Nanoteknologi kan skapa suveränt material, men med delvis okända hälsorisker.
Känt är dock att vissa pyttesmå partiklar kan tränga in i lungblåsorna och orsaka sjukdomar.För att inte hamna i samma läge som med asbest talar Mats Bohgard vid Lunds tekniska högskola (LTH) för att man ska satsa på samspel mellan forskning som utvecklar produkter och de som värderar riskerna.
Kunden Margareta Envall litar på sin frisör Cecilia Bengtsson
Kemikalierna är en aktiv del av frisörens arbetsmiljö. Flera hundra ämnen förekommer i hårarbetet, en del med risker för hud och lungor.
Martine Syrjanen Stålberg, arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund, varnar för oskyddat arbete och locktoner med ekologiska produkter. Frisörföretagarna planerar för en webbaserad rådgivning om arbetsmiljö.
Kalle Thews är kock på Långholmens värdshus. Han är en av de kockar som burit på mätutrustning i tre hela arbetsdagar för att mäta luftföroreningar i kök.
– Jag vet ju att det finns farliga ämnen i stekoset, så det var jätteintressant att veta vad man får i sig, säger han.
Victor Ramirez, Magnus Eriksson och Tomas Kullberg.
Dammet virvlar när byggnadsarbetar kapar väggar i blåbetong och gips. Gränsvärdena överskrids då men det är oklart hur kopplingarna till deras hälsa ser ut. Det behövs ordentliga mätningar på arbetsplatserna och en genomgång av byggnadsarbetarnas hälsa, anser Bengt Christensson, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Han har med kollegor undersökt vilka förebyggande åtgärder som fungerar bäst för att stoppa dammet.
– Antalet fall av isocyanatastma är inte många, men när de inträffar är de handikappande. Den som drabbas kan bli överkänslig mot lukter, till exempel parfym och mot kyla, säger Roger Lindahl, forskare vid kemiska institutionen på Umeå universitet.
Tidigare studier har underskattat riskerna med dieselavgaser. Foto: iStockphoto
Dieselavgaser är cancerframkallande. En aktuell rapport från Umeå universitet visar att studier av exponering för avgaserna på arbetet också måste räkna med exponeringen på fritiden.
– Om man enbart mäter under arbetstiden är det risk för att man inte hittar något och tror att det är ofarligt, säger Bengt Järvholm.
Kim Hansen är aktiv del av biogasprojektet som ska ge trygg arbetsmiljö
Biogas är en energikälla som ersätter fossila bränslen. Tekniken är i högsätet. Men, vad händer med arbetsmiljön? Hur riskerar man sin hälsa när man hanterar avfallet och jobbar med förbränning och rötning?
Det ska forskare från Lunds tekniska högskola och Arbetsmiljömedicin i Lund, ta reda på, med professor Mats Bohgard i spetsen.
Vibrerande verktyg ger skador för livet, därför finns gränsvärden. Foto: sxc.hu
Förebyggande arbetsmiljöarbete är lönsamt för alla. För arbetstagaren, för arbetsgivaren och för samhället. Den kunskapen är väl förankrad inom vetenskapen men ändå rustas det förebyggande arbetet ner. Arbets- och miljömedicin i Lund har tagit fram siffror.
Marcus Andersson och Tobias Lekberg, Leksands gymnasium. har deltagit i Spets-projektet. Foto: Eva Ekelöf
Gymnasieelever på praktiska linjer får lära sig att använda personlig skyddsutrustning, men ingenting om systematiskt arbetsmiljöarbete och hur man ska tänka för att undvika risker. Det är en brist, menar Ing-Marie Andersson, professor vid Dalarnas högskola.
80 procent av hårfärgningsprodukterna innehöll fyra eller fler starkt allergiframkallande ämnen, enligt studien från KI.
Foto: sxc.hu
Frisörer som ofta färgar och permanentar hår hade högre halter i blodet
av ett ämne klassat som cancerframkallande jämfört med de som
mera sällan jobbar med hårfärgning och permanent. Främst ökar risken för
cancer i urinblåsan, en cancerform som också oftare drabbar frisörer.
Det farliga ämnet är förbjudet i hårfärg, men verkar alltså ändå finnas.
Vi vet idag att blekmedel och hårfärger, bland annat, irriterar luftvägar och ger nästäppa, rinnande näsa och för en del astma.
– Däremot vet vi inte exakt vad som utlöser besvären. Det ska vi försöka ta reda på, säger Jörn Nielsen på Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus, där man precis har startat ett stort projekt för att identifiera exponeringar och risker för frisörer.
Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox
Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.
– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.
Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.