Tema: Användbart nr 3 2023 Ljudmiljö

Malin Bergander är barnmorska på en av norra Europas största förlossningskliniker. Foto: Privat

Vi har lärt oss att respektera tystnaden

Malin Bergander är barnmorska och deltog i en studie av ljudmiljön på sin förlossningsklinik. Det genomfördes av forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet.

– Tack var deras studie fick vi upp ögonen för hörseln. Numera har vi fått möjlighet till tysta arbetsplatser, säger hon.

Malin Bergander har varit barnmorska i över 25 år och arbetar på Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU. Det är en av norra Europas största förlossningskliniker med över 10 000 förlossningar per år.

Malin jobbar natt på en av de tre avdelningarna. Hon har hand om normala förlossningar. Närvarande är då den födande mamman, hennes partner och ibland också en undersköterska.

– Det är mycket plötsliga skrik, speciellt vid krystvärkarna. Att stå nära den som föder kan vara förödande. Vi ber kvinnan andas i syrgasmasken om hon känner att hon behöver skrika, säger hon.

På avdelningarna pågår även en hel del bakgrundsljud. Personalen lever i en ljudintensiv miljö med mycket maskiner och fläktar, droppräknare som blippar och bloppar och det är larm som går.

– Det är tröttande i längden för kroppen. Det insåg vi när forskarna var här och gjorde sin studie.

Upptakten till forskningen var att personal på avdelningen hade anmält att de fått tinnitus.

– Jag själv har inte fått det. Men jag har känt av flera timmar efteråt om jag stått nära någon som skriker.  Det är som om man stoppat bomull i öronen. Sedan släpper det successivt.

På avdelningen var det vanligt med allmän trötthet och huvudvärk. Många hade en ljudtrötthet eller var ljudkänsliga, särskilt efter pass med mycket höga ljud.

– Det märktes när man kom hem. Då kändes det jobbigt med småbarn och familj. Man var trött i huvudet och ville bara vila, säger Malin Bergander, som också är huvudskyddsombud för Vårdförbundet på SU.

Forskarna intervjuade personalen och mätte deras hörsel. Flera hade besvär med tinnitus och några hade nedsatt hörsel. Forskarna mätte också ljudnivån på avdelningen och personalen fick bära ljudmätare på sig under arbetet.              

– Tack vare studien fick vi upp ögonen för hörseln.  Det är viktigt att inte få plötsliga höga ljud. Det är de som skadar oss mest, säger Malin Bergander som också är huvudskyddsombud för Vårdförbundet.

Fler och mindre rum

Men ljudmiljön finns inte bara i förlossningsrummen. Lokalernas utformning är viktig för ljudnivån. Före studien satt flertalet i en enda stor expedition. De som hade rast, åt lunch och förde privata samtal blandades med dem som hade jobbmöten och de som satt och jobbade vid datorer med rapporter och forskning.

På avdelningen skapade man ett tyst arbetsrum med dämpande
skärmar och rundlar i taket. Foto: Malin Bergander

– Där blev det väldigt stökigt. Då kom vi på att vi skulle dela upp oss i mindre rum. Vi fick ner ljudvolymen genom att inte vara så många i varje rum.

Expeditionerna blev fler och mindre. Där har man överlämningar mellan arbetslag, pratar i telefon och för journal på dator. Rasterna fick ett helt separat rum och man skapade ett ljudisolerat rum för arbete vid datorer.

– Vi har lärt oss att respektera tystnaden. Vi håller nere ljudvolymen på expeditionerna. Och vi behöver lära oss att lämna arbetet helt under våra raster.

Numera plockar man av sig alla personsökare och telefoner och kan stänga om sig på rasten. Och man jobbar mer aktivt med att använda hörselskydd i arbetet.

Avdelningen köpte in ett antal olika hörselproppar. Personalen fick välja det som passade var och en. Själv bär hon en sorts röda öronproppar, som hon är nöjd med. De dämpar ljuden men hon kan fortfarande höra vad folk säger.

Detta är Malins favorit
öronproppar. Foto: Privat

– Vi kan inte bära hörselkåpor. Det blir konstiga signaler till patienterna, säger Malin Bergander.

Den yttre miljön bidrar också till ljuden på avdelningen. Om- och nybyggnader pågår sedan många år runt kliniken.

– Det är fullt ös hela dagarna med andra ljud som också är väldigt störande. Bredvid oss bygger de en ny klinik där det sprängs och borras. Förut byggde de om inomhus. Det var också väldigt tröttande.

Nybyggnader kan också leda till förbättringar. Ett exempel finns på nya kvinnosjukhuset.

Här är det mer hemlika ljuddämpade förlossningsrummet.
Se även jalusierna som döljer tekniken. Foto: Lisa Skogström

Där ska man bygga förlossningsrum som blir mer ombonade och hemlika och man kan dra för jalusier för utrustningen.

Planera för bra ljudmiljö

– Det är viktigt vid ny- och ombyggnation att man tar med ljudet i planeringen. Sådant som absorptionsplattor, gardiner och möbler, ofta tänker man på det alldeles för sent, säger Malin Bergander.

Ett nytt sjukhus kostar stora pengar. Förbättringarna av ljudmiljön på förlossningsavdelningen var inte dyra.

– Jag vet inte exakt, men det kostade inte så mycket mer än att vi köpt nya öronproppar. Vi byggde inte om så mycket, vi gjorde mest rockader mellan befintliga rum säger hon.

På nya barnsjukhuset har man fått ljudisolerade vilofåtöljer.

– Vi pratade om att vi också ville ha ljudisolerade fåtöljer till vår avdelning. Det fick vi inte, det var för dyrt.

Text: Anna Holmgren

I ett kontorslandskap kan du störas av allt från prat till ventilation. Ofta märker vi det inte. (Foto: Pixabay)

Det tysta bullret

En del ljud är så låga att vi rycker på axlarna åt det. Det kan vara brus från ventilationen eller ljud från serverhallen. Andra ljud tar vi för givet, som samtal mellan kollegor en bit bort. Men forskning visar att även sådant ”tyst” buller påverkar koncentration och prestation.

Det finns buller och buller.

Det finns sådana ljudnivåer som gör att du kan skada din hörsel, buller som till exempel uppstår på en plåtverkstad, när du bilar i betong eller när du befinner dig nära ett flygplan som startar. Vi vet ganska mycket om den typen av oljud, och om hur vi ska skydda oss mot det.

Tyst buller

Men sedan finns det också en annan typ av buller, det vi här har valt att kalla för det tysta bullret. Det kan vara brus från en ventilationsanläggning, trafikljud från en motorled i närheten eller helt enkelt sorlet som uppstår i ett öppet kontorslandskap.

Ventilationstrummor är en vanlig källa till lågfrekvent buller. Foto: Pixabay

Här vet vi inte riktigt lika mycket. Men studier visar att vi får svårare att koncentrera oss, vi presterar sämre, vi blir tröttare. Att försöka arbeta samtidigt som man försöker hantera ett påträngande ljud kan även leda till olika stressreaktioner som i förlängningen ökar belastningen på hjärt- och kärlsystemen.

Nyckelbegreppet i sammanhanget är Lågfrekvent buller (LFB). Det handlar om ljud som ligger i frekvensintervallet 20-200 Hertz – dova ljud som från en bas eller en dieselmotor. I de allra lägsta frekvenserna är de inte hörbara.

Kerstin Persson Waye är professor på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet. Hon har tillsammans med kollegor forskat länge i hur LFB påverkar människor.

– Vi har bland annat sett hur arbete i lågfrekvent buller även vid relativt låga ljudnivåer leder till sämre koncentration och sämre inlärning. Man gjorde fler fel och blev tröttare. Vissa individer tycks dessutom vara mer känsliga. Nya studier i boendemiljöer där man bytte ut dieselbussar mot elektrifierade bussar och därmed minskade det lågfrekventa bullret i miljön, visade att sömnen blev bättre, att man var mindre trött och sömnig under dagen samt mindre nedstämd jämfört med en kontrollpopulation där man inte gjort några förändringar i miljön.

Vid de allra lägsta frekvenserna (infraljudsområdet) krävs det mycket höga decibeltal för att vi ska störas, fortsätter hon.  Men inom lågfrekvensområdet kan det räcka med att ljudet ligger några decibel över hörbarhet för att man skall störas. Och lågfrekventa ljud med höga decibeltal kan skada hörseln.

Det finns många källor till LFB i arbetsmiljön. På kontor handlar det främst om ventilationsanläggningar. Men inom industrin och transportnäringen kan det också gälla till exempel dieselmotorer, smältugnar och borrmaskiner.

Medan det finns mycket forskning om hur höga ljud i mer ”normala” frekvenser påverkar oss, finns det fortfarande en hel del att ta reda på när det gäller lågfrekvent buller.

– Vi har relativt dålig kunskap om långtidspåverkan, till exempel genom stresspåslag när vi utsätts för LFB. Det finns indikationer på att man kan utveckla hjärt- och kärlbesvär, men det behövs mer forskning.

Lågfrekvent buller är svårare att dämpa än buller i högre frekvenser. Det tar sig lättare igenom avskärmningar och dämpas inte lika bra genom andra akustiska lösningar. Därför bör man helst förebygga störande ljud redan vid byggande och planering av lokaler. Kerstin Persson Waye säger:

– Generellt kan man säga att det gäller att få så lite turbulens i luftflödet som möjligt. Man bör ha stora luftkanaler och undvika krökar och stomljud som orsakar vibrationer.

Kerstin Persson Waye, Göteborgs universitet:
Det finns indikationer på att lågfrekvent
buller orsakar stresspåslag som i sin tur
kan ligga bakom hjärt- och kärlbesvär.
(Foto: Göteborgs universitet.)

Det finns en annan slags tyst buller som vi ägnar oss åt dagligen – nämligen prat, samtal.  Det kan ibland vara så högt att det finns risk för hörselskador. Det kan till exempel förskolebarn vittna om. Annars är det i regel harmlöst.

Men i vissa sammanhang kan det liksom lågfrekvent buller påverka koncentration och prestation. Om vi behöver ha starkt mentalt fokus på en arbetsuppgift men folk pratar omkring oss störs vi. Det vet de flesta som har arbetat i öppna kontorslandskap.

Sämre prestation i öppna kontorslandskap

Helena Jahncke, numera verksamhetschef på den digitala plattformen Vocean, tidigare docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, har forskat om just detta. I en studie, som hon genomförde tillsammans med David M Hallman, jämfördes prestation hos anställda på Trafikverket före respektive efter införandet av aktivitetsbaserade kontor.

De studerade också hur prestationen förändrades när man flyttade på sig från områden där det inte fanns restriktioner för prat till ”tysta zoner”. Det visade sig att prestationen då förbättrades med 17 procent. Allra bäst presterade man i individuella rum – där var ökningen 20 procent.

Varför störs vi då så mycket?

-En av grundteorierna är att vår uppmärksamhet fångas av plötsliga ljud. Den reaktionen gav oss förr i tiden en evolutionär fördel, när vi behövde vara alerta inför möjliga faror. Konstanta ljud kan en del personer vänja sig vid till en viss gräns. Men vi vänjer oss inte vid pratet på arbetsplatsen.

Helena Jahncke har forskat om hur vi påverkas
av ljud i olika slags kontor. (Foto: Gustav Hugosson)

Vi bearbetar alla ljud mer eller mindre medvetet, fortsätter hon. Och ju tydligare talet är, desto mer störs vi. De processer i hjärnan som bearbetar samtal krockar med de som används till att exempelvis läsa och skriva.

Krävs medvetenhet

Helena Jahncke anser inte att man ska dra slutsatsen att alla öppna kontorslandskap är sämre än enskilda rum.

– Nej, vi måste bli mer nyanserade. Det gäller dels att ha en tillräckligt bra designad ljudmiljö, dels att människor blir medvetna om hur de påverkas av ljud och hur de förhåller sig till varandra. I studien på Trafikverket såg vi att det var få som i praktiken flyttade över till de tysta zonerna när de hade uppgifter som krävde koncentration.

Ett grundläggande problem är när man försöker matcha ihop möjligheter till kommunikation och koncentration i samma utrymmen, fortsätter hon. Det här bör man tänka på redan när öppna ytor utformas, så att man inte bygger fast sig i svårigheter.

– Det är till exempel viktigt att skilja på olika zoner, aktiva och tysta. Ett gott råd är att ta in en akustiker tidigt i processen.

Text: Jonas Fogelqvist

LÄS MER

Helena Jahnckes och David Hallmans studie: Objective measures of cognitive performance in activity based workplaces and traditional office types

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Buller (AFS 2005-16) finns det i de allmänna råden ett särskilt avsnitt om lågfrekvent buller.

- Det är viktigt att personalen får prova ut vad som passar just för dem, säger Sofie Fredriksson. Foto: Privat

– Ljud är fantastiskt i lagom mängd!

I forskargruppen Ljudmiljö och hälsa vid Göteborgs universitet pågår ett pionjärarbete för att studera och förbättra ljudmiljön inom kvinnodominerade yrken. Forskning om ljud och buller i arbetsmiljön har främst bedrivits inom mansdominerade yrken i industrin. Även lagstiftning och föreskrifter om buller är anpassade för industriarbete.

– Vi såg att kvinnors ljudmiljö är underbeforskad. Därför vill vi göra studier som fokuserar på kvinnodominerade branscher, säger Sofie Fredriksson, legitimerad audionom och forskare i gruppen Ljudmiljö och hälsa.

I sin doktorsavhandling 2018 studerade hon ljudmiljön inom förskolor och sjukvård. Det visade sig att kvinnor i förskolan hade ökad risk för hörselbesvär jämfört med andra yrken i befolkningen i stort. För förlossningspersonal ökade risken ju längre de jobbat där.

Det är stor skillnad mellan buller i industrin och i skola, vård och omsorg. I industrin vill man byta ut eller bygga in maskiner som bullrar, bygga kontrollrum, ta på hörselskydd. Kommunikationsintensiva ljudmiljöer kan vara förskolor, förlossningsenheter och intensivvård men också restauranger och callcenters.

Ljud som man behöver

– Där handlar det om ljud som man behöver och som man vill ha. De är centrala för verksamheten. Man kan inte bara bygga bort barnen eller mammorna, säger Sofie Fredriksson.

Det krävs ett helt annat tänkande för att dämpa dessa ljud. Med hörselskydd kan personalen uppleva att de inte uppfattar tal lika väl. Och de kan uppleva att hörselskydd känns etiskt problematiskt att gå omkring med. Frågan är hur det ska gå till att dämpa ljuden utan att hindra arbetet. Forskarna intervjuade personal på förskolor och på en förlossningsklinik.

 Med dosimetrar mättes bullret på kliniken. Foto: GU

Studierna inom förlossningen kom sig av att personalen hade kontaktat företagshälsovården för de upplevde problem med tinnitus.

Åtgärderna man kom fram till i studien handlade bland annat om lokalernas utformning, hörselskydd, organisation, ekonomi och ledningens stöd. En viktig åtgärd var också att öka ljudmedvetenheten.

– Det är viktigt att tala om ljud på arbetsplatsträffar och diskutera vilka ljud som stör och vilka situationer det handlar om, säger Sofie Fredriksson.

Hörselskydd vid förlossningar

– En förlossningsenhet funderade på att sätta ljuddämpare i taket.  Men sådant fungerar inte mot hörselskador om det kommer ett skrik från en meters håll.

Personalen hade också testat att låta födande mammor skrika in i syrgasmasken.

– Detta är egentligen som i industrin, att man dämpar ljudet vid källan. Personalen tyckte att det funkade bra.

Inom förlossningsvården hade personalen extremt hög arbetsbelastning. De hade fokus på att hinna ta rast i en lugn miljö. Forskarna rekommenderade hörselskydd vid högljudda förlossningar och de föreslog tysta pauser.

 Förlossningskliniken byggde om personalens utrymmen. I stället för ett stort stojigt rum som samtidigt var pausrum och sköterskeexpedition ändrade man både organisation och lokaler. Man skapade små arbetsteam med egna expeditioner och öppnade ett separat rastrum.

Även på förskolorna handlade det om att ljuddämpa lokalerna. Men också om små förändringar av ljudmiljön som att tänka sig för när man köper leksaker. Det är bättre med mjuka klossar än hårda klossar av plast.

– Många anställda talade om att deras barngrupper var för stora och ville dela upp barnen i mindre grupper. Nackdelen med det är att personalen då förlorar möjligheter till spontan planering och samverkan. Och man blir ganska ensam med en liten grupp.

Forskarna rekommenderar inte hörselkåpor i förskolan, utan föreslår små öronproppar som dämpar lagom.

Prova vad som passar

– Man ska inte missa ljud som man faktiskt behöver höra.  Behoven är olika. Därför är det viktigt att personalen får prova ut vad som passar just för dem, säger Sofie Fredriksson.

Hennes råd är att man inte ska gå med hörselskydd hela dagen, men att det kan behövas skydd i särskilt utsatta situationer, om man till exempel tröstar ett gråtande barn.

Personalen på förskolorna funderade på hur de skulle dämpa sina egna röster. De ville också vara goda förebilder för barnen.

– Om man är stressad tar man sig inte tid att gå fram till dem man talar med, utan man ropar tvärs över rummet.

Frågan är vad som är för starka ljud och var gränsen går för skadliga ljud.

– Det räcker inte att mäta ljudnivån.  Vi har gränsvärden för vad man får exponeras för. Men vi vet att det finns folk som kommer att bli skadade under dessa gränsvärden, säger Sofie Fredriksson.

Därför är hennes råd att inte bara mäta ljudnivån, utan också fråga personalen om hörselbesvär och vad de upplever som störande.

För sin fortsatta forskning om kvinnodominerade yrken har Sofie Fredriksson fått stöd bland annat av Afa Försäkring, Hörselforskningsfonden och Stiftelsen Tysta skolan. Målet är att ta reda på vilka förebyggande åtgärder som kan göra det möjligt för de som drabbas att fortsätta arbeta.-

I två år ska hon titta närmare på sambandet mellan hörselbesvär, arbetsförmåga och sjukskrivning.

– Personer med nedsatt hörsel har mer sjukskrivning än andra, men vi vet inte om detsamma gäller personer med andra hörselbesvär såsom ljudkänslighet.

Spelar dragspel

En dag i veckan jobbar Sofie Fredriksson kliniskt som legitimerad audionom. Då gör hon hörselutredningar. På fritiden gillar hon högljudda nöjen som att spela dragspel och att steppa.

– Jag vill göra en studie bland mina fantastiska stepplärare. Jag tänker att de är mycket exponerade, säger hon.

Själv använder hon alltid musikerproppar när hon steppar. De ser ut som små plastgranar och dämpar ljudet i en jämn fördelning över olika frekvenser. De vanliga skumgummipropparna dämpar skevt, det blir ingen diskant kvar.

– Ljud är intressant. Man vill ta del av det, men också skydda sig själv för att klara hela arbetslivet. Ljud är fantastiskt i lagom mängd, säger Sofie Fredriksson.

Text: Anna Holmgren

Prat och ljud kan vara svåra att koppla bort för de flesta. För den som har adhd blir det änn värre. Foto: Lukas Bieri, Pixabay

Personer med adhd distraheras lättare

Personer med adhd har svårare att stänga ute distraherande ljud. Skillnader i hjärnas kontrollsystem ligger bakom. Detta kan få  konsekvenser på jobbet.

Den som har adhd tappar lätt tråden när hen störs av till exempel prat och telefonsamtal. Detta har man vetat länge (se t ex Användbart nr 3-21). Men ny forskning ger ledtrådar till vilka mekanismer i hjärnan som egentligen leder till svårigheterna. Det är kognitionsvetaren Rina Blomberg vid Linköpings universitet som i sin doktorsavhandling presenterar resultat som bygger på såväl beteendemätningar och enkäter som neuropsykiatriska tester och hjärnavbildningar med hjälp av röntgenteknik. I vartje studie jämfördes två grupper. Den ena bestod av personer med adhd-diagnoser och den andra utan.

Biologiska skillnader

Resultaten visade att personer med adhd störs lättare av såväl distraherande tal som buller. Gruppen med adhd hade svårare att stänga ute ljud, framförallt när de samtidigt behövde använda arbetsminnet. Det syntes samtidigt avvikande aktivitet i hjärnavbildningarna. Svårigheterna fick bl a uttryck i sämre prestationer när ljudmiljön var dålig.

Rina Blomberg: Arbetsgivare måste ta hänsyn. Foto: LiU

Resultaten visade alltså  biologiska skillnader mellan grupperna.  Personer med adhd har inte lika effektiva system för att stänga ute distraherande ljud som andra. De kognitiva system i hjärnan som ska hjälpa oss att vara koncentrerade trots att det låter omkring oss fungerar sämre för den som har adhd.

Problemen ökar med åldern

Konsekvenserna för personer med adhd kan vara allvarliga. Dels i utbildningssituationer, dels i arbetslivet, inte minst i öppna kontorslandskap.

– Våra studier stärker ytterligare bilden av att de här fenomenen är äkta. Dessutom ökar problemen med åldern, kontrollsystemen försämras, vilket syns även hos personer utan adhd-diagnoser.

Många människor utvecklar strategier för att hantera svårigheterna. De fungerar ibland, men inte för alla. De individuella variationerna i hur mycket man störs av distraherande ljud är stora, poängterar Rina Blomberg.

– Märker man att det påverkar arbetet ska man säga ifrån. Och arbetsgivare ska ta klagomål på allvar.

Text: Jonas Fogelqvist

LÄS MER

Rina Blombergs doktorsavhandling: Auditory Distraction in ADHD: From Behaviour to the Brain

Som många andra musiker drabbades Nisse Söderqvist av tinnitus. Foto: Jonas Fogelqvist

Nya sätt att skydda musikers hörsel

Musiker drabbas ofta av hörselskador. Hörselskydd minskar risken för detta, men kan leda till att man får svårare att höra sina medmusiker. Arne Nykänen vid Luleå tekniska universitet forskar i om in ear-monitorer kan vara lösningen.

De flesta av männen som samlas i klassrummet på musikgymnasiet Lilla Akademin i Stockholm gick ut skolan för länge, länge sedan. Ändå lyser det i deras ögon, som om veckans allra roligaste lektion väntade.

Sonora Big Band på plats för repetition. Foto: Jonas Fogelqvist

De placerar stolarna i en halvcirkel kring trumsetet som placerats framför whiteboarden. De ställer upp notställ och tar fram sina instrument – tromboner, saxofoner och trumpeter, elbas och piano och trummor. Snart ska den rätt trista skolsalen fyllas av storbandsjazz. Det är ett erfaret gäng musiker som utgör Sonora Big Band, och som varannan torsdag repar i den här salen. Det låter tight och bra när de spelar sig igenom The Queen Bee.

Fick tinnitus

Trummisen Nisse Söderqvist vispar och spelar på sitt trumset, han tittar på sina medmusiker, är som ett med tonerna. Den som spelar i en orkester eller ett band måste höra de andra. När det på en del spelningar låter högt, högt kan det bli problem. Hörselskador är yrkesmusikernas vanligaste arbetsskada.

Nisse Söderqvist är sedan många år musiklärare, men i många år kuskade han Sverige runt med rock- och coverbandet De Sotos. 1991 hade de haft en rad spelningar i Åre. Efteråt, i bilen från Arlanda, märkte han att något inte stod rätt till.

Jag satte på bilstereon. I höger öra distade ljudet. Det var förvrängt, skorrade så fort jag skruvade upp volymen. Och det gjorde ont.

-Läkaren rekommenderade formgjutna öronproppar med ER-filter. Man kan byta filter beroende på hur många decibel ljudet ska sänkas med. Fördelen är att sänkningen sker över hela registret.

Han förstod att det var tinnitus, och pratade med en basist han kände som råkat ut för samma sak. Denne tipsade om en läkare som var specialiserad på musikers hörselskador. Via akuten fick han remiss till denne.

-Läkaren rekommenderade formgjutna öronproppar med ER-filter. Man kan byta filter beroende på hur många decibel ljudet ska sänkas med. Fördelen är att sänkningen sker över hela registret.

Med ER-filter dämpas alla frekvenser och ljudbilden förändras inte. Det är helt enkelt som att sänka volymen. Nisse Söderqvist har använt dem sedan dess.

Nisse Söderqvist blev av med sin tinnitus.
Foto: Jonas Fogelqvist

Öronpropparna har dock en nackdel, säger han. Han hör medmusikerna lite sämre. Den så kallade medhörningen försämras.

Men det finns kanske alternativ.

Bra medhörning

För att kunna spela musik live behöver musikerna kunna höra sig själva och varandra. Det kallas för medhörning. Det brukar man lösa genom att placera ut högtalare på scenen. Sådana högtalare kallas för monitorer. Nu finns alternativet att i stället använda hörlurar som placeras i örongången, så kallade in ear-monitorer. På det sättet uppnås bra medhörning, musikern kan själv välja den ljudnivå man önskar och dessutom dämpas ljudet på scenen.

Arne Nykänen, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet, forskar i teknisk akustik. Sedan några år driver han ett AFA-finansierat projekt där han tillsammans med kollegor undersöker hur in ear-monitorer kan användas för att förebygga hörselskador.

– Resultaten är än så länge preliminära, men vissa slutsatser går att dra. Vi har jämfört de ljudnivåer musiker väljer att ställa in när de använder in ear-monitorer med de ljudnivåer de utsätts för när de använder högtalarmonitorer och hörselproppar, till exempel ER-hörselskydd.

Även in ear-monitorer fungerar som hörselproppar, fortsätter han.  Men problemet är att musiker ofta väljer att spela starkare i in ear-monitorerna jämfört med den ljudnivå de utsätts för när de använder högtalare och hörselproppar. Däremot öppnar in ear-monitorerna för möjligheten att sänka ljudnivån på scen och ändå uppnå god medhörning. Här spelar ljudteknikerna en nyckelroll. Det går att balansera hur mycket instrumenten låter på ett helt annat sätt.

Varianter av in ear-monitorer kan bli aktuella på fler arbetsplatser,
tror Arne Nykänen på Luleå tekniska universitet. Foto: Privat
Tanken bakom in ear-monitorer är att bygga in scenhögtalarna i en
öronpropp. Foto: Arne Nykänen

Musiker brukar tycka att de hör både sig själva och medmusikerna tydligare med in ear-monitorer. Tekniken gör det lättare att separera ljudkällorna, och detta gör i sin tur att ljudnivåerna kan sänkas.

– Mycket talar även för att varianter av tekniken kan komma till användning på andra arbetsplatser, fortsätter han. Redan i dag finns nivåberoende hörselproppar som i princip är in ear-monitorer med mikrofoner på utsidan och elektronik som dämpar starka ljud men släpper igenom svaga. De borde kunna användas i till exempel krogmiljöer.

Det finns dock nackdelar för musiker med in ear-monitorer, säger Arne Nykänen. Många känner sig instängda. Man hör publiken dåligt.

– Men det går att lösa med mikrofoner som tar in publikljud.

Utveckling pågår alltså. Musiker tenderar att spela för starkt i sina in ear-monitorer, men med mer kunskap om metodik och teknik kan de användas hörselsäkert. Kunskapen kan också användas för att utforma nivåberoende hörselproppar så att de blir användbara i andra stimmiga miljöer, säger Arne Nykänen.

Text: Jonas Fogelqvist

- Det är viktigt att tänka på hela ljudbilden med frekvenser och ljudtoppar, säger Jenny Selander. Foto: KI

Buller kan ge hjärt- kärlsjukdomar

Det är viktigt att man tänker på hela ljudmiljön på arbetsplatsen och inte bara sätter en enda gräns vid dagens medelvärde på 80 decibel under åtta timmar. Det säger Jenny Selander, forskare vid Institutet för miljömedicin, IMM, på Karolinska Institutet.

Jenny Selander har studerat sambanden mellan buller och hjärt- kärlsjukdomar i fem år. Hon konstaterar att dagens gränsvärden enbart är satta med hänsyn till hörseln. Andra effekter av buller såsom hjärt-kärlsjukdom är inte beaktade.

– Vi ser hälsoeffekter på lägre nivåer än 80 decibel. Vi ser att lågfrekvent buller med korta höga ljudnivåer kan skada hörseln och leda till hjärt-kärlsjukdom, säger hon.

I en femårig studie vid IMM ingår data om hela den arbetande befolkningen, en fältstudie bland byggnadsarbetare, samt en delstudie om gravida kvinnor.

Buller kan både skada hörseln och leda till hjärt-kärlsjukdom.
Bild: iXimus Pixabay

Dessa kvinnor är undantagna i gränsvärdena. De får till exempel inte arbeta i gruvor. Forskarna på IMM såg att buller under 80 decibel hade väldigt lite effekt på kvinnan och barnet.

– Men över 80 decibel såg vi tydliga effekter som låg födelsevikt, för tidigt födda barn och havandeskaps­förgiftning, säger Jenny Selander.

Studien visade inte oväntat att män i genomsnitt är mer utsatta än kvinnor för buller i sina yrken.  Men jämförelsen mellan män och kvinnor gav inte tydliga resultat.

– Eftersom män och kvinnor jobbar i så olika branscher går det inte att se om det vi mäter är könsskillnader eller branschspecifika skillnader, säger Jenny Selander.

De mest utsatta männen finns främst inom slakteri- och köttindustrin och i byggbranschen. Men det finns också kvinnodominerade miljöer som är bullriga, till exempel restauranger och förskolor.

– Bland barnen på förskolan går det inte att använda hörselskydd.  Där är det viktigt att minska barngrupperna och att bygga in ljuddämpande material, säger hon.

En del barnmorskor är utsatta för höga ljud. Just inom förlossnings­vården kan ljuden vara extremt höga, men de flesta barnmorskor arbetar i miljöer med låga ljudnivåer, till exempel när de samtalar med mammorna, tar ultraljud eller lyssnar på magen.

Olika behov av att höra

Det är helt olika typer av ljud om man till exempel jämför en skola, ett sjukhus, ett slakteri eller en orkester. I dessa miljöer finns helt olika behov av att höra.

– Det känns konstigt att ha samma gränsvärden överallt. Vi måste fortfarande försöka bena ut vad som är skadligt. Det kanske inte ska vara samma gränsvärden för alla miljöer, säger Jenny Selander.

Dessutom är det bara vissa ljud en människa kan höra. Men alla påverkas av lågfrekvent buller. Ett sådant buller blandat med ljudtoppar gör att man kan hamna under gränsvärdena även om ljudet är skadligt.

– Därför är det viktigt att man tar hänsyn till alla frekvensområden, säger hon.

Bland byggnadsarbetarna mätte forskarna buller per sekund hela arbetsdagen och deras pulsslag. Det blev effekter på pulsen redan på ganska låga ljudnivåer, även för enskilda buller.

Däremot fanns det inte något samband mellan vibrationer i händer, armar och hjärt-kärlsjukdom.

– Men man får andra skador och det är viktigt att begränsa arbetet med vibrerande verktyg. Det är tragiskt med unga människor som får livsvariga skador i händerna, säger Jenny.

Forskarna såg tydliga samvariationer i de flesta arbetsmiljöer mellan flera olika faktorer i miljön, till exempel mellan buller, tungt arbete, stress, kemikalier och partiklar.

Samband buller och fysiskt tungt arbete

Ett överraskande resultat var det tydliga sambandet mellan buller och fysiskt tungt arbete. De samverkar till hjärt-kärlsjukdom.

Buller och fysiskt tungt arbete samverkar till hjärt-kärlsjukdom. Foto: AV

– Det är viktigt att ta hänsyn till alla olika typer av exponeringar i en arbetsmiljö när man sätter gränsvärden, säger Jenny Selander.

Ljud har en helt annan komplexitet än andra faktorer. Till exempel är det lättare att mäta effekten av partiklar eller av enskilda kemiska ämnen.

– Man säger inte att man lägger ihop kemikalier och mäter dem som en klump. Men buller är fortfarande hopklumpat på decibelnivå.

– Vi behöver nya ljuddata för att kunna säga något om gränsvärdena, säger Jenny Selander.

Text: Anna Holmgren

Arbetsmiljöverket har tagit fram en app för att mäta ljudnivån. Foto: Magnus Moström/AV.

– Det är inte så himla svårt att åtgärda buller

Hallå där, Kjell Holmberg, bullerexpert på Arbetsmiljöverket.

I september i år beslutade Arbetsmiljöverket om reglerna i en ny struktur som träder ikraft 1 januari 2025. Vad innebär de?

– Kravnivåerna är fortsättningsvis de samma. De nya reglerna är en del i arbetet med regelförnyelse. Just nu arbetar vi med det stödjande materialet.

Kjell Holmberg är bullerexpert på AV. Foto: Privat.

Vad säger bullerföreskifterna?

– Bullerföreskrifternas syfte är att förebygga hörselskador, men också störande eller oönskat oljud som också är buller. Men de ska också förebygga alla tänkbara risker för ohälsa, exempelvis trötthet eller fysiologiska reaktioner som ökad hjärtfrekvens eller ökat blodtryck.

Var ser ni de största bristerna?

De vanligaste åtgärdskraven vi ställer är att undersöka och bedöma risken för buller. Det kan också röra sig om att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda hörselundersökning, sprida information och kunskap om buller och att göra de anställda medvetna om riskerna.

Hur ska arbetsgivaren minska på ljudnivån?

– Genom att i steg ett utgå från att minska källan bullret, till exempel genom att välja en tystare maskin eller arbetsmetod. Går det inte att få bort bullret, så är nästa steg att tänka på bullrets överföring i utrymmet, och begränsa spridningen genom till exempel akustikskivor eller mellanväggar. Det sista steget är att skydda mottagaren, till exempel med hörselskydd. Men att bara erbjuda hörselskydd räcker inte, arbetsgivaren har mer långtgående skyldigheter än så.

Hur ser användningen av hörselskydd ut på arbetsplatserna?

– Den har förbättrats avsevärt.

Hur vanliga är hörselskador på grund av buller?

– Ser vi på de anmälda arbetssjukdomarna rör sig det kring 500 anmälningar årligen. Mest anmälningar kommer det från tillverkningsindustri och utbildning.

Vad är ditt främsta tips till arbetsgivare?

– Att det inte är så himla svårt att arbeta med de här frågorna, eller att åtgärda buller. Därför är det märkligt att vi fortfarande får skador och sjukdomar av buller. Det handlar om att beakta buller redan i planeringsskedet, och att ha ett långtgående perspektiv.

Ett barns skrik kan vara farligt för förskolepersonalens hörsel. Foto: Zanuck/iStock.

Farligt för hörseln när barn skriker till

I vilka arbetssituationer har förskolepersonalen låg eller hög risk att utsättas för höga impulsljud? Det vill forskaren Fredrik Sjödin vid Umeå universitet ta reda på. Det skulle hjälpa de anställda att skydda sig.   

I mer än tio års tid har Fredrik Sjödin, lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet, ägnat sig åt förskoleanställdas arbetsmiljö och i synnerhet buller.

Bullret som anställda på förskolor utsätts för är annorlunda än buller på en fabrik eller ett bygge som har maskiner med tydlig information om decibelnivåerna.

– På förskolan kommer ljudet från oförutsägbara och rörliga källor, alltså barnen, säger Fredrik Sjödin.

Flest anmälningar av förskolelärare

Att ljudmiljön på förskolor är besvärlig visar också statistik från Arbetsmiljöverket. Förskolelärare var den yrkesgrupp som anmälde flest arbetssjukdomar orsakade av buller mellan 2017 och 2021; 163 stycken. Därefter kom barnskötare med 136 stycken anmälningar och på tredje plats kom anmälningar från metallarbetare.

– Ljudmiljön på förskolan domineras av verksamheten, konstaterar Fredrik Sjödin.

Även om barnen utgör ljudkällan, visar hans forskning ändå att sambandet mellan antal barn och ljudnivåer är svagt.  En fördubbling eller halvering av antalet barn innebar en cirka 4 decibels skillnad i ljudnivå. Det har betydelse för belastningen på hörseln, men vanligtvis går skillnaden inte att uppfatta.

En kombination av åtgärder behövs

Fredrik Sjödin har med finansiering från Afa Försäkring undersökt om det finns skillnader mellan pedagogiska inriktningar, men inte heller där hittade han olikheter i personalens ljudexponering.

Det som däremot sedan tidigare har visat sig inverka på ljudmiljön är akustiken i lokalen, tillgång till mindre avskärmade rum samt hur arbetet organiseras och bemannas.

Han ger ett exempel från ett kapprum där barnen skulle kläs på. På ett ställe kläddes alla barn på samtidigt, och på ett annat ställe kläddes två barn åt gången på, medan en i personalen väntade på barnen ute och en i personalen var med barnen inomhus innan de skickades till kapprummet. Ljudnivåerna skiljde sig stort: Med två barn åt gången mättes ljudnivån till 65 decibel, medan motsvarande siffra för den andra gruppen var 83 decibel.

– Det visar hur olika förutsättningar personalen har att göra sitt jobb, säger Fredrik Sjödin.

Ofta är det en kombination av åtgärder som ger bäst effekt på ljudmiljön, har hans forskning visat.

Högrisksituationer ska identifieras

I en av hans senaste studier om buller som finansierades av Afa Försäkring, gjordes flertalet decibelmätningar på olika förskolor i olika arbetsmoment. Den datan vill han ännu gå igenom och analysera.

Han vill nämligen ta reda på vilka arbetssituationer som har låg eller hög risk för förskolepersonalen att utsättas för höga impulsljud.

– Ljudtopparna är farliga, till exempel när ett barn skriker till. Impulsljuden är svåra att förutse, säger han.

Genom att identifiera i synnerhet högrisksituationer skulle förskolelärarna kunna skydda sig mot dem. En högrisksituation skulle kunna vara ett blöjbyte, medan till exempel en pyssel- eller sagostund är en lågrisksituation.

Hörselskydd en möjlighet

– Jag tror att hörselskydd bland förskolepersonal kommer att bli vanligare, säger Fredrik Sjödin.

Han tror att de formgjutna hörselskydden som knappt märks, och som sållar bort höga impulsljud men släpper igenom prat kan vara ett sätt att skydda sig mot ljudtopparna.

– De är fantastiska och personalen skulle alltid kunna ha dem med sig och sätta på dem då de är i en högrisksituation, säger Fredrik Sjödin.

Enligt honom har attityden gentemot hörselskydd ändrats, och utvecklingen av hörselskydden gått framåt så att de inte längre avskärmar personalen.

Under sina år som forskare i förskoleanställdas ljudmiljö har han sett flera framsteg. När han började hörde det till ovanligheterna att förskolorna överhuvudtaget tänkte på akustiken.

– Medvetenheten om ljudmiljön har ökat och numera ställer man också högre krav, konstaterar Fredrik Sjödin.

Text: Jonna Söderqvist

De finska forskarna överraskades av att buller inte bekämpas mer i industrin. Foto: eyesfoto/iStock

Tyst acceptans för buller på fabriker

Höga ljudnivåer i fabriker är känt sedan länge, liksom kunskapen om hur man kan skydda sig. Ändå fortsätter oljudet att skada industrianställda. Ny finsk forskning visar att det finns tyst acceptans för buller inom industrin.

– Buller har hamnat i skuggan av andra arbetsmiljöproblem, konstaterar Anu Järvensivu som är forskningschef vid finska Arbetshälsoinstitutet i Finland.

– Det överraskade oss hur lite det görs för att bekämpa buller,
säger Anu Järvensivu. Foto: Studio Torkkelin Pikkustudio

Våren 2023 publicerade hon tillsammans med tre kollegor en forskningsrapport om buller på industriarbetsplatser – den första på länge, också i ett internationellt perspektiv. Helt nytt i den här forskningen var att ta reda på varför bullerbekämpande åtgärder inte genomförs i större utsträckning inom industrin, trots att kunskapsläget är gott.

Statistiken är entydig för både Sveriges och Finlands del: Buller är en vanlig orsak till arbetssjukdom.

Hörselskador smyger sig på

En av de viktigaste slutsatserna forskarna kom fram till var att det inom industrin finns en tyst acceptans för buller på jobbet.

– Det överraskade oss hur lite det görs för att bekämpa buller, och hur lite man talade om buller och oljud på fabrikerna med tanke på hur allvarligt det är, säger hon.

En förklaring till att buller hamnar i skymundan är att hälsoriskerna och skadorna som höga ljudnivåer kan orsaka ofta sker under en lång tid och smyger sig på. Det kan vara svårt att veta om den nedsatta hörseln beror på jobbet eller på fritidsintresset.

En annan förklaring är att kostnaderna, som uppstår vid en bullerskada, inte syns lika direkt som vid en arbetsplatsolycka. Skadorna syns i ett sent skede i statistiken.

– Buller är lömskt, säger Anu Järvensivu.

Lite diskussion kring buller

Fem industriarbetsplatser deltog i den finska forskningen, bland dem det svenskägda SSAB med dess stålverk i Brahestad i västra Finland.

Företagens arbetsmiljöarbete och bullerbekämpning var på en bättre nivå än på arbetsplatser generellt. Överlag var bullerbekämpningen på en normal nivå i företagen som deltog. Forskarna mätte bullernivåer och tog reda på hur arbetsplatserna bekämpade buller – och vad som hindrade dem från att åtgärda bullerproblemen i större utsträckning.

De intervjuade anställda, skyddsombud och chefer.

– Vi fick ofta höra att buller är något som hör till industriarbetet. Man lägger sig platt, trots att det går att göra något åt det, säger Anu Järvensivu som är sociolog i grunden.

Det visade sig också att det inte heller fördes diskussioner kring ljudmiljön i någon större utsträckning på jobbet, och att de anställdas synpunkter och idéer inte alltid fångades upp.

Fokus på att få bort källan till oljudet

En vanlig missuppfattning på arbetsplatserna var att allt var i sin ordning då anställda använde hörselskydd. Det fanns en övertro på dem.

– Det finns många andra sätt skydda sig mot buller, och hörselskydd ska vara det sista sättet, säger hon.

Anu Järvensivu betonar att fokus ska ligga på att få bort orsaken till bullret och att ha ljudmiljön på agendan på arbetsplatserna. Inte minst när en ny fabrik eller hall planeras, eller när en ny maskin ska införskaffas. Då kan en maskin med lägre ljudnivå väljas framför en med högre, eller hallen planeras så att det bullrigaste arbetet placeras där det stör så lite möjligt.

– Investeringar i ett senare skede blir ofta dyrare, säger hon.

Ett annat bra sätt motverka buller är att minska på dess spridning, till exempel med avgränsande väggar som absorberar och stoppar ljud. Akustikskivor fungerar i mindre arbetsutrymmen, men är inte lika effektiva i stora utrymmen.

Ljud som inte berör en själv stör mest

Samtidigt spelar ljudet en viktig roll för säkerheten i fabriker. Att höra varningssignaler är väsentligt för att förhindra olyckor. Ljudet från maskinen en anställd jobbar vid är relevant för att den anställda ska veta att maskinen funkar som den ska.

– De ljud som uppfattas som mest störande är ljud från andras maskiner eller arbete, eller varningssignaler som inte berör en själv, konstaterar Anu Järvensivu.

Enligt henne beror det på att de här ljuden ofta är utanför ens egen kontroll, och inte går att påverka. Vilket i sin tur ibland kan leda till att man överröstar oljud med annat ljud, till exempel genom att höja volymen på radion. Det ökar påfrestningen på hörseln ytterligare.

Och när det kommer till det sista skyddet, alltså hörselskydd, poängterar Järvensivu att man ska använda hörselskydd anpassade efter vilket ljud som ska filtreras bort, som maskinbuller, och vilket ljud man fortfarande vill släppa igenom, som tal. Då kan till exempel de anställda kommunicera med varandra, medan bullret filtreras bort.  Om man tar av hörselskydden för att man behöver lyssna på något ljud som de stänger ute, minskar deras skyddande effekt avsevärt, enligt tidigare forskningsresultat.

Vad kan andra industriarbetsplatser lära av den här forskningen?

– Självfallet att uppmärksamma bullret, och att lyfta det på agendan för säkerhetskulturen på fabrikerna, avslutar Anu Järvensivu.

Text: Jonna Söderqvist