Stick- och skärskador är vanliga inom hälso- och sjukvården. Mellan 5 000 till 10 000 skador inträffar varje år i Sverige. I hela Europa ligger antalet skador runt en miljon om året. IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en strategi hur det ska gå till att hantera och förebygga skär och stickskador i vården.
Sara Strömberg, gruvarbetare
− Om fem år? Troligast så är jag kvar. Jag älskar mitt jobb, säger Sara Strömberg, 30-årig gruvarbetare hos Boliden.
Visst kan det vara varmt och visst kan det vara ensamt, men det som överväger är bra kolleger, intressant och omväxlande jobb, friveckorna – och dubbla lönen.
Monika, 61 år, sjukgymnast, halkar på vatten på golvet, faller på vänster sida. ”Jag stukade foten och skadade höften, axeln och armbågen”. Anställda inom vården är drabbade av fler arbetsolyckor än i andra branscher enligt Arbetsmiljöverket. Främst är det fallolyckor, som leder till långa sjukskrivningar, men också belastningsolyckor och skär- och stickskador.
Truckar och maskiner orsakar flest olyckor i fabrikerna.
Det är inom transporter, bygg och industri som flest arbetsolyckor sker, i förhållande till antalet arbetande. Vissa maskiner är värre än andra.
Luleå tekniska universitet och LKAB samarbetar i ett forskningsprojekt om hur samordningen med underleverantörer kan förbättras, och hur dödsolyckor inom gruvindustrin kan förebyggas.
Tre byggnadsarbetare
I byggbranschen är allvarliga arbetsolyckor vanligare bland äldre medarbetare och bland dem som jobbat längre än bland yngre och nyanställda. Flest allvarliga olyckor inträffar på vintern och en tredjedel av dessa händer klockan 10-12. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
Sågklinga
50-talet dog mer än 300 män i jobbet varje år. På senare år har det sjunkit till cirka 50. Vanligast är att offret har tappat kontrollen över ett fordon eller en maskin.
Anna Weigelt och Michel Normark. Foto: Roland Cox
De allvarliga arbetsolyckorna har ökat i flera år i rad, har Afa Försäkring rapporterat. Ny statistik kommer i sommar.
‒ Det verkar vara en ökning även denna gång, men det vet vi inte förrän vi har gått igenom siffrorna ordentligt, säger Michel Normark, analyschef.
Den nya mejselmaskinen vibrerar betydligt mindre än en traditionell. Foto: Hans
–Maskiner måste inte vibrera och ge skador. Det går att konstruera bort problemen, säger Hans Lindell, Swerea IVF. I det nya projektet Noll vibrationsskador vill forskarna ta ett brett grepp och involvera alla slags intressenter.
Gun Johansson på Centrum för arbets- och miljömedicin blev själv överraskad över de stora skillnaderna i hälsa mellan olika områden i länet. Foto: Roland Cox
Den som arbetar i Nynäshamn är betydligt mer utsatt för buller, vätskor, vibrationer och stress än den som bor i Danderyd eller Lidingö. En rapport om arbetshälsan i Stockholms län avslöjar en hälsoklyfta mellan friska och sjuka områden.
Gun Johansson på Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM, inom Stockholms läns landsting har sammanställt rapporten.
Hur gör man för att beställa IT-system som fungerar både för kunderna utåt och för den interna arbetsmiljön?
Om detta har Åke Walldius och Clas Thorén skrivit handboken ”Att beställa användbara IT-system – hur användarbehoven kan synliggöras tidigt i beställningen”.
Christian Smith, robotforskare på KTH.
Nya typer av robotar klarar mycket mer än tidigare. De blir fler och fler även utanför industrin, på byggen och inom handel, vård, omsorg och skola. Det här påverkar arbetsmiljön för många, på kort och lång sikt.
Robotforskaren Christian Smith ser många möjliga förbättringar, men också vissa risker.
Plåtniklas och hubotar – robotar som vandrar runt med armar och ben – fanns länge bara i filmens och leksakernas värld. Nu börjar de komma i robotföretagens utvecklingslabb.