Skyddskläder, masker, döende patienter. Covid-19 innebär tungt arbete fysiskt och psykiskt. Foto: H Shaw, Unsplash
När arbetsvillkoren kommer i konflikt med ens egna värderingar blir det som ett inre skavsår. Samvetsstress, eller etisk stress, har funnits länge i vården. Vårdgivaren ställs inför en situation där hen inte har tid eller resurser för att hjälp, lindra och bota. Den stressen har ökat under covid 19-pandemin.
Vårdpersonal använder IT-system i sitt arbete. Men på vårdutbildningarna saknas IT-utbildning
Dåliga IT-system är en bidragande orsak till att psykisk ohälsa bland vårdens anställda blir vanligare. Det tror forskaren Åsa Cajander, som undersöker sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.
‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.
Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham
På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.
Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.
För de behövs.
Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.
Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.
Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.
Om människan ska hålla längre krävs insatser redan från de ungas inträde i arbetslivet. Foto: Brooke Cagle
Arbetsplatserna är
inte redo för äldre arbetskraft. Och arbetsgivarna verkar inte anstränga sig
för få äldre medarbetare att stanna kvar. Det visar forskning från Göteborgs
universitet.
– Det räcker inte att börja fundera över en fördröjd
pensionering när medarbetarna är i 50- eller 60-årsåldern.
Äldre medarbetare kan bidra med större kapacitet för reflektion. Foto: Monica Melton
Om vi ska ha ett
längre arbetsliv måste arbetsplatserna vara organiserade så att en äldre
medarbetare får utlopp för sin förmåga att reflektera och förstå samband.
Det menar Per
Carlson, HR-specialist på RISE, som undersökt hur arbetslivet ser ut för äldre
medarbetare.
Om du frågar en ung människa vilken färg som är bäst, kommer
svaret snabbt utan tvekan. Frågar du en äldre person kan svaret dröja och det
blir ofta följdfrågor.
I Maria Boströms studie vittnar unga anställda om att deras arbetsförmåga ökar tack vare hjälpsamma kollegor som de kan samarbeta med.
Foto: Pixabay
Ungas inställning till sitt arbete har förändrats. De ser inte chefen eller facket som viktiga för sin arbetsförmåga. I stället anser de unga att ansvaret för arbetsförmågan vilar på deras egna axlar. Det menar Maria Boström, som skrivit en avhandling om ämnet.
Covidpandemin ledde till en extrem arbetsmiljö på IVA. Foto: Rickard Kihlström
Personalen på landets intensivvårdsavdelningar utsattes för hård press under Covidpandemin. Forskare vid Karolinska institutet har undersökt vilka faktorer som orsakade mest utmattning. Det visar sig att rädslan för att göra fel var det som stressade mest.
Forskarna mätte virus och bakterier både på ytor och i luften på tandvårdskliniker.
Foto: Michelle Nerentorp.
Vad riskerar tandvårdspersonalen i sitt arbete?
Under pandemin aktualiserades arbetsmiljön på tandvårdskliniker, med tanke på hur nära patienten man arbetar.
Det fanns en oro för covidsmitta, och man ville också veta mer om kvicksilverfaror.
Michelle Nerentorp på IVL initierade ihop med kollegor ett projekt för att mäta såväl virus och bakterier som metallförekomst i samband med borrningar.
De mobila luftrenarna kan flyttas dit de för tillfället behövs bäst. Peter Ryd arbetar nu för att de ska användas i högre grad även då det inte är pandemi. Foto: Lennart Lundquist.
Luftrenare med HEPA-filter kan reducera antalet smittämnen och andra farliga partiklar till nära noll. Ändå har luftrenare inte använts i någon större utsträckning inom hälso- och sjukvården.
– Det var i och med covidpandemin vi kom att börja använda mobila luftrenare på våra två sjukhus, berättar Peter Ryd, arbetsmiljöspecialist på Hälsocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Sjukhuset började använd luftrenarna under pandemin – egentligen utan vetenskaplig evidens, men kom senare att få stöd för åtgärden av aerosolforskarna i Lund.
Forskarna i Lund lärde sig mycket om just hur coronaviruset spreds i luften genom flera projekt under pandemin. Nya virus måste studeras snabbt så att man lär känna deras spridniingsmönster, understryker de. Foto: Lunds universitet.
Dålig ventilation och en miljö där man behöver tala högt och nära till varandra bidrog till den snabba spridningen av covid på olika arbetsplatser. Inte minst inom vård och omsorg, av naturliga skäl. Där är ventilationen oftast god, men patientmötena av nödvändighet nära i exempelvis äldreomsorg. Redan några veckor in i pandemin började aerosolforskarna vid Lunds Universitet göra mätningar på förekomsten av luftburna virus på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.