– Nästan varje gång vi mäter på ett företag hittar vi folk som utsätts för alltför höga halter av svetsrök, säger Bengt Christensson på Svenska Miljöinstitutet IVL, som har fått stöd av AFA Försäkring till projektet ”Webbplats med utbildning om bra arbetsmiljö vid svetsning”.
Yrke: Verkstadsindustri
Svetsskador kan bero på nanopartiklar
Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden.
– Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.
Kvinnor designar framtidsfabrik
Idén med projektet Framtidsfabriken har varit att låta kvinnor och unga vara med och skapa en vision av framtidens effektiva, attraktiva och långsiktigt hållbara arbetsmiljöer i industrin. – Det var lätt för oss att designa framtiden. Frågan är hur det ska gå till för att nå dit. Det är något för varje företag att fundera över, sade Lena Abrahamsson, en av projektledarna.
– Det är inte så himla svårt att åtgärda buller
Bullerföreskfrifternas syfte är att förebygga hörselskador, men också andra risker för ohälsa som trötthet och förhöjt blodtryck. Arbetsgivaren har mer långtgående skyldigheter än att bara erbjuda hörselskydd, påminner Kjell Holmberg, som är bullerexpert på Arbetsmiljöverket.
Tyst acceptans för buller på fabriker
Höga ljudnivåer i industriarbete är känt sedan länge, liksom kunskapen om hur man kan skydda sig. Ändå fortsätter oljudet att skada de anställda. Ny finsk forskning visar att det finns en tyst acceptans för buller inom industrin.
– Det överraskade oss hur lite det görs för att bekämpa buller, och hur lite man talade om buller och oljud på fabrikerna med tanke på hur allvarligt det är, säger Anu Järvensivu.
Orakade svetsare utsätts för svetsrök
Andningsskydd ska användas på rätt sätt. Det är syftet med projektet ”Hur gör man egentligen? – Webbinformation för rätt användning av andningsskydd”.
Projektet bedrivs vid Svenska Miljöinstitutet, IVL, och riktar sig till svetsare, byggnadsarbetare och andra som behöver skydda sig mot luftföroreningar på arbetet.
Lärande nätverk för företagshälsor
Arbetsmiljöforskaren Annika Vänje vill lyfta det osynliga arbetet.
Arbete som måste till för att en arbetsorganisation ska fungera men är
svårt att mäta och som lätt faller utanför ramarna där
effektiviseringsivern drar fram. I ett treårigt forskningsprojekt
studerar hon hur branschspecifik kunskap kan spridas inom
företagshälsovården.
Arbetsolyckorna blir fler – håller trenden i sig?
De allvarliga arbetsolyckorna har ökat i flera år i rad, har Afa Försäkring rapporterat. Ny statistik kommer i sommar.
‒ Det verkar vara en ökning även denna gång, men det vet vi inte förrän vi har gått igenom siffrorna ordentligt, säger Michel Normark, analyschef.
Riskbedömningar – ergonomens bästa vän
Det finns en rik flora av olika mätmetoder för risker med fysisk exponering som ergonomer kan använda. När siffrorna trillar ut blir de hårda fakta i kommunikationen om förändringar och förbättringar på arbetsplatsen.
God ergonomi ger fyra gånger bättre kvalitet
Kerstin Tegbrant jobbar som ergonom på Scania i Södertälje. Här satsar företaget numera stort på ergonomi. Vägen dit har varit vetenskapliga metoder för att bedöma risk för muskel- och ledbesvär och ett nära samarbete mellan ergonomer, medarbetare, ledning och produktionstekniker.
Så beställer man bra IT-system
Hur gör man för att beställa IT-system som fungerar både för kunderna utåt och för den interna arbetsmiljön?
Om detta har Åke Walldius och Clas Thorén skrivit handboken ”Att beställa användbara IT-system – hur användarbehoven kan synliggöras tidigt i beställningen”.
Partikelrisk för sotare och svetsare
Sotare och svetsare är utsatta för partiklar i rök och damm som leder till förhöjda risker för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt forskningen.
Karin Broberg är professor vid Karolinska institutet och har bland annat undersökt hur sotare påverkas av sin arbetsmiljö.
Det är sedan tidigare känt att svenska sotare har en överrisk för hjärt- och kärlsjukdomar. Anledningen tror man är exponering för sot som bland annat består av PAH (polycykliska aromatiska kolväten).
Men dessa studier är gamla. Nu ville Karin Broberg göra nya undersökningar. Det kunde ju hända att arbetsmiljön förbättrats.