Kunskapscentret ska bygga på samverkan mellan olika vetenskaper , säger Mats Bohgard.
Ett regionalt kompetenscentrum för arbetsmiljöforskningen i södra och västra Sverige bildas nu av forskare vid universitet och sjukvårdskliniker i Lund och Göteborg. Liknande initiativ diskuteras inom institutioner i mellersta och norra Sverige.
– En tanke är att de regionala centren ska samverka på riksnivå, exempelvis med Arbetsmiljöverkets kommande kunskapscentrum, säger Mats Bohgard på LTH.
Ett kunskapscentrum bör ligga utanför Arbetsmiljöverket. Foto: Stock.exchnge
Arbetsmarknadens parter är inte nöjda med Arbetsmiljöverkets rapport om hur en kunskapsfunktion om arbetsmiljöforskning ska se ut. – I rapporten vill man mera förstärka det som Arbetsmiljöverket redan gör. Vi ser forskningen som en bredare fråga som bör ligga utanför Arbetsmiljöverket och deras tillsyn, säger Jana Fromm, handläggare på TCO.
Arbetsmiljöforskaren Annika Vänje vill lyfta det osynliga arbetet.
Arbete som måste till för att en arbetsorganisation ska fungera men är
svårt att mäta och som lätt faller utanför ramarna där
effektiviseringsivern drar fram. I ett treårigt forskningsprojekt
studerar hon hur branschspecifik kunskap kan spridas inom
företagshälsovården.
Arbets- och miljömedicin i Linköping har startade 2015 Arbetsmiljöbloggen som en ny kanal för att sprida forskningsresultat och kunskap om arbetsmiljö till personal, patienter och allmänhet.
– Genom att beröra och väcka människors intresse hoppas vi förebygga ohälsa, säger Charlotte Wåhlin.
Personal på Tallhöjdens vårdcentral fikar. Foto: Roland Cox
På Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje är fikarasten viktig, i synnerhet på fredagar när kollegerna turas om att bjuda på frukostbuffé.
– Det vore hemskt om man inte fick fika tillsammans. Det sociala är jätteviktigt, säger Maria Jansson, medicinsk sekreterare.
Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold binder samman kunskaper om nanopartiklar. Foto: Roland Cox
En grupp experter i Södertälje arbetar med att knyta samman de i Sverige som vet något om nano och de som behöver veta något.
‒ Tanken är att bygga ett nätverk bland aktörer i Sverige och att få ihop alla inom området, säger Heike Hellmold, projektledare för SweNanoSafe som är på gång att öppna en webbportal.
Terapikatten Justocat
Duschrobot, robotkatt för dementa, matbordsrobot, kontaktrobot – det är några nya hjälpmedel i äldreomsorgen som kan förbättra arbetsmiljön för de anställda, samtidigt som de ökar livskvaliteten hos äldre.
– Fler har högre smärta och kroniska besvär i äldreomsorgen än i industrin, säger forskaren David Hallman.
Ojämn arbetsfördelning, hög stress och ont om tid för återhämtning. Det är några av omständigheterna som kan öka risken för fysiska belastningsskador.
Det tror forskaren David Hallman, som genomför en stor studie om hur psykosociala faktorer påverkar smärta och sjukfrånvaro i äldreomsorgen.
På Lunds universitet pågår ett större forskningsprojekt om hur hållbart det är att jobba som lärare i Sverige idag. Foto: Unsplash
Ett otydligt ledarskap kan skapa hinder för att jobba på ett hållbart sätt. Det visar en ny studie från Lunds universitet om utmattade lärare. Stressen orsakar arbetsrelaterade dödsfall, och lärare är en riskgrupp, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket.
Säkerheten i gruvan gäller både den fysiska arbetsmiljön och hur man kommunicerar risker till varandra, säger Magnus Nygren, LTU. Foto: Fredrik Alm/ LKAB
En allt större andel av arbetet i gruvbranschen, uppåt 40 procent, bedrivs numera av underleverantörer, inte av gruvföretagen själva.
Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Det ställer krav på
samordning av arbetsmiljöarbetet. Foto: SSAB Luleå
Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Arbetet är inte riskfritt, särskilt om det sker under tidspress och stora värden står på spel.
Frågan är vad industriföretagen kan göra för att skapa en god arbetsmiljö. I en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet berättar forskarna Ann-Beth Antonsson och Sanny Shamoun om hur arbetsmiljön kan bli säkrare för entreprenörer inom gruv-, stål- samt pappers- och massaindustrin.
När kontoren blir mindre läggs mycket vikt vid de sociala ytorna. Men behovet av lugn och ro finns fortsättningvis. Foto: simonkr/iStock
Kontor som gapar tomma får organisationer att skala ner på ytorna. Men utgångspunkten är alltför ofta kontorsutrymmet i sig – inte verksamhetens eller de anställdas behov. Det säger sakkunniga Suvi Hirvonen vid finska Arbetshälsoinstitutet.