Hudexponering av isocyanater en ny arbetsmiljörisk

RM Bilservice i Danderyd är en modern anläggning med avskärmade arbetsplatser och luftutsug vid varje arbetsplats för att undvika exponering av isocyanater i luften. Verkstaden har deltagit i ett forskningsprojekt om risken vid hudexponering för isocyanater.

– Antalet fall av isocyanatastma är inte många, men när de inträffar är de handikappande. Den som drabbas kan bli överkänslig mot lukter, till exempel parfym och mot kyla, säger Roger Lindahl, forskare vid kemiska institutionen på Umeå universitet.

De första larmen om luftburna isocyanater kom för över tio år sedan då forskare funnit att de kunde orsaka allvarliga allergier och astma. 2005 kom en statlig föreskrift om härdplaster (AFS 2005:18).

Allergiker är utsatta

Exponering för isocyanater är farligt, särskilt utsatta är allergiker. Därför måste alla genomgå en läkarundersökning innan de anställs. Ingen med känsliga luftvägar får utföra arbeten där man exponeras för isocyanater. Det sker en ny läkarkontroll efter sex månader, därpå vartannat år. I utbildningen till bilmekaniker ingår det att lära sig AFS föreskrifter och metoder för hur man ska skydda sig mot exponering.

Den aktuella studien av hudexponering med stöd från AFA Försäkring startade sedan forskarna upptäckt att det inte bara är inandning av isocyanater som är farligt.

Astma efter hudexponering

– Forskare runt om i världen hade sett att det poppade upp enstaka fall av isocyanatastma utan att men kunde hitta isocyanater i luften, säger han.

Syftet med studien har varit att kartlägga exponeringen på hud för isocyanater i motorbranschen och effektiviteten hos skyddsutrustningen.

Företaget RM Bilservice hade deltagit tidigare i forskningsprojekt om isocyanater i luften som genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet. De blev inbjudna att delta i den aktuella studien av Alf Berglund, företagsrådgivare på Transportgruppen och tackade ja.

Isocyanater

– Isocyanater i luften var något man talade mycket om för över tio år sedan. Sedan dess har vi byggt om, säger Urban Mattsson, som är chef och ägare till företaget. Han har gått den långa vägen från arbete på verkstadsgolvet till att driva den största anläggning för bilreparationer i Sverige.

– Arbetsmiljön ska vara bra för dem som jobbar här. Det är bra också för företaget när vi ska rekrytera nya, de anställda ska känna sig trygga när de går till jobbet, säger han.

När de nya föreskrifterna kom 2005 förbättrade företaget ventilationen och avskärmade arbetsplatserna från varandra för att hindra exponering. Idag har verkstaden bra belysning, effektiv ventilation, ergonomiska lyfthjälpmedel och bra klimat. Eltruckar transporterar bilarna för att undvika avgaser. När man andas in känns det knappt att man är i en bilverkstad.

Tape på huden

– Varje gång man hettar upp billack och plast frigörs isocyanater, till exempel när man svetsar, slipar och spacklar, säger Urban Mattsson.

Han visar stolt upp sina lackeringsboxar, som har golvutsug och en kraftfull tillförsel av luft, betydligt högre än vad föreskrifterna kräver. En trappa upp träffar vi Viktor Berg, Tim Leveau och Martin Strömberg, som är bilmekaniker på RM Bilservice. Forskarna mätte deras exponering för isocyanater genom att sätta tapebitar på huden efter att de hade arbetat med härdplaster, till exempel i lackboxar och med lim. Forskarna mätte hur mycket isocyanat som fastnat på tapen.

– Vi visste innan att det finns en risk med isocyanater, det fick vi lära oss i skolan. Och innan vi började som lackerare fick vi göra spirometrimätning säger Tim Leveau.

– Ja vi vet att svetsning avger isocyanater. Och man vill ju inte stå i svetsrök, det känns dåligt, säger Viktor Berg.

– Vi fick sätte plåster på utsatta ställen efter att vi hade arbetat både utan handskar och med handskar säger Tim Leveau.

Bra värden

– Forskarna mätte arbetet i boxarna till exempel när vi jobbade med slipning, de satte plåster på fingrarna, handlederna, halsen och pannan, säger Martin Strömberg.

– Forskarna kom fram till att vi hade bra resultat med bra värden. Vi visste ju att det finns en exponering i det här yrket. Så det var skönt att få en bekräftelse på att det inte var någon fara, säger Tim Leveau.

Totalt var det vid totalt sju olika företag i motorbranschen och 21 anställda som deltog i studien. De uppmätta exponerings-nivåerna var genomgående låga, 42 % av mätningarna visade ingen exponering.

Alla kan förbättra skyddet

Många av arbetstagarna som var med i studien använde inte skyddshandskar när de arbetade med bilglas bilplast och kittning. De mätningar som gav utslag över 10 nanogram/cm2 berodde på att man inte använde skyddshandskar och kom i kontakt med isocyanat av misstag eller medvetet, eller att man bytte handskar för sällan. Vissa isocyanater kan gå igenom skyddshandsken på bara två minuter.

– Det gäller att gå igenom rutinerna för minimera hudexponering, till exempel hur ofta man byter handskar och hur man gör när man tar av och på handskarna, och det behövs rutiner för att minska spill, säger Roger Lindahl.

Oskyddad hud

Däremot använde alla som arbetade med sprutmålning både skyddshandskar och andningsskydd, men några arbetade med oskyddad hud på panna armar och hals.

– Ingen arbetsplats vi mätte var perfekt, alla kan förbättra skyddet. Särskilt viktigt är det när det gäller sprutmålning. Den som sprutmålar måste ha heltäckande dräkt, säger Roger Lindahl.

 

Anna Holmgren

 

Här finns en länk till Roger Lindahls rapport ”Kartläggning av exponering för diisocyanater på hud”