Fungerande team är nyckeln till bra företagshälsovård. Foto: StartupStockPhotos, Pixabay
Inom företagshälsovården samarbetar flera professioner tillsammans med arbetsgivare och arbetstagare. Ett bra teamarbete är nyckeln till ett bra resultat. Men fysiska avstånd och otydliga roller kan göra att samverkan brister.
Det är inte bara skiftarbete som medför risker. Forskarna misstänker att det också leder till en ökad hälsorisk om man arbetar väldigt långa arbetsdagar. Foto: Arbetsmiljöverket
Det finns misstankar om att skift- och nattarbete medför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska Institutet genomför nu ett unikt projekt bland sjukvårdspersonal. Utifrån de faktiska arbetstiderna för varje individ ska forskarna studera riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar och för diabetes.
- Det som rehabiliterar individer kan även fungera på arbetsplatsen, menar Giorgio Grossi, psykolog och forskare på Stressmottagningen. Foto: Roland Cox
Stressmottagningen i Stockholm behandlar människor, inte arbetsplatser.
‒ Men exakt samma ingredienser kan fungera preventivt på organisationsnivå, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare.
Stress i arbetslivet, ibland toppat med en privat kris, kan resultera i utmattningssyndrom, förändringar i hjärnan och i värsta fall dödsfall.
En man på en advokatbyrå frågade sin chef vilken mängd arbete som han förväntades göra, vad som är good enough.
Svaret han fick var the sky is the limit.
Viktiga arbetsuppgifter hann man ibland inte med inom äldrevården. Foto: Alex Boyd
Personalen inom äldrevården var redan tungt belastad när covid-19 slog till. Ett otal dödsfall bland de äldre följde. Med brist på utbildning, osäkra anställningar och ibland utan skyddsutrustning arbetade personalen vidare. Med sitt dåliga samvete.
På äldreboenden var det ofta ont om personlig skyddsutrustning. Foto: Engin Akyurt, Unsplash
Redan under de första veckorna av pandemin såg vårdpersonalen framåt med rädsla. De upplevde att vården nedmonterats under lång tid och insåg att kraven på dem skulle öka i den kommande pandemin. De var oroliga för långsiktigheten i vården och vad som skulle kunna hända efter krisen.
Kina Nilsson förbereder sig för att gå in till en patient. Foto: Privat
En dikt om dagen blev den livlina som infektionsläkaren Kina Nilsson så innerligt behövde när pandemin svepte in över Sverige. Efter långa arbetspass på sjukhuset skrev hon varje kväll en dikt om det hon upplevt. Det blev totalt 77 dikter som i slutet av september ges ut i en samling med titeln Och när hon får andnöd av sorg måste jag blunda.
SAM-föreskriften har uppdaterats, och började gälla vid årsskiftet. Bild: AV.
En vanlig missuppfattning är att systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, endast handlar om riskbedömning, handlingsplan, åtgärder och uppföljning. Men nöjer man sig endast med de åtgärderna blir det inte bra, konstaterar sakkunnig Maria Baltzer på Arbetsmiljöverket.
Ett aktivt och strukturerat arbetsmiljöarbete kan bidra till en mer hållbar arbetsplats.
Hög arbetsbelastning och bristande resurser påverkar tusentals medarbetare varje dag.
Ett aktivt och strukturerat arbetsmiljöarbete – som tar sikte på de organisatoriska faktorerna – kan bidra till en mer hållbar arbetsplats.
- För hållbara arbetstider krävs scheman som möjliggör återhämtning., säger Anna Dahlgren. Foto: Stefan Schranz
Covid-19-pandemin medförde stora påfrestningar på vårdpersonalen. Det var många långa arbetspass, för lite återhämtning och stor risk för smitta. Docent Anna Dahlgren leder ett projekt som ska ta reda på om det går att skapa hållbara arbetsvillkor i sjukvården under pandemier och andra kristider.
Vårdchefen Fredrik Warberg och sektionschefen Emma Jerkegren Olsson ser en fördel i att använda ett konkret instrument för att klassa faran för hot och våld på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning. Foto: Birgitta Ländin.
Med hjälp av Bröset Violence Checklist – BVC – hoppas Södersjukhuset bättre kunna förebygga hot och våld inom akutvården och intensivvården. Projektet startar våren 2025 och introducerades för medarbetarna av forskaren och intensivvårdssjuksköterskan Fredric Sjöberg vid en studiedag i maj.
Forskaren Fredric Sjöberg studerar våldet i intensivvården, ett våld som oftast inte blir anmält. Foto: Birgitta Ländin.
Hot och våld förekommer i intensivvården – men har ofta normaliserats så mycket att det sällan leder till någon anmälan. För sjuksköterskor och undersköterskor handlar det ofta om rent fysiskt våld – avsiktligt eller oavsiktligt. För läkare är verbala hot vanligare, ibland när patientens anhöriga är missnöjda med en vårdinsats.
Hälsningar. Utskrivningsträd på avdelning 80 på Sahlgrenska. Foto: Veikko Pelto-Piri
Personal inom psykiatrisk tvångsvård utsätts ofta för hot och våld. En ny studie från Örebro universitet visar att det brittiska programmet Safewards kan öka tryggheten på psykiatriska avdelningar. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har en avdelning lyckats minska användningen av tvångsåtgärder med 80 procent.