Tema: Användbart nr 1 2012 Tema: Trötthet och tider – om arbetstider och arbetsmiljö

Sömnforskare kritisk mot ny EU-tidslag

Mer än 30 års forskning ger en gedigen kunskap att stå på om hur skiftarbete påverkar människan. Men trots att EU har betonat vikten av forskningen väljer man bort kunskapen för krass ekonomi när den nya arbetstidslagen skapas. 

Professor Torbjörn Åkerstedt vid Stressforskningsinstitutet är kritisk. Nu utvecklar institutet och industrin en ny modell för säker schemaläggning

 

– EU-parlamentet konsulterade oss kring nya förslaget från EASA, luftfartsmyndigheten inom EU. Men varken parlamentet eller EASA tog någon hänsyn till vår kritik, säger Torbjörn Åkerstedt. Flygindustrin kritiserade oss med att våra förslag var ovetenskapliga, ja till och med farliga.

Han ingår i den vetenskapligt forskarbaserade arbetsgruppen ECASS, European Committee for aircrew scheduling och safety. Den innehåller representanter för fem forskargrupper som står för 90 procent av den europeiska forskningen kring trötthet och flyg. De är ett vetenskapligt stöd inför hanteringen av arbetstider inom luftfarten.

Deras kompetens har under hela processen betonats av EU och EASA. Men det spelade ingen roll i slutänden när lagförslaget skrevs, då var det krass ekonomi och konkurrens som gällde.

– Vi vet sedan länge hur kroppens biologiska klocka fungerar, att långa pass och nattarbete skapar kritiska lägen bland piloterna, säger Torbjörn Åkerstedt, vid Stressforskningsinstitutet (SFI), Stockholms universitet och Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.

Det finns även en vetenskapligt grundad modell för att förutsäga den anställdes tillstånd under och efter sitt arbetsskift, utifrån antalet arbetstimmar under olika delar av dygnet. Man kan räkna på dag- eller nattflygningar, tid för arbetsstart, inslag av ”split duty” (när man är ledig men i tjänst mellan två pass), stand by-lägen som kan ge långa perioder av vakenhet med problem att vila.

SFI har fått 1,7 miljoner kronor av Vinnova för att utveckla modellen i praktiken, i samverkan med Jeppesen. Det är ett svenskt Boeingföretag som skapar ”crew scheduling schema”, arbetsscheman, för flera flygbolag. Även SAS, KLM, Lufthansa och Transportstyrelsen är med i utvecklingsarbetet.

Goda scheman

Modellen handlar främst om att hitta det mest hälsosamma schemat för piloter och kabinpersonal, men även det smartaste. Arbetspass får inte vara för långa, men i vissa lägen kan en timma längre flygning vara bättre om man kommer hem och kan ta rejäl paus, än kort vila på flygplats följt av nytt arbetspass.

Personalen ska kunna nyttja tjänsten via sin mobil, iPhone.Samtidigt vill man förbättra rapporteringssystemet och utbilda personalen i trötthetskontroll.

– Det är på tiden att arbetstidens förläggning kommer på allmänna agendan. Det har tidigare aldrig varit heta frågor, utan fack och arbetsgivare har velat hålla den för sig själva, säger Torbjörn Åkerstedt.

– Det finns en tendens till att piloter, i likhet med läkare, tror att de tål mer än andra yrkesgrupper. Att de ser flygning som ett machojobb. Orsaken till ökad öppenhet är EU-förslagen, som gör större tidsuttag per dygn möjliga. Det har man redan märkt i uppjusteringar av tider, och Torbjörn Åkerstedt pekar på de bolag som fått kritik från de anställda, som Ryanair och bemanningsföretag.

– Fast det finns ännu värre exempel, bolag som blivit utflaggade från Europas flygplatser. De finns på listor som inte är offentliga och de släpps inte in i EU.

Förändringarna av arbetstiderna handlar om en ökning från maximalt 45 timmar till 60 per vecka. Eller från som längst 12 timmar till 15 per dygn.

– Redan en timme längre flygtid ökar riskerna för olyckor. Vid sammanställning av alla flygrapporter står trötthet för 20-30 procent av orsakerna till olyckor.USA och Storbritannien kan bli positiva exempel, även om Torbjörn Åkerstedt påpekar att vi inte sett slutresultatet av deras förändringsarbete än. I USA kan dessutom delstaterna skapa sina egna villkor för flygtider.

 

Torbjörn Uhlin

 

Unionens strejk för kabinpersonalens arbetstider

Allt hårdare arbetspass med längre arbetstider pressar kabinanställda så hårt att Unionen såg sig tvingade till att sätta ner foten i förhandlingarna med några charterflygbolag. Kraven var jämnare arbetsveckor på maximalt 42 timmar. Mot det står företagens 60 timmar. Efter fem dagar var konflikten över.

Arbetstiderna har blivit en konfliktfråga inom flygbranschen. Unionen och arbetsgivarna Svenska Flygbranschen har slagits om ett avtal med charterbolagen TUIfly, Novair och Primera Air.Avtalet löpte ut 30 september, men förhandlingarna ledde inte till någon lösning.  Inte heller medlarna från Medlingsinstitutet lyckades föra parterna närmare, och de gav upp i mitten av februari utan att komma med något bud eftersom de ansåg att parterna stod för långt från varandra.

Krav på återhämtning

– Våra medlemmar har rätt till arbetstider som inte riskerar hälsan, som gör det möjligt att få balans mellan arbete och privatliv, och som ger återhämtning mellan arbetspassen, sade Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen. Det handlar även om passagerarnas säkerhet.– Vi vill se jämnare arbetsveckor och ett tak på högst 42 timmars inplanerad arbetstid per vecka, och det kan man uppnå med bättre planering utan att det blir dyrare. Det finns även bolag som har den tidregleringen, bland annat SAS.Svenska Flygbranschens förhandlingschef Elisabeth Holming-Schiller uppgav att man inte kan gå med på taket 42 timmar eftersom vissa flygningar långt bort i världen kräver längre tider. De kompenseras med andra kortare arbetsveckor.– Vi sade ja till medlarnas förslag om bland annat en genomsnittlig arbetstid på 38 timmar per vecka, vilket de tackade nej till, säger Elisabeth Holming-Schiller. Att lägga schemaförslag hör hemma lokalt på företagen och det kan vi inte förhandla om.Hon påpekar även att den genomsnittliga arbetstiden för kabinanställda endast är 25-30 timmar i veckan.Strejken varade i fem dagar innan man enades om reglering av arbetstiderna. Avtalet innebär att den schemalagda arbetstiden begränsas till 47,5 timmar per rullande sju dagar.Nu förhandlar Unionen med resterande flygbolag om arbetstiderna, bland annat Norwegian Air, där Transportfacket meddelat att man samverkar kring konflikthotet. Unionen är dock övertygad om att avtalet sätter normen för alla bolag. Niklas Hjert är nöjd med att det ger tid för återhämtning och balans mellan arbete och fritid. Elisabeth Holming-Schiller uppger att hon är nöjd med flexibiliteten i avtalet, vad gäller schemaupplägg.

Väktarnas arbetsmiljö i centrum för BYA

Butikskontrollanter, värdetransportörer, parkeringsvakter och andra i bevakningsbranschen utsätter sig för stora risker, som hot och våld, kemikalier och även tunga lyft.

BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, tar fram modeller för god och säker arbetsmiljö som är anpassade till verksamheten.

 

– Vi har ett nära och gott samarbete mellan parterna som verkligen värnar om arbetsmiljön, säger William Rosborg, enhetschef för BYA/Arbetsmiljö.

Det var ett tag sedan väktare var ett enhetligt begrepp, oavsett om de tog hand om felparkeringar, värdetransporter, var ordnings- eller skyddsvakter, butiks- eller flygplatskontrollanter.

– Det fanns ett behov av att tränga ner djupare i utbildningarna, att öka kvalitén för en bättre arbetsmiljö som ledde till att branschen gemensamt skapade BYA, säger William Rosberg. Tidigare låg verksamheten under TYA, Transportbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Transportfacket är arbetstagarnas representant. Alla stora bevakningsföretag finns representerade, som G4S, Securitas och Lomis, med Almega som övergripande arbetsgivarenhet.

– Vi har ett mycket gott samarbete mellan parterna, vilket gynnar både väktarna och deras företag, säger Per Martelius, projektledare inom arbetsmiljöfrågor.

Sociala muskler

BYA:s centrum finns i Kista utanför Stockholm, men man bedriver verksamhet över hela landet. En av BYAs huvuduppgifter är yrkesutbildningar, med en två veckors grundutbildning som är obligatorisk för väktarna för att de ska få arbeta. Den följs sedan av 160 timmars yrkesträning samt ytterligare en veckas grundutbildning, och därefter en tre dagar lång fortbildning vart fjärde år.

– Den som inte går fortbildningen förlorar legitimationen, säger William Rosborg. Det är oerhört viktigt för personalen med kontinuerlig utbildning om de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt och ha de rätta förutsättningarna för detta.

Totalt 18 000 personer arbetar i bevakningsbranschen. Majoriteten av dessa är män, med det är också en hel del kvinnor som arbetar med bevakning. Det är en frisk samling anställda, sjukfrånvaron är relativt låg.

 

Ett allt vanligare arbetsmiljöproblem för värdetransportörerna idag är tunga lyft. Man bär mer tunga förvaringsboxar som innehåller kemikalier och andra störningsrisker. Där satsar värdebolagen genom BYA på ergonomiutbildning, vilket ger ergonomicoacher på arbetsplatserna med uppgift att analysera riskkällor och förebygga arbetsskador.

Innan man blir anställd som väktare väntar omfattande tester för att man ska pröva lämplighet för yrket. Det är inte muskler man är ute efter, utan personer med mer sociala färdigheter. Anställda som kan föra dialog med folk och som är mer inställda på att hjälpa än att konfrontera, förklarar William Rosborg.

– Man ska främst agera som en medmänniska, för att inte i onödan skapa riskfyllda situationer.  Det kan vara direkt farligt för
bevakningspersonal om de ser på folk som potentiella brottslingar, eftersom generaliseringar skapar risker. Å andra sidan ska de vara på sin professionella i sin yrkesroll och arbeta förebyggande.

Det vanligaste är att väktarna går i 12 timmars pass. Under den tiden har de ofta lunch eller middag på betald tid. Tyvärr kan de sällan luncha med arbetskamraterna, eftersom någon alltid måste vara i tjänst.

– En del jobbar ju i par, men ofta arbetar man ensam. För att väktarna ska få mötas och ventilera arbetet har företagen schemalagda arbetsplatsmöten, och då är det obligatorisk närvaro, säger William Rosborg.

Väktare och stress

Alla chefer och skyddsombud ska gå sex dagars arbetsmiljöutbildningen PAM, praktisk arbetsmiljöutbildning. Det är ett gemensamt krav från fack och arbetsgivare. På arbetsmiljöenheten har man även tagit fram andra utbildningar, bland annat i riskhantering och för krisstöd. Enheten har utvecklat är en egen arbetsmiljöhandbok och branschanpassade checklistor.

– Ett gemensamt krav vi har är att de regionala skyddsombuden, RSO, ska jobba fulltid som sådana, inte dela arbetsmiljöarbetet med andra uppgifter, säger Pär Martelius. Det är viktigt att de har ett starkt arbetsmiljöfokus, som inte splittras av andra uppdrag.

RSO fungerar även som kursledare på PAM och AFG, Arbetsmiljö för gruppledare.

När det gäller forskning så driver BYA en hel del egna arbetsmiljöprojekt inom olika områden som hot/våld och ergonomi. Ett exempel på en studie i BYAs regi är om kemiska riskerna med färgpulver och gaser i värdekassetter, och bullerrisker när de sprängs. Det är ett projekt som har genomförts ihop med Statens Provningsanstalt.

Forskare vid Linköpings universitet har hört av sig med önskan om att studera väktare och deras sätt att hantera stressituationer, när de utsätts för hot och våld.

BYA:s arbetsmiljöansvariga har även kontakt med EU:s arbetsmiljöbyrå i Bilbao, OSHA, för att följa hur andra länders bevakningsbranscher hanterar arbetsmiljön, och hur de redovisar sina resultat. BYA har deltagit i europiska samverkans projekt och föreläst om hur den svenska bevakningsbranschen arbetar med riskbedömningar.

Önskade forskningsinsatser gäller områden som skyddsvästar, idag är inte väktarnas västar klassade som personlig skyddsutrustning. Då krävs en CE-märkning som inte finns idag.

William Rosborg har ett par andra centrala frågor där man önskar forskningsstöd för att veta mer om de rätta åtgärderna. Som hur de anställda ska klara sitt livspussel.

– Det är viktigt är att få hela livet att fungera för våra anställda. Vi sätter högt värde på det sociala sammanhanget. Familjen går före jobbet om något akut händer, om barnen är sjuka eller så.

– Detsamma gäller vikten av återhämtning. Att man äter rätt och sover nog och gott är A och O för att en väktare ska fungera optimalt och orka arbeta vidare. Det vill vi ha mer kunskap om från forskningshåll.

 

Torbjörn Uhlin