Fosie stadsdelsförvaltning i Malmö och företagshälsopartnern Feelgood har vänt blad. De gick från ömsesidigt missnöje till ett gott samarbete för systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Nu känner sig cheferna och medarbetarna mer trygga i sina roller, och samverkar med skyddsombuden och företagshälsan, säger Karin Bergstrand, HR-chef. Men det har tagit tid och kraft att skapa den nya andan.
Forskare ger gruv- och byggarbetare besked om deras oro för hälsan är befogad och om de behöver söka läkare. Och arbetarna skänker, om de själva vill, sina uppgifter till forskarna, för att på sikt få
fler svar på frågor om arbetsmiljö och hälsa. Bengt Järvholm, yrkesmedicinare i Umeå, leder ett
projekt för en ny sorts IT-verktyg på nätet där både forskare och praktiker bidrar med kunskaper.
Hela sitt liv har Ilan Chabay arbetat med att föra ut vetenskap så att den blir förstådd och använd. Han tycker forskare överlag är ointresserade av att föra ut sina resultat till allmänheten och att de borde engagera sig mer åt att fundera över hur det ska gå till.
– Bra arbetsmiljö leder till bra produktion, kvalitet och ekonomi. Arbetsmiljöarbetet måste vara en självklar del av produktionen, inte något vid sidan av.
Det säger Björn Samuelson, som är partsgemensam expert vid byggbranschens centrala arbetsmiljöråd, samtidigt som han är partsföreträdare i arbetsmiljöfrågor för Svensk Byggindustri. Han har utbildning både som bergsingenjör och skyddsingenjör och har doktorerat på medicinsk fakultet, med en avhandling i ergonomi om metoder för att mäta belastning.
Som nybliven adjungerad professor i arbetsvetenskap planerar han nu ett projekt om ett bygg- och anläggningsarbete som inte är bara ofarligt, utan också tvärtom främjar hälsan.
Möte praktiker - forskare
Thomas Tydén forskar om forskningskommunikation och samspel mellan forskare och praktiker.
Han menar att det gäller att skapa goda möten dem emellan, där alla kan ge av sina kunskaper och ta emot andras.
– Experter har mer kunskaper än andra. Men de har det inom ett smalt område. De ska ha
respekt för det som de kan. Men de måste också inse att de inte kan en massa
annat och visa ödmjukhet.
I sin sista rapport har Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet undersökt behovet av ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljön. Slutsatsen blir att arbetsmiljöforskningen är ineffektiv eftersom resultaten inte når ut. Behovet av ett sådant centrum är därför stort.
Ett projekt vid KTH om styckare handlar om att förbättra kvaliteten och sänka arbetsbelastningarna.
– Vi satsar 150 miljoner om året på forskning som kan göra att skadorna i arbetslivet blir mindre omfattande och att människor får ett bättre arbetsliv, sade Maj-Charlotte Wallin, vd för AFA Försäkring, när hon öppnade dagen om forskning och utveckling i Stockholm den 25 november.
Palle Urbeck vill konkurrera med god arbetsmiljö mot Kina och Indien
Det 55:e Nordiska arbetsmiljömötet synade klimatförändringar med tekniska, sociala och medicinska ögon för att finna gemensamma yrkeshygieniska, medicinska och psykosociala synfält. Även migrationsanställdas usla arbetsvillkor och EU:s arbetsmiljömål kom upp.
– Att samla flera discipliner för att se på riskerna utifrån en helhet ger en bättre förståelse av arbetsmiljön, säger Mats Bohgard, professor vid Ergonomi och aerosolteknik, Lunds tekniska högskola.
I Danmark satsas rejält med resurser för att föra ut resultaten av arbetsmiljöforskningen till användarna. Det finns dels ett forskningsinstitut, som också har ett informationsuppdrag, dels ett kunskapscentrum, som populariserar forskningsresultaten och för ut dem på en rad olika sätt.
Butikskontrollanter, värdetransportörer, parkeringsvakter och andra i bevakningsbranschen utsätter sig för stora risker, som hot och våld, kemikalier och även tunga lyft.
BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, tar fram modeller för god och säker arbetsmiljö som är anpassade till verksamheten.
– Vi har ett nära och gott samarbete mellan parterna som verkligen värnar om arbetsmiljön, säger William Rosborg, enhetschef för BYA/Arbetsmiljö.
På Världsdagen för arbetsmiljö i april 2012 överlämnade Byggnads 111 par arbetshandskar till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Handskarna var märkta med namnen på de 111 byggnadsarbetare, som förolyckats på jobbet de senaste
tio åren.
Karl Gummesson forskar om arbetsmiljö. Foto: Eva Ekelöf
För Karl Gummesson var erbjudandet att få doktorera inom området arbetsvetenskap en dröm som gick i uppfyllelse.
– Det är roligt att forska fram ny kunskap och föra ut den, men också att undervisa i ett intressant ämne, säger han.