Svar på nätet om vibrationer blir ett stöd för både arbetare och forskare

Forskare ger gruv- och byggarbetare besked om deras oro för hälsan är befogad och om de behöver söka läkare. Och arbetarna skänker, om de själva vill, sina uppgifter till forskarna, för att på sikt få fler svar på frågor om arbetsmiljö och hälsa.   Bengt Järvholm, yrkesmedicinare i Umeå, leder ett projekt för en ny sorts IT-verktyg på nätet där både forskare och praktiker bidrar med kunskaper.

Är du orolig för vibrationerna eller dammet i jobbet? På nätet kan du som jobbar på bygge eller i gruva få svar och råd, baserat på forskarnas kunskaper. Du kan fylla i ett frågeformulär som du kan ta med till företagshälsovården och som du kan spara som din egen journal. Testa igen om ett år och jämför! Det här är vad Bengt Järvholm, yrkesmedicinforskare i Umeå, vill åstadkomma tillsammans med sina kollegor. ”Efterfrågestyrd kunskapsutveckling på forskningsgrund”
heter detta projekt inom AFA Försäkrings program ”Från ord till handling” (2010).

En första bild av hur det ska fungera ger en ”demonstrator” på nätet, en prototyp som forskarna har tagit fram i ett tidigare projekt (också det med stöd från AFA Försäkring: ”Ett nytt register för att följa och påverka hälsan hos personal inom byggindustrin”).

Professor Bengt Järvholm förlarar att de vill skapa ett växelspel mellan praktiker och forskare, där praktikerna inte bara tar emot kunskap utan också bidrar till fortsatt forskning med uppgifter om sitt eget arbete och eventuella besvär. Praktiker kan även presentera sina egna erfarenheter, råd och tips till såväl forskare som praktiker.

Guldgruva med hälsodata ursprung till idén

Forskarna vid Yrkesmedicin i Umeå har hand om de hälsodata som byggbranschens gemensamma företagshälsovård Bygghälsan samlade under sin livstid, från mitten av 1960-talet till början av 1990-talet.  Detta har ett samband med att forskarna kläckte idén till det här projektet.

Bygghälsans hälsodata har varit en guldgruva för forskarna och lett till forskningsresultat som branschen och de anställda haft glädje av.

– Det har kommit många publikationer som byggt på Bygghälsans data. Men vi behöver ju uppgifter om hur det är idag och det är mycket svårare att få fram.  Det är ofta svårt att få människor att fylla i enkäter om de inte ser att de själva har någon direkt nytta av det, säger Bengt Järvholm. Samtidigt ser vi hur människor idag blir alltmer kapabla att själva bedöma sin hälsa. Egenvård arbetar man mer och mer med inom sjukvården.

På nätet har det blivit allt vanligare med självtester, konsumentrådgivning och erfarenhetsutbyte. Det gäller inte minst inom de populära hälsonätplatserna. Detta spinner forskarna vidare på här.

– Här kopplar vi ihop arbetsmiljö och hälsa.  En byggnadsarbetare ska kunna få svar på frågor om hur mycket just hans verktyg vibrerar jämfört med andra. Han ska genom att svara på frågor kunna bedöma om han behöver gå till doktorn för en hälsoundersökning.

Fler tänkta exempel:

En snickare som läst om att gipsdamm är ”livsfarligt” får, efter att ha fyllt i några svar i ett formulär, veta att i hans typ av arbete brukar inte halterna vara farliga. Men att om man jobbar länge i höga halter finns risk för kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL.  Han får förslag om bra skydd och lästips om säkra arbetstekniker.

En reparatör som har fått hudsprickor får råd om hur han ska tvätta sig så att han sliter så lite som möjligt på huden och tips om receptfria salvor. Problemen visar sig uppkomma när han rengör metalldelar på sin verkstad och senare får han via andra användare råd om andra sätt att rengöra, som minskar hudproblemen.

Kontrollsåll på företagshälsovården

– Vi tänker oss också att företagshälsovården kan använda det här verktyget i sina väntrum och inför läkarkontroller. Ofta använder man idag frågeformulär som är väldigt omfattade, med flera sidor med frågor, trots att det egentligen för en person utan besvär kan räcka med att svara på två-tre frågor. Det klarar datorn av att räkna ut, säger Bengt Järvholm.

Ett välutvecklat interaktivt system kommer att fungera minst lika bra, om inte bättre, som en halvdålig läkare som sällan gör en viss typ av hälsokontroll. Man kommer också bättre kunna sålla fram de som verkligen behöver gå på läkarkontroll, om alla först svarar på frågorna på nätet.

– Tanken är att en person själv ska kunna spara sina svar, som en egen journal i  företagshälsovården både för att själv kunna jämföra mellan åren, och för att kunna ta med sig om vid ett byte av anställning,  eller om företaget byter företagshälsovård.

Till att börja med koncentrerar forskarna sig på två branscher, bygg och gruv, och på tre problemområden, först vibrerande fordon och arbetsmaskiner, senare hudbesvär och särskilt handeksem, och damm och luftvägsbesvär.

Den forskningsmässiga grunden för råd och information är gedigen.  På Yrkesmedicin i Umeå har de världens största vibrationsdatabank. Den är redan öppen för alla  via nätet.  De har också, i samarbete med forskare vid Karolinska institutet, i många år studerat vad som orsakar handeksem.   Hur damm i gruvor, på byggen och andra arbetsmiljöer påverkar hälsan är en annan fråga som umeforskarna har studerat länge. Genom svaren från användarna via IT-verktyget hoppas de kunna få mer underlag för mer och bättre forskning.

Användargrupper prövar

–Under 2010 utvecklar vi systemet och prövar i liten skala, med hjälp av användargrupper.  2011 kommer vi att pröva det i större omfattning, säger Bengt Järvholm.

Om det flyter på bra under de tre åren hoppas han att det kommer att användas på många håll, exempelvis i gruvföretags egna intranät och bland andra testverktyg på Prevents nätplats.  Kanske kan delar utvecklas kommersiellt av andra och bli en del av journalsystem för företagshälsovården.

I ledningsgruppen för projektet sitter, förutom Bengt Järvholm, professor Lage Burström som är expert på vibrationer, och datavetaren Helena Lindgren, som för några år sedan doktorerade på ett IT-system för att tidigt diagnosticera demenssjukdomar. Forskarna samarbetar med två referensgrupper med praktiker, Byggindustrins centrala arbetsmiljöråd och Arbetsmiljökommittén inom gruvområdet.

Mats Utbult