När det inte går att mobilisera mer energi tar stressen överhand. Foto: Carl Dwyer.
Stress har blivit ett gissel i vår tid. Allt ska gå snabbare och vi har svårt att hänga med. På jobbet är det nya styrsystem, nedskärningar och omorganisationer, gränslöst arbete och ont om tid. Hemma väntar andra och viktiga plikter. Inflytande och stöd i jobbet motverkar stressen.
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.Inne i ditt öga finns en muskel, fokuseringsmuskeln eller ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När din blick fixerar något närbeläget, litet eller suddigt, spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll. Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (det som är utanför din viljas kontroll) och med dina muskler i nacke och skuldror. Kravet på ögats muskler ökar när det som du tittar på är suddigt, ligger på nära avstånd, eller är litet, som en bokstav på en bildskärm.
Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla. Detta anser Svend Erik Mathiassen, professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han förklarar att problemet med för litet belastning blir en allt viktigare arbetsmiljöfråga. Inaktivitet kan leda till väl kända välfärdssjukdomar som diabetes och övervikt. Då gäller det att öka aktiviteten, inte minska den ytterligare. Han ser att arbetsgivarna nu är intresserade av att hjälpa anställda att bli friskare och må bättre, som att sluta röka och börja motionera, trots att det inte ingår i själva arbetet. Detta är en attitydförändring, anser han, som säkert kommer att sprida sig till fler hälsofrågor och fler arbetsgivare framöver. På ett callcenter i Sundsvall ingår till exempel träning på arbetstid i arbetsuppgifterna. Det får alla veta vid anställningsintervjun. Och han berättar att det i Holland finns förslag till riktlinjer för hur man bör röra sig mera i kontorsjobb, och spännande experiment med rörliga kontor.
Med hjälp av ett nytt instrument ska Hans Richter och andra forskare visa hur synkrävande arbete påverkar vår kontroll av musklerna. Det ska leda till bättre synergonomi.
Balans i tillvaron
Att dygnets timmar inte räcker till för arbete, familj, fritid och hemmasysslor är inget ovanligt konstaterande.
Men, vems är ansvaret för att få ordning på livet?
Kanske är det även arbetsgivarens, eftersom gränserna mellan arbete och fritid flyter ut alltmer. Nu finns en modell för certifiering för ett socialt hållbart arbetsliv som kan fixa ordningen.
Ständig uppdatering är nödvändig för chefer.
Chefer på mellannivå har en central roll i arbetet med att utveckla och använda nya IT-system och modeller. De behöver därför utveckla sin IT-färdighet på en nästan daglig basis, enligt forskaren Seppo Tuomivaara.
Kunden Margareta Envall litar på sin frisör Cecilia Bengtsson
Kemikalierna är en aktiv del av frisörens arbetsmiljö. Flera hundra ämnen förekommer i hårarbetet, en del med risker för hud och lungor.
Martine Syrjanen Stålberg, arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund, varnar för oskyddat arbete och locktoner med ekologiska produkter. Frisörföretagarna planerar för en webbaserad rådgivning om arbetsmiljö.
Ljuset glimmar som i en julgrans i datorerna. Foto: Ana Munez
Jämställdhet ingår som ett kvalitetsmått i det systematiska arbetsmiljöarbetet hos IT-företaget Agio i Luleå. Resultatet är nöjda medarbetare och kunder och fler kompetenta sökande till de lediga jobben.– Det hjälper vårt företag att växa, säger Joakim Wiklund, konsultchef.
Byggföretaget NCCs huvudkontor i Solna använder arbetsmiljöforskning i
ett kontorskoncept som byggs vidare allt eftersom företaget utvecklas.
Arkitekten och tidigare forskaren Alexandra Moore antog utmaningen att
skapa hälsosamma arbetsplatser för cirka 1000 anställda på en yta byggd
för 600.
Arbetsmiljöforskning saknas i kontorsutvecklingen och kontorslandskap
byggs trots resultat om ohälsa och stress. Forskaren Susanna Toivanens
projekt ”Framtidens kontor” banar väg för samarbete mellan forskning och framtida kontorsutveckling.
Arbetslivsforskaren Lena Gonäs på Arbetsmiljöverkets seminarium. Foto: Roland Cox
Kvinnor i hemtjänsten har små bilar som står ouppvärmda på en uteparkering.
Män på tekniska avdelningar har stora bilar som står värmda i ett parkeringsgarage.
Så här kan det se ut i många kommuner.
Välutbildade upplever oftare att de har en konflikt mellan arbete och privatliv. Foto Channa 72
Privatlivet och arbetslivet kan krocka i det gränslösa arbetslivet, särskilt för välutbildade kvinnor med barn. Resultatet kan bli utbrändhet och för männen ökad alkoholkonsumtion. För att slippa vara tillgänglig måste man själv sätta gränser.