Yrke: Fordonsmontörer

Ann-Beth Antonsson i färd med att utveckla en webbplats med goda råd till svetsare. Foto: IVL

”Man kommer jäkligt långt med standardåtgärder”

Det säger Ann-Beth Antonsson. Hon har i fyrtio år jobbat som forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Oftast har hon ägnat sig åt att skapa handfasta konkreta lösningar på småföretagens arbetsmiljöproblem. Några exempel på det är användbara webbplatser som KemiRisk, Alltomstäd, Svetsarätt och ArbetsmiljöVA.

Många med tunga jobb får inte tillräckligt med återhämtning under arbetsdagen, inte heller konditionshöjande motion. Foto: Arbetsmiljöverket

Forskarens vision: Tunga jobb där man blir frisk – inte utsliten

Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.

Byggnadsarbetare Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha

Finland satsar på stöd för alla åldrar

Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.

Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.

mentorskap Äldre medarbetare kan bidra med större kapacitet för reflektion. Foto: Monica Melton

Ge äldre utlopp för deras förmågor

Om vi ska ha ett
längre arbetsliv måste arbetsplatserna vara organiserade så att en äldre
medarbetare får utlopp för sin förmåga att reflektera och förstå samband.

Det menar Per
Carlson, HR-specialist på RISE, som undersökt hur arbetslivet ser ut för äldre
medarbetare.

Om du frågar en ung människa vilken färg som är bäst, kommer
svaret snabbt utan tvekan. Frågar du en äldre person kan svaret dröja och det
blir ofta följdfrågor.

laptops Om människan ska hålla längre krävs insatser redan från de ungas inträde i arbetslivet. Foto: Brooke Cagle

Arbetsplatserna inte redo för den äldre arbetskraften

Arbetsplatserna är
inte redo för äldre arbetskraft. Och arbetsgivarna verkar inte anstränga sig
för få äldre medarbetare att stanna kvar. Det visar forskning från Göteborgs
universitet.

– Det räcker inte att börja fundera över en fördröjd
pensionering när medarbetarna är i 50- eller 60-årsåldern.

förskolebarn Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham

Mer arbetsglädje får fler äldre att stanna

På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.

Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.

För de behövs.

Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.

Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.

Rökare Rökvanor hade mindre betydelse för om smärtor påverkar jobbet. Foto: Andrea Dibitonto

De med tyngst arbete har minst möjligheter

Ett forskningsprojekt
om äldre arbetskraft har startat en intensiv debatt i Danmark om hur alla ska
orka jobba längre. Resultaten, som presenteras fortlöpande på en egen hemsida,
har fått stor spridning och upprört och förvånat.

Vad är det som avgör om en anställd fortsätter att arbeta eller går i för tidig pension?

Byggnadsarbetare Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha

Långt arbetsliv kräver stöd i alla åldrar

Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.

‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.

Mikael Forsman stoppar ner en sensor i Lars Hansons smarta tröja. Sensorn känner av ryggens vinkel och en röst talar om när han jobbar felaktigt.

Smarta arbetskläder kan minska belastningsskador

I Sverige beräknas belastningsskador kosta 50 miljoner kronor årligen.
Smarta arbetskläder kan minska problemet avsevärt.

– Tekniken ska minska arbetsskadorna och göra jobbet mer effektivt, säger Lars Hanson, produktionsingenjör på Scania och professor vid Högskolan i Skövde, som är drivande i forskningsprojektet, Smarta textilier för ett hållbart arbetsliv.

Repetitiva och monotona rörelser orsakar många arbetsrelaterade belastningsskador som leder till sjukskrivning och förtidspensioneringar. Värst utsatta är de som arbetar med tunga, repetitiva uppgifter, till exempel inom industrin, vården och transportsektorn.

Skadorna beror på dåligt designade arbetsplatser och anställda som använder ergonomiskt felaktiga tekniker. På Scania är fordonsmontörerna en utsatt grupp.