Yrke: Fordonsindustrin

Arbetsmiljöverket har tagit fram en app för att mäta ljudnivån. Foto: Magnus Moström/AV.

– Det är inte så himla svårt att åtgärda buller

Bullerföreskfrifternas syfte är att förebygga hörselskador, men också andra risker för ohälsa som trötthet och förhöjt blodtryck. Arbetsgivaren har mer långtgående skyldigheter än att bara erbjuda hörselskydd, påminner Kjell Holmberg, som är bullerexpert på Arbetsmiljöverket.

Mikael Forsman stoppar ner en sensor i Lars Hansons smarta tröja. Sensorn känner av ryggens vinkel och en röst talar om när han jobbar felaktigt.

Smarta arbetskläder kan minska belastningsskador

I Sverige beräknas belastningsskador kosta 50 miljoner kronor årligen.
Smarta arbetskläder kan minska problemet avsevärt.

– Tekniken ska minska arbetsskadorna och göra jobbet mer effektivt, säger Lars Hanson, produktionsingenjör på Scania och professor vid Högskolan i Skövde, som är drivande i forskningsprojektet, Smarta textilier för ett hållbart arbetsliv.

Repetitiva och monotona rörelser orsakar många arbetsrelaterade belastningsskador som leder till sjukskrivning och förtidspensioneringar. Värst utsatta är de som arbetar med tunga, repetitiva uppgifter, till exempel inom industrin, vården och transportsektorn.

Skadorna beror på dåligt designade arbetsplatser och anställda som använder ergonomiskt felaktiga tekniker. På Scania är fordonsmontörerna en utsatt grupp.

‒ Innan jag började var jag väldigt nervös, men jag blev lugn när jag kom hit, berättar Lucia Yacoub som bytte från förskola till verkstad för ett halvår sedan. Foto: Roland Cox

Så planerar Scania för att få in de nya i jobbet

‒ Jag blev faktiskt chockad över hur mycket jag gillar det här jobbet. Det var mycket kollegerna som gjorde det.

För ett halvår sen lämnade Lucia Yacoub, 24, jobb på en förskola för att bli industriarbetare på Scanias motorverkstad. Företaget har en utförlig plan för hur nya ska komma in i jobbet.

Lucia Yacoub är utbildad barnskötare.

‒ Det är ett stort hopp. Jag kände några som jobbade på Scania som pratade gott om jobbet, om att alla är så hjälpsamma här. Jag blev intresserad, fast det är ett tekniskt jobb.

Läs mer…

Ann-Beth Antonsson i färd med att utveckla en webbplats med goda råd till svetsare. Foto: IVL

”Man kommer jäkligt långt med standardåtgärder”

Det säger Ann-Beth Antonsson. Hon har i fyrtio år jobbat som forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Oftast har hon ägnat sig åt att skapa handfasta konkreta lösningar på småföretagens arbetsmiljöproblem. Några exempel på det är användbara webbplatser som KemiRisk, Alltomstäd, Svetsarätt och ArbetsmiljöVA.

Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

– Våra forskare tar ett brett grepp

Fyra frågor till…

…forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.

Läs mer…

Tidigare arbetsmiljöforskning kan svara på frågor när nya system ska införas på arbetsplatsen.

Ny teknik utmanar som förr

Tidigare arbetsmiljöforskning kan ge goda råd, när AI och robotisering ska införas på våra arbetsplatser. Industri 4.0 skiljer sig från tidigare industriella revolutioner, ändå är utmaningarna liknande, enligt två professorer i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet. 

Läs mer…

- Företaget kräver mycket, det är mycket vi ska leverera. Vad behöver man då för kunna bidra på bästa sätt? säger Åsa Göthlin. Foto: Scania

Omställning till distansarbete på Scania

– Hela cykeln av teknologiska förändringar går på högvarv globalt. Häng med och bli inte rädd, försök inte springa tillbaka. Du måste våga utveckla och förstärka de fina delarna! Det säger Åsa Göthlin. Hon är ekonom i grunden, men kom in på personalfrågor tidigt i sin karriär. På Scania i Södertälje är hon ansvarig för People experience.

 

 

 

 

 

Det behövs: bra introduktion, handledare på arbetsplatsen, som ett stöd och som har kunskap om de risker som  finns. Foto: Arbetsmiljöverket

Olyckor på jobbet ökar bland unga – oklart varför

Åtta unga dog på jobbet i fjol, och 5 394 skadade sig.
Vi ser utan tvekan att unga skadas och far illa i större utsträckning än andra anställda, säger Kristian Hansson på Arbetsmiljöverket.
Myndigheten vet ännu inte vad ökningen beror på.

Stressad. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Bild: jakoblund Istock

Unga chefer saknar stöd uppifrån

Att bli chef kan vara en dröm som går i uppfyllelse. Men för den som är ung och oerfaren kan drömmen snabbt gå i kras. Forskning visar att unga chefer upplever större krav och mår psykiskt sämre än sina äldre kollegor. Värst är det för unga, kvinnliga chefer. Många ger upp i ett tidigt skede.

Svetsning är ett arbetsmoment där man riskerar att exponeras för sexvärt krom. Bild: Pixabay.

Sexvärt krom – forskare önskar lägre gränsvärde

Det tar sig in i kroppen vid till exempel svetsning och kan i värsta fall orsaka lungcancer och skada den genetiska koden. Eller orsaka andra skador på luftvägarna, njurarna, levern och huden.

– Vi uppskattar att cirka 18 000 personer exponeras för detta på sin arbetsplats. Därför är det viktigt att kartlägga riskerna och se vad man kan göra för att skydda sig, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Det handlar om sexvärt krom.

Arbetsmiljöingenjör Anders Bruhn genomför ett experiment i laboratoriet. Foto: Klara Mitander

Dags att utforska vad arbetsmiljön gör med vår skyddsbarriär – huden

Kemiska ämnen och skadliga partiklar drabbar oss människor inte enbart genom luften som vi andas, utan hamnar också på huden, kroppens största organ. Där kan de orsaka hudproblem som eksem och allergier, och även tränga igenom den skyddsbarriär för resten av kroppen som huden är. Men frågor om huden och arbetsmiljön är överraskande lite beforskade. Och det råder brist på både mätmetoder och gränsvärden. Klara Midander vid IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar med att göra något åt detta.