Forskning ska analysera riskfaktorer för uppkomst av hudproblem hos frisörer genom att forskare studerar hudexponering för hårfärgämnen hos frisörer.
Avsikten är att kunna bedöma vid vilka arbetsmoment exponering på hud sker och hur skyddshandskar kan minska exponeringen.
80 procent av hårfärgningsprodukterna innehöll fyra eller fler starkt allergiframkallande ämnen, enligt studien från KI.
Foto: sxc.hu
Allt fler färgar håret, även bland männen, och kunderna i salongerna blir allt yngre. Men riskerna är stora för hudpåverkan av allergi och eksem, såväl för kunderna som för frisörerna. I en studie visar forskare på Karolinska Institutet, KI, att starkt allergiframkallande ämnen förekommer i de flesta färgprodukter, såväl blonda som mörka nyanser.
Under 2007-2009 anmäldes totalt 2277 kemiska arbetssjukdomar i Sverige. Cirka en tredjedel av anmälningarna gällde hudbesvär som rodnad, hudutslag eller eksem. Besvär i luftvägar och andningsorgan står för en annan tredjedel.
Kunden Margareta Envall litar på sin frisör Cecilia Bengtsson
Kemikalierna är en aktiv del av frisörens arbetsmiljö. Flera hundra ämnen förekommer i hårarbetet, en del med risker för hud och lungor.
Martine Syrjanen Stålberg, arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund, varnar för oskyddat arbete och locktoner med ekologiska produkter. Frisörföretagarna planerar för en webbaserad rådgivning om arbetsmiljö.
80 procent av hårfärgningsprodukterna innehöll fyra eller fler starkt allergiframkallande ämnen, enligt studien från KI.
Foto: sxc.hu
Frisörer som ofta färgar och permanentar hår hade högre halter i blodet
av ett ämne klassat som cancerframkallande jämfört med de som
mera sällan jobbar med hårfärgning och permanent. Främst ökar risken för
cancer i urinblåsan, en cancerform som också oftare drabbar frisörer.
Det farliga ämnet är förbjudet i hårfärg, men verkar alltså ändå finnas.
Vi vet idag att blekmedel och hårfärger, bland annat, irriterar luftvägar och ger nästäppa, rinnande näsa och för en del astma.
– Däremot vet vi inte exakt vad som utlöser besvären. Det ska vi försöka ta reda på, säger Jörn Nielsen på Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus, där man precis har startat ett stort projekt för att identifiera exponeringar och risker för frisörer.
- Det som rehabiliterar individer kan även fungera på arbetsplatsen, menar Giorgio Grossi, psykolog och forskare på Stressmottagningen. Foto: Roland Cox
Stressmottagningen i Stockholm behandlar människor, inte arbetsplatser.
‒ Men exakt samma ingredienser kan fungera preventivt på organisationsnivå, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare.
Stress i arbetslivet, ibland toppat med en privat kris, kan resultera i utmattningssyndrom, förändringar i hjärnan och i värsta fall dödsfall.
En man på en advokatbyrå frågade sin chef vilken mängd arbete som han förväntades göra, vad som är good enough.
Svaret han fick var the sky is the limit.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.
‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.
Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham
På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.
Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.
För de behövs.
Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.
Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.
Rökvanor hade mindre betydelse för om smärtor påverkar jobbet.
Foto: Andrea Dibitonto
Ett forskningsprojekt
om äldre arbetskraft har startat en intensiv debatt i Danmark om hur alla ska
orka jobba längre. Resultaten, som presenteras fortlöpande på en egen hemsida,
har fått stor spridning och upprört och förvånat.
Vad är det som avgör om en anställd fortsätter att arbeta eller går i för tidig pension?
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.
Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.
Om människan ska hålla längre krävs insatser redan från de ungas inträde i arbetslivet. Foto: Brooke Cagle
Arbetsplatserna är
inte redo för äldre arbetskraft. Och arbetsgivarna verkar inte anstränga sig
för få äldre medarbetare att stanna kvar. Det visar forskning från Göteborgs
universitet.
– Det räcker inte att börja fundera över en fördröjd
pensionering när medarbetarna är i 50- eller 60-årsåldern.