Tema: Användbart nr 5 2018 Tema: Hjärt- och kärlsjukdomar

Håltagare

Unika resultat på väg om hur riskfaktorer samverkar

66 byggnadsarbetare arbetade under en dag utrustade med all tänkbar mätutrustning: för blodtryck, puls, damm och ljud. Dessutom den vanliga skyddsutrustningen som hörselkåpor och hjälm. Byggnadsarbetarna deltog i en fältstudie och mätvärdena ska användas för att undersöka risken för hjärt- och kärlsjukdomar när olika riskfaktorer samverkar.

Damm från kvarts och annat, liksom buller, kan finnas i olika grad i arbetsmiljön på byggarbetsplatser. För var och en av dessa faktorer finns gränsvärden. Men vad händer med den skadliga påverkan när dessa faktorer samverkar? Det vet man inte så mycket om idag.

Den stora studien om hur olika faktorer i arbetsmiljön samverkar och påverkar risken för att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar går vidare. Än återstår fyra år innan studien är färdig. Det är Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet som driver projektet, med stöd från Afa försäkring. Ledare är Jenny Selander, forskare.

Jenny Selander
Jenny Selander leder projektet. Foto: Anna Holmgren

Karin Grahn, doktorand och yrkeshygieniker, arbetar med en fältstudie bland byggnadsarbetare.

De olika yrke som finns på en byggarbetsplats är olika exponerade.

– Därför kontaktade vi till att börja med både arbetsgivare, branschorganisationer och fack för att ta reda på mer om exponeringarna, berättar Karin Grahn.

Rivare, håltagare, betongarbetare, putsare och murare såg ut att vara de mest exponerade, medan rörmokare och snickare inte var lika utsatta.

Mätning vår och höst

I fältstudien undersöker Karin Grahn exponeringen på plats. Hon kontaktade en rad olika företag och efter en tids arbete kunde hon räkna in 21 företag med 18 arbetsplatser som ville medverka. Det blev till slut 66 personer som undersöktes. De representerade olika yrken och de flesta arbetade inomhus. Ingen var rökare.

Mätningarna skulle äga rum under en dag på våren, före semestern, ute på byggarbetsplatsen, och en dag på sensommaren, direkt efter semestern, på mottagningen. Då räknade forskarna med att deltagarna varit borta från exponeringen i flera veckor. På så sätt kunde man jämföra värden från olika perioder.

– Efter semestern var värdena låga, eftersom ingen ju varit exponerad då, förklarar Karin Grahn.

Karin Grahn är doktorand och har gjort studien. Foto: Eva Ekelöf

Hela bilden måste fram

Arbetsplatserna var spridda över Stockholmsområdet, från Södertälje till Upplands Väsby. Det kunde handla om renovering av lägenheter i Gamla stan, nybygge eller rivningsarbete.  Av de arbetstagare som valde att delta i studien var de flesta svenska medborgare. Kravet var att man skulle kunna tala och läsa svenska eftersom en diger enkätundersökning ingick med frågor om hälsa, familj, socialt stöd, arbetslivserfarenhet, fritid och annat. Det är kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Också den samlade sjukligheten är en viktig ingrediens för att förstå risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Liksom yrkeshistoriken, säger Karin Grahn.

Resultaten ska justeras för livsstilsfaktorer som kost, motion och tidigare rökvanor. Då blir resultatet stabilt och kunskapen värdefull.

Deltagarna var mellan 19 och 64 år och en av dem var kvinna.  Eftersom vissa markörer påverkas av ålder måste man justera även för detta.

Det dammar rejält när håltagare kapar betong. Foto: CAMM

Blod, saliv och celler

Många som arbetar på byggen är medvetna om dammet och att det kan vara farligt. Kanske är de oroliga.

– Så de flesta väntade sig en lungundersökning av oss. Det ingick inte i studien, men vi mätte ändå lungfunktionen med hjälp av spirometri, berättar Karin Grahn.

Hela proceduren tog sin tid.

– Det tog 40 minuter att ta proven och att sätta på deltagarna den utrustning som de sedan bar hela dagen. Det fick vi göra på deras arbetstid.

Karin Grahn och en sjuksköterska kom till arbetsplatsen med resväskor fulla med mätutrustning. Sjuksköterskan började med att ta prover av blod, saliv, och munceller på alla deltagarna. På eftermiddagen fick de lämna urinprov.

De biologiska proven visar bland annat om det finns markörer i blodet som är ihopkopplade med framtida sjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke.

Därefter skulle utrustningen på. Blodtrycksmätaren om armen och pulsband runt bröstet och en inspelningsdosa för buller på ena axeln. På den andra axeln en hållare för det filter som samlar in damm. I en ryggsäck en pump som sög in luft för att ge ett konstant flöde plus en maskin som styrde blodtrycksmätaren.

Kronisk inflammation

Den bärbara utrustningen mätte alltså kvartsdamm och oorganiskt damm som andades in, buller, blodtryck och puls. Ljudet mättes genom inspelning. Puls mättes kontinuerligt och blodtryck mättes automatiskt en gång i kvarten via manschetten.

Allt damm fångades i ett filter och vägdes efter arbetsdagen. I dammpartiklar i andningsluften finns kvarts från sten och betong, som förekommer på byggarbetsplatser. Förutom att kvarts är farligt för lungorna finns det misstankar om att det påverkar hjärtat och kärlen.

Snickare skjuter i betong införd full mätutrustning. Foto: CAMM

– Vi tror att kvarts har förmågan att skapa kroniska inflammationer som påverka hjärta och kärl. Men det finns ännu för litet information om det. Vi tror också att gränsvärdet för kvarts som det ser ut idag ligger för högt, säger Jenny Selander.

Förutom denna utrustning bar deltagarna som vanligt hjälm, andningsmask eller friskluftsmask, hörselskydd och skyddsglasögon. Dessutom är ju själva arbetet tungt med tunga och ofta vibrerande maskiner.

– Hur känner man sig då när man bilar upp ett golv och dessutom med all extra utrustning, funderar Karin Grahn.

Buller påverkar blodtryck

Ändå tyckte deltagarna det var litet kul att vara med. En del tyckte det var positivt att få information om hur hälsan låg till.

Av de 66 personer som deltog återkom 63 för en andra provtagning av de biologiska proven på mottagning.

Både partiklar i andningsluften och buller påverkar i sin tur blodtryck och puls. Men påverkar dessa faktorer också varandra och förvärrar exponeringarna? Om det är högre buller blir värdena sämre? Det kommer mätningarna att visa och detta är helt ny och unik kunskap.

Ljud påverkar också olika.

– Samma ljudnivå kan av somliga upplevas som buller, men inte av andra, förklarar Karin Grahn.

Snickare städar

I studien jämfördes högexponerade, som betongarbetare och rivare, med lågexponerade, som snickare och rörmokare. Som kontrollgrupp fanns lagerarbetare. Några hamnade över gränsvärdena, andra strax under.

Ett annat resultat var att snickare var mer exponerade än man förutsatte från början. Bland annat skjuter snickare i betong med tryckluft till exempel för att fästa plåtskenor för väggar.  De arbetade ofta i närheten av rivare eller håltagare och ibland ägnade de sig åt städning. Då rivs dammet upp.

– Arbetet pågår parallellt. Medan en sågar borrar en annan i närheten, förklarar Karin Grahn.

Alla deltagare har blivit informerade om resultaten från sina hälsoundersökningar. Även företagen var intresserade av resultaten om kvarts- och bullernivå. Därför har mätrapporter skickats till alla företag så att de vet hur de ligger till.

Fler mätningar behövs

När resultaten blir klara ska de jämföras mot hela arbetsmarknaden i JEM, jobbexponeringsmatriser. I dessa matriser samlar man in mätningar för buller, luftföroreningar och fysiskt tungt arbete för olika yrkesgrupper och från olika håll. För hela Sverige kallas dessa matriser Swejem. Nytt är att också vibrationer och temperatur har fått JEM. Ett medelvärde för till exempel yrkesbuller för varje yrkesgrupp finns i JEM.

De yrkesarbetande sjuklighet kan sedan jämföras med registerutdrag från hela befolkningen.

– Ju fler mätningar desto bättre. Vi måste jobba hårt för att få till fler mätningar för buller och partiklar i Sverige, anser Jenny Selander.

Eva Ekelöf

Brustna hjärtan kan botas med rätt diagnos

AFA Försäkring beviljade i december 36 miljoner till 14 forskningsprojekt om bland annat arbetsmiljön inom vård och skola, tinnitus, rehabilitering, diabetes och cancer. Tio miljoner gick till Göteborg till tre projekt om hjärthälsa – ett om skiftarbetande kvinnor hjärthälsa,   ett om att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och ett om diagnos och behandling av brustna hjärtan.

Brustet hjärta drabbar vanligen kvinnor i 60-årsåldern, som lider av svår stress, till exempel mobbning. Sjukdomen liknar en hjärtinfarkt, men patienterna tillfrisknar snabbare om de får vård. En av de första patienter i Sverige som fått diagnosen brustet hjärta, takotsubo kardiomyopati, är en 58-årig kvinna. Hon drabbades av brustet hjärta efter att ha utsatts för mobbning på sitt jobb. Kvinnan togs in på Sahlgrenska sjukhuset i januari 2011 med akut hjärtsvikt. Läkarna trodde hon fått en infarkt, men hon hade varken stopp i kranskärlen eller skador på hjärtmuskeln. Däremot var vänstra kammaren i hjärtat uttänjt som en ballong. Det är den delen som påverkas av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Medicin som blockerade hormonerna bidrog snart till att kvinnan började må bättre och hon kunde lämna sjukhuset efter fem dagar.

– Kunskapen om brustet hjärta är inte tillräckligt spridd bland hjärtläkarna, säger hjärtforskaren Elmer Omerovic vid Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset till Dagens Medicin. Han fick 3 376 000 kronor av AFA Försäkring för att kartlägga hur många som drabbas av brustet hjärta, hur detta påverkar hälsan och för att ta fram nationella riktlinjer för diagnos och behandling av sjukdomen.

De övriga två hjärtforskarna var Eva Andersson och Fredrik Bäckhed vid Göteborgs Universitet. Eva Andersson fick 2 267 000 kronor för att studera om kvinnors skiftarbete ökar deras risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Fredrik Bäckhed fick 4 miljoner kronor för att studera ett nytt sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom genom att använda bakterier som markörer.

Övriga projekt som tilldelades medel:

Ulla Stenius vid Karolinska Institutet fick 3 933 000 kronor för att ta fram mer kunskap om risken att få cancer av kvarts.

Jesper Tegnér vid Karolinska Institutet fick 3 500 000 för att med ny teknik kartlägga hur celler aktiveras vid kronisk inflammatorisk sjukdom.

Paulina de los Reyes vid Stockholms Universitet fick 3 000 000 kronor till forskning för att förebygga hot och våld i skola och hemtjänst.

Anneli Frelin och Jan Grannäs vid högskolan i Gävle fick 1 723 000 kronor för att studera hur lärare kan förebygga hot och våld i skolan.

Per Lindqvist vid Linnéuniversitetet fick 3 933 000 för att studera vad som får lärare att byta bana och att göra andra förändringar i sitt yrkesliv.

Inger Holmström vid Uppsala Universitet fick 1 775 351 kronor för att utveckla bättre underlag för telefonsjuksköterskors arbete.

Thomas Andersson vid Högskolan i Skövde fick 981 940 kronor för att undersöka vårdarbetares medverkan i utvecklingsarbete.

Agneta Grimby vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick 588 000 kronor för att studera hur vårdanställda påverkas av den död och sorg som de möter i sitt arbete.

Marine Sturesson vid Västerbottens läns landsting fick 429 000 för att utveckla en metod för arbetsterapeuter att bedöma patienters arbetsförmåga inför sjukskrivning.

Maria Blom Cooke vid Artister och musiker mot tinnitus, AMMT, fick 1 800 000 kronor för projektet Ljudhjältarna, som ska ta fram en utbildning för barn om hörsel och ljud.

Äldre man Det kan kosta på att böja knä eller ligga på knä för äldre personer. Foto: Pier de Lune

Alla ska jobba längre – men kroppen säger stopp i tunga jobb

Friska år läggs till livet och fler är intresserade av att jobba längre. Men de som har fysiskt slitsamma jobb kan förlora upp till fem yrkesverksamma år jämfört med tjänstemannajobb, före pensioneringen.

 

 Forskare i Lund och Göteborg har med hjälp av SCB undersökt hur många år i arbetslivet kvinnor och män i olika yrken förlorar före pensioneringen. Det handlar alltså om år utan förvärvsarbete före ordinarie pensionsålder, 65 år. De tio mest drabbade yrkena är arbetaryrken, medan de tio minst drabbade är tjänstemannayrken, både för män och kvinnor. Skillnaden är cirka fem år mellan yrkena med högst respektive lägst antal förlorade år.

– Om Pensionsåldersutredningens förslag genomförs kommer skillnaden att öka, säger Roland Kadefors, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

Utredningen föreslår att det ska bli möjligt att fortsätta att arbeta som tillsvidareanställd till 69 års ålder, rakt av för alla grupper. Roland Kadefors menar att den nya regeringen, när den föreslå förändringar i pensionsvillkoren, måste ta hänsyn till de som idag lämnar arbetslivet tidigt.

 

Läkare fortsätter, inte sjuksköterskor

Numera är fler intresserade av att jobba längre eftersom det blivit mer lönsamt, bland annat tack vare jobbskatteavdrag.

– De ekonomiska faktorerna är viktiga, men det finns också en attitydförändring, säger Roland Kadefors.

Forskarna undersökte vilka yrkesgrupper i Västra Götalandsregionen och i Göteborgs stad som var intresserade av att jobba längre. Läkare är en grupp som fortsätter upp i åren, liksom tandläkare och ingenjörer i offentlig förvaltning.

– Men sjuksköterskor, sjukvårdsbiträden, städare och andra serviceyrken fortsätter jobba i liten utsträckning. Det tycker jag är viktigt att notera, eftersom sjuksköterskor är ett bristyrke, menar Roland Kadefors.

Mycket talar för att det är situationen i arbetslivet som för många gör att man inte orkar jobba längre.

– Dessa grupper har inte samma inflytande över arbetets uppläggning, särskilt när det gäller arbetstakten. Många menar att de känner sig förbisedda i sjukvården. Det är allvarligt med tanke på vad sjukvården ska kunna leverera till oss, säger han.

 

Pension i stället för sjukersättning

En svår nöt att knäcka är att behålla kompetensen och flera landsting arbetar nu med ett mer individuellt förhållningssätt till de anställda som ger möjlighet till flexibilitet.

– Det är viktigt att bli sedd och att få möjlighet att bidra med kompetensöverföring till de yngre. Men det finns inte något riktigt bra system för detta, säger han.

Det har numera blivit svårare att få sjukersättning, före detta förtidspension, av medicinska skäl och AMM i Göteborg har sett att den som inte orkar längre i stället tar ut pension. Det genomsnittliga antalet ersatta dagar med sjukersättning och sjukpenning har mer än halverats, mellan 2004 och 2011. Samtidigt är det en dubbelt så stor del som tagit ut ålderspension i förtid.

– Det är en tråkig utveckling för det ger redan utsatta grupper ännu sämre villkor, säger Roland Kadefors.

 

Europeisk undersökning

Det är inte enbart hälsan som påverkar när vi går i pension. Det finns en rad andra faktorer på olika nivåer: från individuella, som familjesituation och den ekonomiska situationen, till arbetsmarknad, sociala försäkringar och hur pensionssystemet se ut. Men också attityder, värderingar och arbetsbelastning.

– Hälsa och psykosocialt välbefinnande spelar roll, liksom socioekonomisk status, alltså om man har ett välbetalt eller ett lågt betalt jobb. Krävande arbetsmiljö sänker pensionsåldern. Det är tydligt, berättar Mikael Stattin, Umeå universitet, sociologiska institutionen.

Han deltar i ett europeiskt forskningsprojekt, Share, som pågår mellan 2002 och 2024 tillsammans med 20 andra länder. Projektet undersöker konsekvenserna av en åldrande befolkning med hjälp av bland annat intervjuer vartannat år. Alla data samlas i en databas och görs tillgängliga för forskare. Databasen finns här.

Mikael Stattin påpekar att det är få arbetsplatser som blir anpassade till arbetstagarnas hälsa och ålder idag. Utmaningen för framtiden blir att sörja för att de som inte orkar arbeta längre får en dräglig ekonomisk situation.

– Vi måste vara medvetna om att alla inte kommer att kunna arbeta längre än till 65 år, säger Mikael Stattin.

 

Friskare än förr

Vi lever allt längre. Antalet år som vi lever efter pensionen har på 35 år ökat från 11,9 år till 18 år för män och från 15 år till 23 år för kvinnor. Nästan en fjärdedel av sina liv lever kvinnor som pensionärer. För männen blir det en femtedel av livet i genomsnitt. Men är fler år också fler friska år, eller handlar det om fler sjuka år? Dödligheten skjuts upp, men blir sjukdomarna de samma fast under en längre period?

– Vi är på många sätt friskare än tidigare. Första inläggningen på sjukhus är framflyttad upp emot fyra år. Hjärtinfarkterna minskar med 1 till 2 procent per år, säger Anders Ahlbom, professor vid Karolinska institutet och knuten till centrum för Arbets- och miljömedicin.

– Andra stora sjukdomsgrupper som stroke och höftfrakturer minskar också. Informationen talar för att det är friska år som läggs till livet, inte sjuka, menar han.

Förebyggande arbete blir viktigare när det går att påverka sjuklighet och hälsa också i högre ålder.

Eva Ekelöf

 

 

Tabell: I vilka yrken har man många respektive få förlorade år i arbetslivet?

Yrken med FLEST förlorade år, män

Övrigt servicearbete, 5 år

Handpaketerare, andra fabriksarbeten, 2,42

Städare, 2,40

Renhållning och återvinning, 2,03

Maskinoperatörer, gummi- plastindustri, 2,03

Tidningsdistributörer, vaktmästare, 1,85

Vård- och omsorgspersonal, 1,80

Maskinoperatörer livsmedelsindustri, 1,74

Storhushålls- och restaurangpersonal, 1,65

Övriga maskinoperatörer, montörer, 1,65

 

 

Yrken med FLEST förlorade år, kvinnor

Övrigt servicearbete, 5,79

Handpaketerar, andra fabriksarbeten, 2,47

Maskinoperatörer, gummi- plastindustri, 2,19

Övriga maskinoperatörer, montörer, 2,18

Städare, 2,14

Köks- och restaurangbiträden, 2,05

Montörer, 1,97

Brevbärare med flera, 1,53

Vård- och omsorgspersonal, 1,44

Kassapersonal, 1,43

 

Yrken med MINST förlorade år, män

Grundskollärare, 0,53

Säljare, inköpare, mäklare, med flera, 0,50

VD, verkschefer, med flera, 0,50

Administratörer, offentlig förvaltning, 0,46

Dataspecialister, 0,42

Civilingenjörer, arkitekter, 0,38

Hälso- sjukvårdsspecialister, 0,36

Chefer för särskilda funktioner, 0,32

Drift- och verksamhetschefer, 0,32

Universitets- och högskolelärare, 0,31

Yrken med MINST förlorade år, kvinnor

Sjukgymnaster, tandhygienister, med flera, 0,55

Administratörer i offentlig förvaltning, 0,49

Chefer för mindre företag och enheter, 0,48

Barnmorskor, specialsjuksköterskor, 0,48

Företagsekonomer, marknadsförare, 0,47

Drifts- och verksamhetschefer, 0,44

Speciallärare, 0,44

Hälso- och sjukvårdsspecialister, 0,43

Säljare, inköpare, mäklare m fl, 0,36

Chefer för särskilda funktioner, 0,24

 

 

-De anställda upplevde att det blivit något sämre arbetsmiljö, säger Mikael Palm. Foto: Anna Holmgren

– Jag önskar att vi fortsatt med projektet

 

-I min värld fungerar Goda-metoden var som helst. Det är bra att prata om kommunikation, eller om sjuknärvaro, att man inte ska gå till jobbet om man är hängig, säger Mikael Palm, som är tekniker och chef för verksamhetsutveckling på Sandviken Energi AB.

Mikael Palm började på företaget 2014. Tidigare jobbade han som servicechef på Forsmarks kärnkraftverk.

-Jag var van att jobba med medarbetarenkäter. Det som skilde Goda-projektet från andra enkäter är innehållet i temafrågorna. Och att man diskuterar ledarskap med medarbetarna, det är ovanligt.

Det var inte alla på Sandviken Energi AB, som var lika intresserade av att delta i diskussionerna.

-De som jobbade på kontoret var mer aktiva. Andra var mer svårflirtade. Inte alla förstod varför det var bra att delta, säger han.

Några grupper levererade alla teman och tyckte det var viktigt, medan andra valde ut tre, fyra teman som de var intresserade av. Svarsfrekvensen blev bra, den steg från 67 till 86 procent, 124 av 144, svarade på frågorna.

-Sammantaget upplevde de anställda att det blivit något sämre arbetsmiljö under projektperioden 2013 – 2015, säger Mikael Palm.

Det kan bero på andra förändringar inom företaget som skedde samtidigt. Samma år som projektet startade fick företaget en ny vd som genomförde många förändringar.

-Det handlade om att leverera resultat till kommunen. Vi gick från några få miljoner till 49 miljoner i vinst, säger Mikael Palm.

Miljoner i vinst

Arbetet för att öka vinsten medförde stora förändringar i företaget. Den nya vd införde mer struktur och mer samverkan i företaget. Han ville stärka samarbetet mellan olika delar av företaget.

-Det kanske några tyckte var mindre kul, om man var van att göra precis som man vill. Tidigare jobbade man ensam, nu måste alla bli effektivare, säger Mikael Palm.

Miljonerna i vinst kom bland annat av att det blev viktigt att samordna inköp. Nu har endast ett mindre antal medarbetare rätt att köpa och endast på de ställen företaget har ett avtal.

-Tidigare kunde den enskilde medarbetaren handla själv på den affär de önskade. Den friheten har man inte längre, det kunde uppfattas som negativt.

Framtiden

Frågan är om man kommer att använda Goda-metoden i framtiden på Sandviken Energi AB.

-Jag önskar att vi fortsatt med projektet. Nu vill jag fokusera på hur kommunen vill ha det. Alla cheferna har kvar sin Goda-pärm om man vill jobba med den själv, till exempel om man har allvarliga problem. Men jag tror inte man tar fram pärmen förrän den dagen man måste diskutera till exempel sjuknärvaro, säger Mikael Palm.

 

Anna Holmgren

Det här projektet ska bland annat studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön. Foto: Hjärt- och lungfonden

Ett helhetsgrepp mot hjärt- och kärlsjukdomar

Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i arbetslivet står i fokus för en femårig studie vid Karolinska Institutet (KI). I denna studie tar forskarna ett helhetsgrepp. De vill undersöka hur en rad olika fysiska och kemiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

 

Jenny Selander Foto: Anna Holmgren

– Vi vill ta reda på vilka risker i arbetsmiljön vi behöver begränsa för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom i samhället, säger projektledaren Jenny Selander, som är forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska institutet.

Detta projekt handlar om att studera samverkan mellan en rad faktorer i arbetsmiljön såsom buller, luftföroreningar, vibrationer, fysiskt ansträngande arbete och temperatur.

– Tidigare har forskare ofta studerat en faktor i taget och hur den påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Men vi har sett att dessa faktorer samvarierar väldigt mycket, säger Jenny Selander.

Studerat samverkan

Hon har själv studerat samverkan av olika faktorer på arbetet och i boendet när det gäller risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det visade sig att risken för hjärtinfarkt var dubbelt så hög bland dem som både var utsatta för trafikbuller hemma, yrkesbuller och hade psykiskt ansträngande arbete. Vardera faktor för sig gav en betydligt lägre risk, säger hon.

Senare har hon breddat hon sin forskning till flera faktorer. Hon har undersökt samverkan mellan boendemiljö, buller, en rad kemiska och fysikaliska föroreningar i arbetsmiljön och i vilken grad de samverkar till hjärt- och kärlsjukdomar.

Skillnader mellan könen

En annan viktig fråga i projektet är om riskerna för hjärt- och kärlsjukdom ser olika ut för män och kvinnor.

– Många studier kring fysikaliska och kemiska arbetsmiljörisker har enbart tittat på män och man har tidigare ofta plockat bort kvinnor ur studier, eftersom de varit för få för att kunna studera. säger Jenny Selander.

– Vi vill titta på kvinnor eftersom fler kvinnor numera väljer att jobba i mansdominerade yrken, och vi vet att dessa yrken är mer utsatta för fysikaliska och kemiska arbetsmiljörisker.

Man kommer också att studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön.

– Riskerna för gravida har vi väldigt lite kunskap om i dagsläget, säger Jenny Selander.

Vad betyder livsstilen?

Det är känt att livsstil som till exempel rökning, alkohol och matvanor är bidragande orsaker till hjärtproblem. Frågan är vad det betyder. Kanske hjärtproblem beror på livsstil, inte på arbetsmiljön?

– I Sverige har vi en unik möjlighet med vår statistik att justera för faktorer i livsstil. I våra befolkningsregister finns det statistik över BMI, rökning, utbildningsnivå, inkomst och andra faktorer som ger socioekonomiska data, säger Jenny Selander.

I en riksomfattande epidemiologisk studie kommer forskarna att göra ett registeruttag på den arbetande befolkningen som de matchar mot andra register med data för till exempel individers rökning och övervikt.

Mäter yrkesgrupper

I projektet jämför forskarna yrkesgrupper. Då använder de så kallade jobbexponeringsmatriser, JEM. Dessa är ett sätt att klassa exponering av yrkesgrupper i stora undersök­ningar. I JEM-matriserna har forskarna samlat tidigare mätningar av buller, luftföroreningar, och fysiskt tunga arbeten för olika yrkesgrupper.

Ett exempel är buller. Forskarna har samlat bullermätningar från många olika arbetsplatser och sammanställt ett medelvärde för yrkesbuller för varje yrkesgrupp. Förskolärare, till exempel, exponeras i genomsnitt för 80 decibel i sitt arbete.

– Medelvärdet av exponering för varje yrke kopplas på registeruttaget av hela den arbetande befolkningen. Då kan vi studera oexponerade och exponerade grupper och jämföra olika yrkesgruppers risker, säger Jenny Selander.

Statistiken forskarna har tillgång till innehåller data från 1950-talet och fram till idag.  De flesta mätningarna är från 1970-talet.

– Visserligen mäter man inte lika mycket på arbetsplatserna numera, men det finns värden också från dagens arbetsplatser.

Nationella yrkesmatriser

Forskarna kommer att ta fram nya yrkesmatriser för vibrationer och temperatur. De har byggt ihop alla matriserna nationellt i det de kallar SWEJEM för att se hur de olika faktorerna samverkar.  Finland gör liknande nationella matriser, liksom Danmark.

I Norden finns starka avidentifierade heltäckande befolkningsregister, som är unika i världen.

– I Norden har vi unika register. Den forskning vi bedriver här kan man inte göra i USA, övriga Europa eller Asien. I Norden kan vi se hur människors egna val påverkar risken för insjuknande och vi får bra och starka resultat, säger Jenny Selander, som hoppas på ett framtida samarbete med forskare i de andra nordiska länderna.

I den aktuella studien använder forskarna data från tre nationella statistiska grupper, så kallade kohorter. ( Kohort är beteckning på en grupp individer med gemensamma kännetecken, till exempel födelseår, kön mm.)

970 000 gravida kvinnor

En av dessa kohorter består av 970 000 yrkesarbetande gravida kvinnor, en kohort består av 50 000 män som följts sedan 1950-talet fram till idag, och en kohort utgörs av 10 000 arbetare, män och kvinnor, som svarat på frågor om sin hälsa och arbetsmiljö. Kring dessa kohorter byggs även data från hela den arbetande befolkningen i Sverige på totalt ca 6,5 miljoner personer.

– Det behövs stora grupper när man ska studera hur flera olika arbetsmiljöfaktorer samverkar och när man skall justera för livsstil och andra bakgrundsfaktorer. För min del tror jag att livsstil bara påverkar sambandet mellan yrkesexponering och hjärt-kärlsjukdom lite, och jag tror vi kan visa det i vår studie, säger Jenny Selander

Fältstudie i byggbranschen

Den andra delen av projektet är en fältstudie av hur exponering för buller och kvartsdamm påverkar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Studien ska ske i byggbranschen.

– I en fältstudie kan man för varje individ mäta de direkta effekterna av exponering. Det kan man inte i en epidemiologisk studie, säger Jenny Selander.

Forskarna kommer att följa ett par hundra byggnadsarbetare och mäta olika markörer i blodet, som visar på risk för framtida hjärt- och kärlsjukdomar.

Deltagarna i fältstudien kommer att ta prover före och efter semestern och tre månader in i arbetet assisterade av en sjuksköterska och två yrkeshygieniker från CAMM, Centrum för arbetsmiljöforskning i Stockholms läns landsting.

– Vi mäter bland annat om blodtrycket förändras vid buller i arbetsmiljön.

Tidigare forskning har visat att buller kring flygplatser ger en blodtrycksförändring. Även under sömn skedde en blodtrycksstegring.

I fältstudien kommer forskarna också att mäta om kvartspartiklar i arbetsmiljön ger en ökad mängd av hjärt- kärlrelaterade markörer i blodet.

Förebyggande åtgärder

Syftet med hela projektet är att ge ett bättre underlag för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

– Vi vill komma fram till nya rekommendationer som myndigheter och företagshälsovård kan använda sig av i i utvecklingen av det förebyggande arbetet, säger Jenny Selander.

I dag är det svårt att veta vilka förebyggande åtgärder man ska satsa på. Det gäller att reda ut vad som leder till sjukdom. Om man är aktiv på fritiden minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, men om man har ett tungt arbete ökar snarare risken.

– Vi vill reda ut vilka faktorer som bidrar och inte bidrar till sjukdom. Då kan man göra ett bättre riktat förebyggande arbete, säger hon.

I det förebyggande arbetet har Arbetsmiljöverkets gränsvärden stor betydelse.

– Dagens gränsvärden är satta utifrån annat än risk för hjärt-och kärlsjukdomar. Troligen behöver man sänka en del gränsvärden, säger Jenny Selander.

Andra gränsvärden

Ett exempel hon nämner är gränsvärdet för kvartsdamm, som är mycket debatterat idag.  Det finns forskning som säger att värdet bör sänkas, men det behövs mer kunskap för att se när hälsoeffekterna kommer för att ytterligare motivera en sänkning.

Ett annat exempel är buller: Vid 80 decibel ska arbetsgivaren erbjuda hörselskydd, vid 85 decibel måste alla använda hörselskydd. Men forskningen har visat att buller också påverkar koncentration, inlärning och ger sömnsvårigheter. Även diabetes har kunnat kopplas till buller.

– Dagens gränsvärden handlar enbart om att skydda hörseln. Om det visar sig att buller i arbetsmiljön ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom kommer det att behövas helt andra gränsvärden, säger Jenny Selander.

Projektet som tilldelats 8 miljoner kronor av Afa Försäkring ska bedrivas under fem år vid IMM och CAMM i nära samarbete med en rad forskare i Umeå, Lund och Stockholm.

 

Anna Holmgren

Damm Betongarbetare i en dammig miljö. Foto: Karin Grahn

Damm är farligare än man tror

Över hälften av de 66 byggnadsarbetare som ingick i en fältstudie visade sig arbeta i miljöer med hög exponering av damm och därmed ökad risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Risken för högt blodtryck ökade också, även på nivåer under gränsvärdena.

För två år sedan berättade vi om Karin Grahns fältstudie av 66 byggnadsarbetare: ”Unik studie på väg om hur riskfaktorer samverkar”. Studien är nu så gott som klar.

– Eftersom få personer är undersökta vill jag inte dra för stora växlar, men det finns en del intressanta resultat, säger hon.

I fältstudien undersökte Karin Grahn byggnadsarbetarnas arbetsmiljö med en rad olika metoder. Det handlade om blodprov, bullermätning, dammexponering, blodtrycksmätning, med mera. Av de 66 undersökta arbetarna var det 37 som arbetade i yrken med miljöer för hög exponering av damm och därmed hög risk. Flera yrkesgrupper fanns bland dem med hög risk, mestadels betongarbetare och håltagare men även några snickare.

Hög risknivå

Dammexponeringen visade samband med biomarkörer i blodet som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, även i nivåer som ligger under gränsvärdena för kvartsdamm och oorganiskt damm i Sverige och i EU.

Karin Grahn. Foto: Privat

Forskarna misstänker starkt att en aminosyra, som heter homocystein, är kopplad till

hjärt- och kärlsjuklighet. Studien visar att ju högre dammexponeringen är, desto högre nivå av denna aminosyra fanns i blodet bland de undersökta.  

– Vi har justerat för hur många år exponeringen pågått, och även på ålder och funnit att den höga risknivån ligger kvar, säger Karin Grahn.

Studien har inte undersökt eventuell sjukdom, utan enbart om dessa biomarkörer funnits bland de exponerade.

Ett annat resultat visade att nivåerna för LDL, ett lipidfett, var förhöjda vid exponering för damm, både kortsiktigt och långsiktigt. Även denna biomarkör är kopplad till hjärt- och kärlsjukdomar.

– Vi mätte både på jobbet och efter att de exponerade kommit tillbaka från semestern utan exponering. Nivåerna var lägre efter semestern, vilket tyder på en viss återhämtning.  Även det förhöjda blodtrycket sjönk något.

Ökad medvetenhet

Karin Grahn menar att resultaten är intressanta, eftersom damm oftast kopplas ihop med luftvägsproblem, inte med risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Sådana risker borde tas med i en riskbedömning, till exempel när det gäller gränsvärden.

– Man bör titta över gränsvärdet också utifrån riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar, säger hon.

Det finns mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön när det gäller dammexponering, både tekniskt och arbetsorganisatoriskt, anser hon. Till exempel att undvika att arbeta flera på samma ställe och att använda skyddsutrustning.  

– Framför allt måste medvetenheten om riskerna höjas, även för sjukdomar som inte är akuta utan som kan visa sig senare i livet.

Eva Ekelöf

Damm I dammet finns partiklar som kan påverka hjärtat. Foto: Arbetsmiljöverket.

Det är partiklarna i dammet som är farliga för hjärtat

Små partiklar i inandningsluften leder till hjärtsjukdom visar ny forskning, som visar hur mekanismen ser ut. Nu måste gränsvärdena ner, anser Ulla Vogel, professor vid danska Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø.

 

På den tiden som Bygghälsan fanns gjordes en studie på 176 000 byggnadsarbetare i Sverige. Studien kom år 2007 och handlade om exponering för luftburna partiklar i arbetsmiljön. Data var insamlade sedan 1970-talet och man hade en kontrollgrupp på över 71 000 byggnadsarbetare som var oexponerade.

Både det stora antalet och undersökningens längd gör att data blir pålitliga. Man såg att de som utsattes för luftburna partiklar löpte ökad risk att dö i hjärtinfarkt, men däremot inte av propp eller stroke. Data om rökning, vikt och blodtryck hade tagits bort. De som varit utsatta för dieselrök hade också förhöjd risk för hjärtinfarkt och stroke.

Forskarna trodde att det var partiklarna i luften som gav upphov till den ökade risken, men kunde inte bevisa det.

 

Gäller för möss och människor

Ulla Vogel, som är professor vid Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø i Köpenhamn, hänvisar till denna studie när hon berättar om nya rön som forskarna nu kommit fram till. De har förstått hur själva mekanismen ser ut som leder till att partiklar i luften för med sig hjärtsjukdom. Först har man kunnat påvisa mekanismen hos möss, men nu finns det också bevis för att samma mekanism gäller för människor. Den aktuella, tyska, studien gällde inandning av partiklar från zinkoxid, som används i industrin för produktion av krämer och beläggningar.  Ulla Vogel

När man andas in partiklar sätter en biologisk mekanism igång som kan förorsaka åderförkalkning och hjärtsjukdom. De små partiklarna i inandningsluften fastnar i lungorna, där de blir kvar en tid innan de förs bort. Partiklarna framkallar en alarmreaktion i kroppen, en så kallad akutfasrespons. Det gör att proteinet SAA sprids från lungorna över i blodbanan där de främjar produktionen av så kallade skumceller, som bidrar till åderförkalkning.

 

År av exponering

En teori, som är bevisad hos möss men ännu inte hos människor, är att partiklarna dessutom utlöser ett inflammationstillstånd i lungan som frigör signalämnen. Dessa utlöser i sin tur en akutfasrespons.

Dagen efter att inandningen hade skett ökade halten av SAA i blodet hos försökspersonerna. Men zinkoxiden löstes snabbt upp och reaktionen försvann efter några veckor.

– Men den som arbetar år ut och år in i dammiga miljöer utsätts ständigt. Man ska titta på exponeringen under ett helt arbetsliv, säger Ulla Vogel.

Hon slår fast att nu finns evidens för att biologiska mekanismer hos möss även gäller för människor.

– Sannolikt gäller reaktionen även alla andra partiklar vid inandning, menar hon.

 

Nanopartiklar utan gränsvärden

Studien visar att reaktionen kommer även vid de värden som är tillåtna i Danmark och lägre.

– Damm på byggen, i industrier och jordbruk måste uppmärksammas mer och gränsvärdena måste revideras, påpekar hon.

Ulla Vogel forskar om nanopartiklar och för dem finns ännu inga gränsvärden eller ens kunskap om hur dessa ska mätas.

– Vi ser en kraftig akutrespons i lungan för nanopartiklar. De är ju pyttesmå och har därför större yta än vanliga partiklar.

För att förebygga luftföroreningar måste processerna kapslas in, utsug måste användas och i sista hand personlig skyddsutrustning.

– Viktigt är att tänka igenom hela processen på arbetsplatsen där nanopartiklar och andra partiklar förekommer.

Nanopartiklar finns i till exempel målarfärg för att öka motståndet mot repor och göra den smutsavvisande. Kolnanorör tillsätts i cement för att öka styrkan eller som elektriska ledare i elkomponenter.

Eva Ekelöf

 

Den tyska studie finns i denna länk. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29429408

Alla anställda tas med i KI-studien för att jämföra skillnader mellan män och kvinnor. Foto: Arbetsmiljöverket.

KI-studien utvidgas till hela den arbetande befolkningen

Vid Karolinska Institutet pågår ett femårigt projekt som ska undersöka hur fysisk och kemisk exponering på jobbet påverkar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Från början ingick tre stora grupper i projektet.  

Nu har studien utvidgats till att omfatta hela den arbetande befolkningen.

De tre grupperna, så kallade kohorter, som ingick var 970 000 gravida kvinnor, 50 000 värnpliktiga och 10 000 män och kvinnor. De värnpliktiga var med för att kolla tidiga risker i livet, de 10 000 var med för att kolla könsskillnader.

Nu bygger forskarna en ny jättekohort med 6,5 miljoner män och kvinnor.

Varför utvidgade ni projektet?

– Vi planerade inte från början att vi skulle ta med hela befolkningen, men det behövdes för att kunna se skillnaden mellan män och kvinnor och mellan andra grupper, säger projektledaren Jenny Selander, forskare på KI.

Jenny Selander
Jenny Selander leder projektet.
Foto: Anna Holmgren

Alla bakgrundsfakta finns inte för hela befolkningen, men forskarna har tillgång till data på individnivå om exponeringar, yrke, utbildning, inkomster med mera. Nu bygger forskarna upp en fjärde jättekohort, som de ska matcha individerna i de tre tidigare grupperna mot.

-Vi kommer först att göra analyser av enstaka exponeringar inom denna jättekohort, sedan analyser över hur exponeringarna samverkar för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Då behöver vi denna stora kohort.

Djupdykning

-Eftersom en del bakgrundsfakta saknas i den stora kohorten, till exempel av rökning, kan vi utvärdera rökningens påverkan i de tre mindre kohorterna.. Studierna av de tre kohorterna i den ursprungliga ansökan blir mer av en djupdykning där information om bakgrundsfaktorer och biomarkörer behövs, säger Jenny Selander.

Det ingick inte i projektansökan till Afa försäkring att studera hela den arbetande befolkningen.

Ryms det arbetet inom ramen för projektet?

-Nej, den kostar oss mer än vi fått medel för. Men jag har byggt jättekohorten för framtiden, då jag har tänkt analysera även andra sjukdomar. Då kan vi studera sambandet mellan exponeringar i arbetet och till exempel cancer och luftvägssjukdomar, säger hon.

Tror du att den nya kohorten går att använda för att studera covid 19?

-Ja, i framtiden kan vi kanske använda den för att studera infektionssjukdomar, svarar hon.

Den som ska genomföra analyserna i befolkningsstudien och i graviditetsstudien är forskaren Claudia Lissåker, postdoc vid Karolinska institutet med inriktning på arbets- och miljömedicin.

Fler exponeringar farligare

Ett viktigt syfte med hela projektet är att studera vad som händer när en person utsätts för flera exponeringar samtidigt, till exempel både buller och damm.

För att klara att säga något med säkerhet om hur samverkan av exponeringar slår på hälsan kommer forskarna att göra omfattande statistiska jämförelser.

I vanliga fall brukar forskare studera en exponering i taget. Det är betydligt krångligare att studera samverkan mellan flera faktorer.

Hur går det till?

-Det är lurigt. Vi försöker så noggrant som möjligt klassificera de olika exponeringarna i arbetslivet. Vi lägger samman dessa data i en statistisk modell som gör att vi kan titta på en exponering i taget och justera bort effekter av andra exponeringar och bakgrundsfaktorer som livsstil och tidigare sjukdomar, säger Jenny Selander.

Tidigare forskning har visat att riskerna ökar betydligt vid fler exponeringar. Till exempel har en rökare som bor i ett radonhus mycket större risk för att få lungcancer än en icke-rökare.

– Forskningen har inte kunnat urskilja tidigare hur olika exponeringar hänger ihop. Vi har inte haft kontroll över det. Men vi kommer att klara det, säger Jenny Selander.

Gravida är understuderade

Till hösten 2020 kommer de första publiceringarna. Först på tur är artiklar som handlar om de 970 000 gravida kvinnorna från det svenska medicinska födelseregistret. Alla dessa blivande mammor har genom åren berättat på mödravårdscentralen vad de jobbat med.

– Vi ser tendenser bland gravida kvinnor som kan tyda på att det finns samband mellan buller, psykosocial stress och olika hjärt-kärlsjukdomar. Men det verkar inte finnas sådana riskfyllda samband med fysiskt tungt arbete bland gravida kvinnor, säger Jenny Selander.

I studien ingår 970 000 gravida kvinnor.
Foto: Anna Civolani, Unsplash.

Forskarna kommer att skriva om kvinnorna, en exponering i taget, och koppla det till utfallet av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och havandeskapsförgiftning. Till sist ska de rapportera om vad som hänt när kvinnorna utsatts för flera exponeringar samtidigt.

– Dessa resultat handlar enbart om mammornas hälsa. För att ta reda på hur det gått med barnens hälsa söker vi andra pengar, säger Jenny Selander.

Matchningen mellan kvinnorna och deras exponeringar sker med hjälp av så kallade jobbmatriser, job exposure matrix, JEM. Matriserna bygger på mängder av faktiska mätdata inom olika yrken av hur exponerade de är för bland annat buller, damm och fysiskt tungt arbete.

– Effekter av exponeringar under graviditet är understuderat. Det gäller också hur kvinnor i allmänhet är exponerade i sina yrken, säger Jenny Selander.

– Tidigare ingick mest män i yrkesstudierna, eftersom det oftast är män som funnits i de exponerade yrkena. Det börjar ändra sig.

I projektet har forskarna utvecklat nya yrkesmatriser för exponering av vibrationer och temperaturer, i samverkan med Hans Pettersson vid universitetet i Umeå, som är expert på vibrationer i arbetet.

Forskarna har också uppdaterat befintliga matriser för alla övriga exponeringar som studeras i projektet, till exempel damm och buller.

Fältstudie i byggbranschen klar

I det femåriga projektet ingår en fältstudie som handlar om att mäta exponering av buller och damm i byggbranschen. (Vi har skrivit om hur den gick till i en tidigare artikel på webbplatsen.)

Alla mätningarna i fältstudien är klara. Foto: CAMM/KI

De som deltog i fältstudien var 66 byggnadsarbetare i stockholmstrakten. De hängde på sig mätutrustning som kände av hur exponerade de var av buller och damm.

Arbetarna lämnade också blodtryck, blodprov, urinprov och på deras begäran mätte forskarna deras lungfunktion.

– Ja, vi tog på oss det, fastän det inte ingår i budgeten, men vi kan ändå använda resultaten. Vi ska söka separata pengar för den delen, säger Jenny Selander.

Forskarna har meddelat var och en av deltagarna deras resultat av deras hjärt-, kärl- och lungfunktion.

En hjärtläkare och en arbetsmedicinare deltog i fältstudien. De kunde hjälpa till och slussa vidare några få deltagare som behövde uppsöka sjukvård.

– Fördelen med fältstudien var att vi kunde se hur exponeringarna av buller och damm samverkar. Vi ville till exempel se om blodtrycket kommer att öka vid en bullertopp eller vid en dammpartikeltopp, säger Jenny Selander.

66 deltagare är inte så många, men eftersom var och en blivit mätt många gånger per minut och per sekund, så finns det många mätpunkter, förklarar hon.

Deltagarna kan också vara sin egen kontrollgrupp eftersom forskarna mätt dem både när de är exponerade och när de inte är det.

Alla mätningar i fältstudien är klara, analys pågår och resultaten kommer att publiceras i en avhandling av doktoranden Karin Grahn, som genomfört studien med handledning av Karin Broberg, professor i miljömedicin vid KI.

Anna Holmgren

Här nedanför finns en länk till vårt reportage om fältstudien i byggbranschen. Klicka på ”Unika resultat på väg…”

– Bättre klimat med fler män i kvinnojobb

Blandat ger bästa arbetsmiljön, tycker Åsa Löfström, forskare och veteran inom jämställdhet i arbetslivet.

Självklart kanske, men det går segt ‒ särskilt att få in män i traditionella kvinnojobb.

Några nycklar: Mäns deltagande i hemarbetet. Och en modernisering av vårdjobben.

 

Blandat är bra för arbetsklimatet både för kvinnor och män, tycker Åsa Löfström som engagerat sig i jämställdhet sedan slutet av 60-talet.

Det var på den tiden då en pappa kom hem och var trött och skulle sitta i fåtöljen. Han hade ju dragit in pengarna. Att han skulle vara med barnen sågs som onödigt.

Visst har det hänt en del. Hon minns pinupbilderna som försvann.

Grabbigt

Åsa Löfström

‒ En undersköterska bör ha kompetens inom data också. Vårdjobben behöver moderniseras för att locka fler män, tycker Åsa Löfström, nationalekonom vid Umeå universitet. Foto: Privat.

‒ Det fanns en grabbig miljö på helt mansdominerade arbetsplatser. Studier visade att inte heller alla män uppskattade de nakna flickorna och ordvalet. Allt det där förändrades när kvinnor kom in i de där fikarummen. De rensade upp, och det är många män tacksamma för, säger hon.

Men bland annat metoo-debatten visar att det fortfarande behövs förändring, menar hon.

Det har gått 15 år sedan hon lämnade ifrån sig den statliga utredningen ”Det könsuppdelade arbetslivet”.

Idag håller nationalekonomen Löfström på att runda av sitt yrkesliv, hon står som ”anknuten som universitetslektor” på handelshögskolan vid Umeå universitet, hon föreläser och sitter ännu i ett programråd hos Statistiska centralbyrån och i Sveriges A-kassors forskningsråd.

Olika prat

Hon tycker att samtalen i fikarummet blir annorlunda när kvinnor kommer in bland män, och när män kommer in på kvinnodominerade jobb.

‒ Män kanske pratar mer strukturerat, pratar mer om jobbet. Det finns kvinnor som tycker att det blir ett bättre pratklimat när män kommer in. Även om en del nog tycker att det blir sämre, på samma sätt som män tyckte att det var dåligt när det skulle sitta kvinnor där. Det kunde sägas att kvinnor inte har någon humor.

‒ Motståndet mot kvinnor i bolagsstyrelser förklaras delvis av att de bär med sig något annat och okänt för män.

Utifrån de traditionella könsrollerna kan kvinnor mer lyfta frågor om familj, barn eller skolan. Män å sin sida kanske pratar mer om intressen som kvinnor inte alltid delar, som idrott, teknik och byggande.

Blandning breddar

‒ Livet är väldigt komplext. Det är urtråkigt när kvinnor säger att de inte vill prata om idrott. Sen kanske de har barnbarn som är intresserade av sport!

‒ Samma sak med män som inte vill prata om vad man ska äta till middag. ”Det sköter frugan.”

Med en blandning så breddas pratområdet på arbetsplatsen, resonerar hon. Och alla lär sig därmed nya saker.

‒ De som har varit med på den resan tror jag är ganska tacksamma, det gäller både kvinnor och män.

Ingen revolution för män

Åsa Löfström valde yrke i slutet av 60-talet. Det blev mellanstadielärare. Hon minns hur flickor styrdes mot skola och vård, och pojkar mot teknik och ”utbildningsyrken”, alltså jobb som kräver mer skolbakgrund.

Men i takt med att daghemmen kom och reformer gjorde det möjligt för kvinnor att med sina goda betyg konkurrera om utbildningsjobben så blev det allt fler kvinnliga advokater, läkare och journalister.

‒ Motsvarande revolution för män fanns inte. De hade inte vant sig vid att vara med barnen, att jobba i köket eller ta hand om gamlingar. Där var kvinnor inskolade. De hade ett försprång.

‒ Den uppluckring som skett av en hårt uppdelad arbetsmarknad är det i stort sett kvinnorna som har stått för.

Minus och plus för man

Kvinnorna stimulerades av chans till bättre betalda jobb i traditionellt manliga branscher. Män som funderade på vårdbiträde eller barnskötare måste acceptera att tjäna mindre pengar.

‒ En del män blev förskollärare. Det var enstaka män, de fick byta glödlampor och snickra med barnen. Och så kom pedofillarmen som bromsade.

‒ Män som ville bli undersköterskor hade det också tungt. Det sas förklenande saker om dem, att de var misslyckade läkarstudenter.

På plussidan finns att män ofta blir betrodda och väl mottagna bland kvinnor. De kan få fackliga uppdrag och göra karriär. Kvinnorna kan se att män drar upp lönerna. På motsvarande sätt har män bland män oroat sig för att kvinnligt inträde ska sänka villkoren, bland annat i industrin.

Bra i vård och skola

‒ Fler män inom skola och förskola är bra för barnen, som förebilder för nästa generation. Det har diskuterats mycket vad det innebär om barn bara möter kvinnor, och speciellt de som inte ens har män i sin närhet hemma.

På motsvarande sätt behövs fler män inom äldreomsorgen, menar Åsa Löfström.

‒ Dels för att prata med äldre män, men också med äldre kvinnor som är vana vid att prata med män, som har förlorat sina makar, säger hon.

Den allra mesta forskningen om jämställdhet i arbetslivet handlar om kvinnors underordning, om vad de får kämpa med som ”brytare”, om glastak och sexuella trakasserier. Det visar sig svårare att hitta forskning som handlar om män i kvinnoyrken, och hur fördelningen av hemarbetet påverkar kvinnors möjligheter.

Mycket grundläggs i uppväxten, förstås.

Attityden hemma

‒ En yngling som inte har gjort ett handtag därhemma får knappast plötsligen ett väldigt intresse för att bli förskollärare eller undersköterska.

Men Åsa Löfström låter hoppfull när hon jämför läget på 60-talet med dagens rollfördelning. Hon ser allt fler pappalediga män, en trend som kan minska kvinnors oavlönade hemarbete och underlätta för deras yrkesliv.

‒ Plötsligen hör man att det är han som sköter all matlagning. Hon sköter tvätten.

‒ Båda måste inte stå halva tiden var vid spisen och tvättmaskinen, men det ska inte vara så hård uppdelning som när våra far- och morföräldrar var unga.

Förödande uppdelning

‒ Uppdelningen har varit förödande för många familjer, där pappor inte lärde känna sina barn och mammor satt fast i den ekonomiska fällan och inte får en vettig pension. Vi ser konsekvenserna idag.

‒ För många unga pojkar som fostras nu blir det fullt naturligt med vård och omsorg, de kommer att bli mer villiga att söka jobb med barn och gamla. Men det tar ju sin tid. Det är sega strukturer.

Det finns idag en social infrastruktur som gör det möjligt att prioritera både hem och arbete, konstaterar Åsa Löfström. Hon tycker att var och en ska få välja yrke efter intresse, och att utrymmet för det har ökat en hel del. Även om både hem- och arbetslivet fortfarande är könsuppdelat, 15 år efter hennes utredning.

Prova annat yrke

Där föreslog hon bland annat att män skulle uppmuntras att prova andra yrken. Det låter inte på Åsa Löfström som om det skett så mycket på det området. Men en del projekt har hon sett. Som när arbetslösa skogsarbetare i norr fick praktisera i långvården istället för att flytta söderut. En del av dem trivdes utmärkt.

Män behövs i vårdjobben, konstaterar hon. Det är brist på folk, och även kvinnor tycks dra sig bort från området, de får höra att det är låg status och låg lön. Det finns föreställningar om jobben bara handlar om ”att torka gamlingar i rumpan”.

‒ De yngre måste lotsas in så att de får se att det är ett otroligt mångfacetterat jobb. Man måste göra om de gamla jobben, göra dem moderna och mer attraktiva. En undersköterska bör ha kompetens inom andra områden också, som data.

Mer IT för USK

Åsa Löfström hälsade på hos sin åldrande mamma och ville ladda ner lite Harry Brandelius från nätet åt henne, men personalen visste inte koderna till wifi. När dagens pensionärer flyttar in på äldreboende så kommer de att behöva hjälp att uppdatera appar och program, och skajpa med barnbarnen, menar hon.

Det har även blivit viktigare att personalen kan konst, musik och sport.

‒ Man börjar få upp ögonen för hur betydelsefullt det är med kultur på äldreboenden. De yngre som ska jobba med oss måste veta vilken musik vi vill ha.

‒ Om man gjorde undersköterskejobben mer moderna skulle man kunna locka mer pojkar. Det här verkar inte alls utbildningarna ha tagit fasta på.

 

Roland Cox

 

Gravid Alla gravida är med i undersökningen. Foto: Anastasia Chepinsk, Unsplash

Låg kontroll i arbetet risk för gravida

Gravida som har ett jobb med låg kontroll löper ökad risk för att råka ut för graviditetskomplikationer, som högt blodtryck eller diabetes. Det är ett av resultaten i den stora studien vid Karolinska institutet, där bland annat 970 000 gravida kvinnor ingår. Hela studien ska bli klar nästa år.

Den unika femåriga studien vid Karolinska institutet om hur fysiska och kemiska exponeringar på jobbet påverkar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter. Numera ingår hela den arbetande befolkningen i underlaget, tack vare de utmärkta register som finns i Sverige. Det stora materialet analyseras nu på olika sätt.

– Eftersom dataunderlaget är så stort krävs det en hel del eftertanke i analysarbetet, berättar Jenny Selander, som leder forskningsprojektet.

Alla gravida kvinnor

En undergrupp i studien består av 970 000 gravida kvinnor. Alla dessa blivande mammor har genom årens lopp berättat för mödravårdscentralerna vad de jobbar med. Nu håller forskarna på att ta fram resultaten vad gäller psykosocial stress, buller och fysiskt tungt arbete i förhållande till hjärt- och kärlsjukdom bland gravida.

– Ett nytt fynd är att främst låg kontroll i arbetet ökar risken för både högt blodtryck, graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning, säger Jenny Selander.

Forskarna har justerat resultatet för BMI, socioekonomiska faktorer och andra yrkesexponeringar som buller, tungt arbete och kemiska faktorer på arbetsplatsen. Ändå kvarstår resultatet.

Låga krav har också poppat upp i analyserna som en riskmarkör. Även gruppen som har låg kontroll och höga krav visar på ökad risk. 

– De resultaten är mer osäkra.  Det är svårare att ta fram resultat när det gäller låg krav i arbetet eftersom det inte går att tolka lika enkelt.

– Krav behövs i arbetslivet, men inte krav som stiger över ens förmåga, tillägger hon.  

Buller och tungt arbete

Tidigare studier har visat att exponering för buller medför ökad risk för graviditetskomplikationer som högt blodtryck och diabetes. Nu analyserar forskarna resultaten när det gäller tungt arbete. Prekära, eller otrygga anställningar, är ytterligare en annan diskussion.

– Vi måste ha mycket och bra data för att göra korrekta avvägningar när det gäller om kvinnor ska jobba kvar i sin arbetsmiljö, omplaceras eller tilldelas graviditetspenning när de blir gravida. Det är en balansgång där man får lägga ihop olika exponeringar, säger Jenny Selander.  

I JEM, jobbexponeringsmatriser, ingår mängder med mätdata om olika yrkesgrupper i hela befolkningen. Dessa matriser använder forskarna nu för vidare analyser när det gäller andra aspekter, till exempel organisationsfrågor och stress.

Ny metod

Under oktober nästa år, det femte forskningsåret, ska alla data för hela den arbetande befolkningen i Sverige vara insamlad och analyserad. Arbetet leder fram till rekommendationer när det gäller exponering för risker för hjärtinfarkt och stroke i arbetslivet och ger bättre underlag när gränsvärden ska sättas.  Och då gäller det både exponering för enstaka risker och för den sammantagna effekten när riskerna är flera.

– Vårt material är unikt i sin storlek, säger Jenny Selander.

Forskargruppen har också tagit fram en ny metod för att enklare samla in blodprov genom ett stick i fingret och en droppe blod på ett papper.

Eva Ekelöf

– Allt mindre tid för personalvård

‒ Det finns allt mindre tid för kompetensutveckling och personalvård, säger David Bergman, forskare på Karolinska institutet.

Han har i många år provat samtalsgrupper för läkare och annan sjukvårdspersonal, mot drabbande upplevelser i jobbet.

 

Ett av de senaste projekten har varit att driva samtalsgrupper inom Stockholms läns landsting. De har inte tagit upp specifikt vårdskador, även om sådana frågor har kunnat komma upp.

Läkarna har i samtalen fått utbyta erfarenheter i yrkesrollen, för att stärka kompetensen i att arbeta i team och att stärka ledarskapet.

‒ Det visade sig ha effekt på deras arbetsmiljö också, säger David Bergman som forskar vid Medical management center på Karolinska institutet.

Uppskattat av personal

Mindre tid för personalvård är en trend och riskerar att öka avhopp och utbrändhet bland vårdanställda, anser David Bergman, forskare på KI. Foto: Roland Cox

För fem år sedan avrapporterade han ett projekt vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, som var inriktat på ”det andra offret”, alltså vårdpersonal som drabbats av svåra upplevelser i yrket. Ett trettiotal anställda fick vid sex tillfällen delta i samtalsgrupper. Flera önskade sig sen permanenta grupper.

‒ De som var med uppskattade det verkligen och ledningen sa att de ville driva det vidare, men i praktiken var det svårt för personalen att komma loss, säger forskaren.

Det beror delvis på produktionskrav, delvis på en ”tuffhetskultur”, har han sett.

‒ Läkaren är högst medicinskt ansvarig. Då kan det vara svårt att sätta sig i en grupp och blotta sina tillkortakommanden om man tror att man har gjort fel. Man är rädd att inte anses kompetent.

Svårare få tid

David Bergman är från början barnläkare. Han tror att det är ganska vanligt med debriefing efter traumatiska händelser inom sjukvården, men att det då främst handlar om att gå igenom vad som hänt, vid ett eller två möten. Att få till mer långtgående stöd vid trauman hos personalen var svårt för fem år sedan, och har blivit svårare, tror han.

‒ Det finns rätt lite av det. Det är väldigt slimmat nu, och svårt att få loss läkare till kompetensutveckling och stöd till deras egen arbetsmiljö.

‒ Det är inte prioriterat, kan man väl säga. Det är mer fokus på sjukvårdsproduktion, antal patienter per tidsenhet, bland annat på grund av konkurrens mellan olika vårdgivare, säger han.

Utbrändhet

‒ Det finns allt mindre tid för personalvård, vilket är problematiskt i längdensäger Dvid Bergman.

Han tror att detta kan bidra till att läkare och sköterskor slutar. Fler än tidigare får utbrändhetssymtom.

‒ Det är en trend. Man kan tycka att det är slöseri med kompetens och skattemedel.

Det som skulle behövas för att ge drabbade stöd är ett helhetsgrepp, menar forskaren, att ledningen visar att man vill förändra klimatet och öppnar upp för diskussioner om tillkortakommanden och problem.

‒ Att skapa arenor för det, för lärande mellan personer, mellan olika yrkesgrupper och mellan ledning och medarbetare.

 

Roland Cox

 

 

 

Det är inte bara skiftarbete som medför risker. Forskarna misstänker att det också leder till en ökad hälsorisk om man arbetar väldigt långa arbetsdagar. Foto: Arbetsmiljöverket

På jakt efter hälsosammare arbetstider

Det finns misstankar om att skift- och nattarbete medför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Institutet för miljömedicin genomför nu ett unikt projekt bland sjukvårdspersonal. Utifrån de faktiska arbetstiderna för varje individ ska forskarna studera riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar och för diabetes.

 

Skift- och nattarbete är vanligt i arbetslivet, särskilt inom vård och omsorg. I Sverige är det cirka 16 procent som jobbar natt och 21 procent som jobbar skift. Tidigare forskning har visat på ett möjligt samband mellan obekväma arbetstider och stroke, diabetes och hjärtinfarkt. Ett par exempel på detta är en amerikansk studie på sjuksköterskor som jobbat skift nattetid i mer än 5 år och studier på danska sjuksköterskor som jobbat natt- eller kvällsskift.

– Man misstänker att den ökade risken vid skiftarbete bland annat kan bero på att en rubbning av dygnsrytmen medför hormonella förändringar och påverkar kroppens stress- och inflammationssystem, säger Carolina Bigert.

Hon är forskare vid Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska institutet, och överläkare på arbets- och miljömedicinska mottagningen inom Stockholms läns landsting.

Studie bland vårdpersonal

Carolina Bigert leder ett projekt som studerar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes bland vårdpersonal som arbetar skift eller natt.

– En svaghet i flera av de tidigare studierna är att informationen om arbetstiderna är självrapporterad och ibland bara mätt vid ett enda tillfälle, säger hon.

– Ofta är det svårt i olika studier att få veta hur personer har jobbat bakåt i tiden. Det kan vara svårt att minnas och det kan bli fel åt flera håll.

Tack vare ett samarbete med landstinget i Stockholm har forskarna vid IMM fått tillgång till ett personalregister som omfattar alla sjukvårdsanställda inom Stockholms läns landsting.

– Detta ger oss en unik möjlighet.

– Vi kan studera hälsoutfallen i relation till detaljerade uppgifter om arbetstider. Exponeringen är inte självrapporterad eller uppskattad utan bygger på personalregister. Nu kan vi titta på de faktiska arbetade tiderna för varje person, säger hon.

Forskarna kommer studera ca 15 000 män och 45 000 kvinnor anställda i sjukvården under 2008 till 2016.  Tack vare registret kan forskarna få fram vilka av dessa individer som jobbat dagtid och vilka som jobbat skift eller natt.

– Vi kan se hur de jobbat i olika typer av nattpass och skift, vilka som jobbat flera nätter i följd och om de fått tillräcklig återhämtning mellan passen.

Jämför dagtid och skift

Forskarna har också tillgång till nationella patientregister där de hämtar information om vilka sjukdomar de sjukvårdsanställda drabbats av. Forskarna ska jämföra dem som jobbat skift och natt med dem som bara jobbat dagtid.

– Vi vill se om det är större hälsorisk för natt- och skiftarbetande och om det är någon typ av skift som är sämre. Då kan vi förhoppningsvis få fram tips på om det är någon typ av schemaläggning som bör undvikas, säger Carolina Bigert.

Tidigare forskning har visat att det kanske inte bara är skiftarbete som medför risker. Det finns studier som tyder på att det också leder till en ökad hälsorisk om man arbetar väldigt långa arbetsdagar.

– I vårt projekt kan vi t ex se vilka som fått en hjärtinfarkt och om just de individerna de senaste månaderna före infarkten jobbade särskilt mycket skift, natt eller övertid.

Forskarna kommer också att försöka se om riskerna skiljer sig mellan män och kvinnor och mellan olika yrkesgrupper.

Angelägna råd

Det finns många yrkesgrupper inom vården där det är vanligt att jobba natt, till exempel bland sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor. Det är angeläget för dessa grupper och för ledningen att få råd om hur de kan förlägga arbetstiden för att om möjligt minska risken för ohälsa, säger Carolina Bigert.

För att sprida sina resultat i branschen samarbetar forskarna med Stockholms läns landsting och med fackförbund.

I projektgruppen ingår förutom Carolina Bigert även bland andra forskarna Per Gustavsson, Maria Albin, Jenny Selander och Theo Bodin, alla vid IMM, samt Petter Ljungman, forskare vid IMM och kardiolog vid Danderyds sjukhus och Mikko Härmä, professor vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors.

Projektet heter ”Betydelsen av skift- och nattarbete för risken att insjukna i hjärtinfarkt, hypertoni, förmaksflimmer, stroke och diabetes. En kohortstudie av sjukvårdspersonal i Stockholm.”

Projektet finansieras av Forte, och ska pågå 2017 – 2020.  Studien bygger vidare på ett annat Forte-projekt som studerar sambandet mellan arbetstider och risken för cancer och för komplikationer vid graviditet.

 Anna Holmgren