Höj- och sänkbara skrivbord är exempel på design som fungerar för alla. Foto: Unsplash
Höj- och sänkbara skrivbord, dörröppnare och breda entréer i all ära. Fysiskt tillgängliga arbetsplatser innebär mycket mer än så. Det handlar om att ta till sig ett nytt sätt att tänka när man planerar en ny miljö, menar forskare som är inriktade på universell utformning.
‒ Om man fokuserar för mycket på den fysiska tillgängligheten så finns det risk att man fastnar i att bygga en tillgänglig entré och en handikapptoalett, säger forskaren Per-Olof Hedvall.
Hörlurar med brus är ett användbart hjälpmedel för koncentration: Bild: Attention
Tysta, avskilda arbetsplatser, samtal och stöd för bättre tidshållning, kognitiva hjälpmedel, många men korta pauser. Det är exempel på råd om hur man kan underlätta för en grupp med osynlig funktionsnedsättning: adhd.
Det här projektet ska bland annat studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön. Foto: Hjärt- och lungfonden
Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i arbetslivet står i fokus för en femårig studie vid Karolinska Institutet (KI). I denna studie tar forskarna ett helhetsgrepp. De vill undersöka hur en rad olika fysiska och kemiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
‒ Det finns allt mindre tid för kompetensutveckling och personalvård, säger David Bergman, forskare på Karolinska institutet.
Han har i många år provat samtalsgrupper för läkare och annan sjukvårdspersonal, mot drabbande upplevelser i jobbet.
– Jag skulle önska att fler fick mer tid att utföra sina arbetsuppgifter, säger Lotta Rizzo. Foto: Enikö Arnell Szurkos
Misstag är okej och vissa arbetsuppgifter kan väljas bort. Om ledarskapet är öppet och flexibelt öppnas dörrarna för fler, enligt Lotta Rizzo, konsultchef på it-företaget Left is Right där många medarbetare har funktionsnedsättningar.
- Det som rehabiliterar individer kan även fungera på arbetsplatsen, menar Giorgio Grossi, psykolog och forskare på Stressmottagningen. Foto: Roland Cox
Stressmottagningen i Stockholm behandlar människor, inte arbetsplatser.
‒ Men exakt samma ingredienser kan fungera preventivt på organisationsnivå, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare.
Stress i arbetslivet, ibland toppat med en privat kris, kan resultera i utmattningssyndrom, förändringar i hjärnan och i värsta fall dödsfall.
En man på en advokatbyrå frågade sin chef vilken mängd arbete som han förväntades göra, vad som är good enough.
Svaret han fick var the sky is the limit.
Viktiga arbetsuppgifter hann man ibland inte med inom äldrevården. Foto: Alex Boyd
Personalen inom äldrevården var redan tungt belastad när covid-19 slog till. Ett otal dödsfall bland de äldre följde. Med brist på utbildning, osäkra anställningar och ibland utan skyddsutrustning arbetade personalen vidare. Med sitt dåliga samvete.
På äldreboenden var det ofta ont om personlig skyddsutrustning. Foto: Engin Akyurt, Unsplash
Redan under de första veckorna av pandemin såg vårdpersonalen framåt med rädsla. De upplevde att vården nedmonterats under lång tid och insåg att kraven på dem skulle öka i den kommande pandemin. De var oroliga för långsiktigheten i vården och vad som skulle kunna hända efter krisen.
Sexuella trakasserier är vanliga i det militära. Foto: Anna Ogilenko
Som man frågar får man svar.
Den som svarar på en enkät om sextrakasserier måste först fundera på hur detta definieras. Får den som svarar själv göra en definition – har du upplevt sextrakasserier – eller får hen ta ställning till olika situationer som beskrivs som trakasserier?
Resultaten ser nämligen helt olika ut.
Kina Nilsson förbereder sig för att gå in till en patient. Foto: Privat
En dikt om dagen blev den livlina som infektionsläkaren Kina Nilsson så innerligt behövde när pandemin svepte in över Sverige. Efter långa arbetspass på sjukhuset skrev hon varje kväll en dikt om det hon upplevt. Det blev totalt 77 dikter som i slutet av september ges ut i en samling med titeln Och när hon får andnöd av sorg måste jag blunda.