– Det är intressant att forskningen kan visa varför människor blir utbrända och varför känslan av sammanhang och samhörighet är så viktig för hälsan, tycker Roger Arnesson, ordförande för
Fastighets avdelning i Örebro. Han är ett av de regionala skyddsombud, som har studerat och själva forskat vid Mälardalens högskola.
Innehållstyp: Praktiker om forskning
Malin Bergander är barnmorska på en av norra Europas största förlossningskliniker. Foto: Privat
Vi har lärt oss att respektera tystnaden
Malin Bergander är barnmorska och deltog i en studie av ljudmiljön på sin förlossningsklinik. Det genomfördes av forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet.
– Tack var deras studie fick vi upp ögonen för hörseln. Numera har vi fått möjlighet till tysta arbetsplatser, säger hon.
Helen Warg-Friberg är arbetsledare och hälsopedagog. Hon var med om att göra en videokurs om städarbete och arbetsteknik. Foto: Anna Holmgren
Helen på TS Lokalvård deltog i forskning
TS Lokalvård är ett av Allt om städs åtta mönsterföretag. Helen Warg-Friberg är arbetsledare och hälsopedagog på företaget och var med om att göra den videokurs om städarbete och arbetsteknik som togs fram i ett forskningsprojekt på Svenska Miljöinstiutet. Nu finns videokursen på hemsidan www.alltomstad.se. Företaget TS Lokalvård använder den i sin utbildning.
Gerhard Wendt på Transport
”Varför använder man inte kunskaperna!”
”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter.
Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.
Problemen känner vi till, vi vill ha lösningar
För ett par år sedan blev Torbjörn Jonsson kontaktad av Ann-Beth Antonsson på Svenska Miljöinstitutet IVL angående ett forskningsprojekt om städbranschen.
– Vi var intresserade, men vi ville inte ha en probleminventering till, vi ville ha lösningar, säger Torbjörn Jonsson, som är ombudsman på Fastighets med ansvar för arbetsmiljöfrågor.
Nu reser sig svensk företagshälsovård, från ett prisdumparläge.
Svensk företagshälsa i förnyelse saknar stöd från parterna
Svensk företagshälsovård har en tuff vandring åter till sin gamla position. Mer kraftfullt statligt stöd, mer tillsynskrav och fler drivkrafter behövs för att företagen ska välja företagshälsovård och betala för ett aktivt och förebyggande arbete, menar Lars Hjalmarsson, vd för Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF.
– Arbetsgivare och fack har inte varit speciellt aktiva för att stärka företagshälsovårdens roll, anser han.
Håkan Hammarström saknar forskarkontakter
TYA har svårt att hitta transportforskning
Transportbranschen har stort behov av kunskap i ett brett fält. Det handlar om allt från logistik, hot och våld, udda arbetstider, avgaser, buller till ergonomi, mat och hälsa. Men man har svårt att hitta forskning, och få forskare söker kontakt.
– Vi bygger mest utbildning och information på beprövad praktik, säger Håkan Hammarström, chef för projekt och utveckling på TYA. Mer forskning som ger bättre arbetsmiljö, kanske kan behålla den äldre arbetskraften längre, och dessutom få fler kvinnor som söker till yrkesförarjobb.
Mer dialog behövs mellan företagshälsovård och forskare
Att arbeta med vetenskapligt utarbetade bedömningsinstrument och dialogstrategier är viktigt för företagshälsovården, liksom att ha ett ökat samarbete med forskare.
– Själva arbetsplatsdialogen mellan medarbetare och närmaste chef finns i företagshälsovårdens grundarbetssätt, och det kändes därför naturligt att testa dialogmodellen ADA, menar företagsläkare Eva Sjöberg på Arbetsmiljöenheten i Kristianstads kommun.
Restaurangchefen Lena Adolfsson åter i arbete tack vare företagshälsan. Foto: Roland Cox
Återfick hälsan med tidig coachning ”Nu mår jag bra igen”
Stress hemma. Stress på jobbet. Dödsfall i familjen.
Till slut blev belastningen för hård för Lena Adolfsson, 39.
Nu är hon på banan igen, bland annat tack vare coachning från S:t Erikshälsan. Men kommer hon tillbaka till samma jobb efter mammaledigheten?
Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox
Kampen mot stendammet
Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.
– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.
Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.
Med projektet ”Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0” vill forskarna skapa en vision för framtidens
industriarbete tillsammans med företag och anställda vid SSAB Luleå. Foto: SSAB/Onni Wiljami Kinnunen
– Det är viktigt att inte bli en robot!
Thomas Barsk är huvudskyddsombud på SSAB i Luleå där IF Metall har 850 medlemmar. Han har jobbat på stålverket sedan 1979 och kan många jobb i stålverket. Han har varit stränggjutare, traversförare och jobbat i kontrollrum.
Thomas Barsk tycker att projektet Industri 4.0 är intressant, men tror inte på någon revolution. Hans erfarenhet säger honom att förändringar inte kommer så snabbt på stålverket.
Det har blivit betydligt svårare
att rekrytera folk. Ett sätt kan vara att få in fler
kvinnor i den traditionellt manliga stålbranschen. Här styr Jenny Hagemalm och Peder Keisu processen i masugnen. Foto: SSAB Luleå
– Projektet ska vidga våra sinnen
Svensk metallindustri står inför ett tekniksprång. Det ställer stora krav på nya kunskaper och ny utformning av jobben. Jonna Barsk är verksamhetsstrateg på SSAB i Luleå, med fokus på arbete och säkerhet. Det har blivit allt svårare att rekrytera kunnig personal till en industri som upplevs som traditionell och riskfylld. Det ser Jonna Barsk.
Hon organiserar kontakterna mellan forskarna på Luleå tekniska universitet, LTU, och de anställda på stålverket i projektet Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0.