Om en elev inte lyckas i skolan är det lätt hänt att läraren tar på sig allt ansvar. Därför måste det finnas en lyhörd ledning som stöttar läraren och sätter in extra resurser vid behov. Foto Sam Bayle

Fler friskfaktorer än riskfaktorer

Skårsskolan i Göteborg har låg personalomsättning och låga sjuktal. Så gott som alla anställda är behöriga. Men stressade lärare finns förstås också på den här skolan. 
– Arbetsgivare måste skapa förutsättningar för personalen att hinna planera, reflektera och samarbeta, säger Pia Skålberg.

Jag letar efter en skola som aktivt jobbar för att minska lärarnas stress. Lärarförbundet tipsar om Skårsskolan som ligger i Örgryte i Göteborg, ett stenkast från Liseberg och med Delsjöområdet runt knuten.

Lärarförbundets ombud Camilla Trygg, biträdande rektorn Christina Nilersand och rektorn Pia Skålberg tar emot mig i ett rum på skolans rektorsexpedition, en stund innan det är dags för nästa möte.

Christina Nilersand, Camilla Trygg och Pia Skålberg betonar vikten av att ledningen skapa förutsättningar för personalen att hinna planera, reflektera och samarbeta.
Christina Nilersand, Camilla Trygg och Pia Skålberg betonar vikten av att ledningen skapa
förutsättningar för personalen att hinna planera, reflektera och samarbeta.
Foto: Ragnhild Larsson

Här jobbar 65 lärare med 500 elever från förskoleklass till årskurs 6.

Många av eleverna kommer från villaområdet i Örgryte, men också från Kallebäck där många nyanlända får en lägenhet.

– Jag tror inte att vi har färre barn med diagnoser än andra skolor, men vi har inte en stor tillströmning av nyanlända, som är väldigt resurskrävande, säger Christina Nilersand.

Lång lista med friskfaktorer

För att hantera den oundvikliga stressen jobbar Skårsskolan på olika sätt. 

Pia Skålberg berättar om det så kallade årshjulet, som HR tagit fram tillsammans med facket. Det ska säkerställa att skolan gör alla delar i arbetsmiljöarbetet. Årshjulet är uppdelat på tre färger, en för ekonomi, en för arbetsmiljö och en tredje för systematiskt kvalitetsarbete. Till varje del finns det stödmaterial i form av information och diskussionsfrågor som ska leda till en handlingsplan.

Arbetsplatsträffarna har stående punkter som handlar om organisatorisk, fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Personalen har gemensamt tagit fram de friskfaktorer som finns på skolan. Några exempel är hög andel behörig personal, låg personalomsättning, lyhörd och tillgänglig ledning, kollegialt lärande och en lista på uppgifter att prioritera vid hög arbetsbelastning.

Utbildad personal skapar trygghet

Skårsskolan, liksom alla skolor i Göteborg, använder ett system som signalerar när någon ofta är sjuk. Tidigare signalerade systemet när någon varit korttidssjuk sju gånger. Nu har man sänkt antalet till fyra.

Skårsskolan i Göteborg
Skårsskolan i Göteborg har låg personalomsättning och låga sjuktal. Och så gott som alla anställda är behöriga. Foto: Ragnhild Larsson

– Vi vill ingripa i god tid, ha ett samtal och ta reda på om det är något vi kan göra, säger Christina Nilersand.

Att så gott som alla är utbildade, även fritidspedagoger och förskollärare, minskar också stressen för lärarna.

– Det innebär en grundtrygghet för alla, att allt ansvar inte ligger på mig när det gäller läroplaner och styrdokument. Att många är behöriga gör det också lätt att rekrytera ny personal. Det blir en positiv spiral, säger Camilla Trygg.

Viktigt sätta gränser

En riskplan har tagits fram som innehåller olika sorters fysisk och psykisk stress.

– Den psykosociala stressen som lärare handlar bland annat om att du aldrig blir klar. Därför är det viktigt att sätta gränser för sig själv och att vi som arbetsgivare skapar förutsättningar för personalen att hinna planera, reflektera och samarbeta, säger Pia Skålberg.

Mitt fel om en elev misslyckas

Den så kallade uppdragsdialogen är ett annat verktyg för att skapa en mer hållbar arbetsmiljö. 

Där går rektorn igenom med läraren vilket uppdrag hen har för tillfället: ”Du har 25 elever varav två har särskilda behov. Du är rastvärd och ombud för lärarförbundet.”

Rektorns uppgift är att försäkra sig om att tiden räcker till eller om något uppdrag behöver plockas bort.

– En del lärare är otroligt ambitiösa, men vi vill ju att alla ska hålla. En sjuk lärare är inte bra för någon, säger Christina Nilersand.

– Men om en elev inte lyckas är det ju delvis mitt fel. Då har jag inte lyckats hitta rätt lösning för hur jag ska lära ut till just denna elev, säger Camilla Trygg.

Kränkningar tar mycket tid

Christina Nilersand betonar vikten av att läraren får stöd från elevhälsoteamet för att hitta olika lösningar. 

– Även om läraren är den viktigaste pjäsen för hur en elev lyckas, så måste det finnas en lyhörd ledning och ett team som stöttar läraren och kan sätta in extra resurser. Annars kan det nog skapa en väldig stress, säger hon.

Eftersom Skårsskolan har många friskfaktorer, uttrycker lärarna då och då önskemål om att få jobba på med undervisning istället för att skriva ännu en plan. De omfattande kraven på dokumentation tar tid från undervisningen och stressar personalen. Framför allt handlar det om kränkningar. Om en elev känner sig kränkt ska det utredas och dokumenteras och återkopplas, avslutas och följas upp. Och fysiska och psykiska kränkningar sker ganska ofta.

Drömmen – två vuxna per klassrum

Under 2020 ska Skårsskolan, liksom andra skolor, få statsbidrag för hälften av lönen till en lärarassistent. En lång lista visar på tänkbara arbetsuppgifter, allt från att hålla i elevråd, ta hand om kränkningar, kopiera, vara rastvärd till att ringa föräldrar och städa i klassrummet, sådant som lärarna gör idag. 
– Men en lärarassistent på 500 lever räcker inte långt, säger Pia Skålberg.

Något som verkligen skulle minska stressen för lärare idag, enligt Pia Skålberg,  är att alltid vara två vuxna i klassrummet. Och det räcker med en utbildad lärare. Då kan en ha ansvar för undervisningen, planeringen och uppföljningen, och den andra för allting runtomkring. 
– Det skulle göra att sjuktalen gick ner ännu mer, stressen och kränkningarna skulle minska och barnen skulle lära sig bättre, säger Pia Skålberg.

Christina Nilersand tror att stressen i läraryrket kommer att öka i framtiden. Samtidigt, menar Camilla Trygg, att ju mer man pratar om arbetsmiljön, desto större chans är det att faktiskt göra något åt den.– Nu har vi i Lärarförbundet jobbat jättemycket för att lärarnas löner ska bli högre. Nu behöver vi tänka på att man också ska orka med sitt jobb.

Ragnhild Larsson

Tips för minskad stress från Skårsskolan

 

  • Tänk årsarbetstid och planera utifrån de aktiviteter som man vet om.
  • Ta fram prioriteringslista som stöd vid hög arbetsbelastning.
  • Lägg ut planerade aktiviteter i kalendariet och tar hänsyn till detta.
  • Var lyhörd som arbetsgivare och ha en bra dialog med dina medarbetare.
  • Sätt upp rimliga mål utifrån medarbetares olika situationer och kapacitet. 
  • Stötta personal vid tuffa ärenden
  • Var synlig ute i verksamheten som chef.
  • Ha ett vilorum/massagestol 
  • Se till att det finns tydlig information/kommunikation/mål så att alla jobbar mot gemensamma mål.  
  • Se till att olika verksamheter får träffas för planering, kompetensutveckling, elevhälsofrågor etc.
  • Ha en bra elevhälsa med olika professioner som stöttar lärarna i elevärenden
  • Ta ett eget ansvar för att prioritera uppgifter. Man kan jobba oändligt mycket som lärare/rektor.
  • Stötta varandra i arbetslag – skapa ”överenskommelse” med uppdelade ansvarsuppgifter
  • Se till att scheman innehåller raster och pauser
  • Uppmuntra varandra!
  • Hitta på trevliga saker tillsammans som inte är arbetsrelaterat