prata med chefen, diskutera det som kan vara problematiskt. Använd gärna personas-listan här intill.
  • Prata med kollegerna och familjen, dem du kommunicerar mest med, om vilka personas ni är och hur era olika strategier kan mötas.
  • Läs inte mejl före läggdags, om de riskerar att stressa dig. Och tänk på vad du själv skickar efter kontorstid.

Roland Cox