Många med tunga jobb får inte tillräckligt med återhämtning under arbetsdagen, inte heller konditionshöjande motion. Foto: Arbetsmiljöverket
Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.
– Fler har högre smärta och kroniska besvär i äldreomsorgen än i industrin, säger forskaren David Hallman.
Ojämn arbetsfördelning, hög stress och ont om tid för återhämtning. Det är några av omständigheterna som kan öka risken för fysiska belastningsskador.
Det tror forskaren David Hallman, som genomför en stor studie om hur psykosociala faktorer påverkar smärta och sjukfrånvaro i äldreomsorgen.
Medarbetarna på äldreboendet Älvbacken i Vindeln kanske kommer att ha nytta av stresskursen i framtiden. Foto: Jenny From
Att minska eller hantera stressen i arbetslivet kan vara en nyckel till att få ner sjuktalen. Både när det gäller stressrelaterade tillstånd, och kanske även för att minska belastning och smärta.
I Vindelns kommun pågår ett pilotprojekt där offentligt anställda med hög belastning får gå stresskursen “Kraft och balans” under arbetstid.
– Det är ett helt annat tankesätt, vi ska jobba förebyggande och främjande med stress, snarare än rehabiliterande, säger Tom Norrgård, HR-partner.
I en bullrig arbetsmiljö pratar man högre och sprider därmed mer droppar. Man kommer också lätt närmare varandra
Finns coronaviruset i luften?
Den frågan försöker forskarna vid Lunds universitet ta reda på. Där pågår sedan länge forskning om droppsmitta och luftburen smittspridning i vårdmiljöer.
– Ju bättre vi förstår smittvägarna desto bättre kan vi också skydda oss, säger Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska Högskola.
– Direktiven för oss i hemtjänsten var att behandla de boende som om de hade en vanlig
säsongsinfluensa, säger Elisabeth Antfolk.
Foto: Eberhard Grossgasteiger
Brist på skyddsutrustning, sjuktal på mellan 40 och 60 procent.
Rädsla och kaos. Arbetsgivare som tvingat anställda att jobba hos smittade personer utan adekvat skyddsutrustning. Så beskriver Elisabeth Antfolk arbetsmiljön sedan coronapandemin bröt ut.
Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.
Fyra frågor till…
…forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.
Utmattad. Som ny på jobbet kan det vara svårt att sätta gränser.Bild: peoplemags Istock
Osäkra anställningar, dålig introduktion och bristfälligt stöd. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Sedan 2015 har antalet personer med stressrelaterade diagnoser bland unga, mellan 15 och 39 år, ökat med över 20 procent. Störst är pressen på unga kvinnor som upplever att de behöver prestera mer än män.
Det behövs: bra introduktion, handledare på arbetsplatsen, som ett stöd och som har kunskap om de risker som finns. Foto: Arbetsmiljöverket
Åtta unga dog på jobbet i fjol, och 5 394 skadade sig.
– Vi ser utan tvekan att unga skadas och far illa i större utsträckning än andra anställda, säger Kristian Hansson på Arbetsmiljöverket.
Myndigheten vet ännu inte vad ökningen beror på.
Stressad. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Bild: jakoblund Istock
Att bli chef kan vara en dröm som går i uppfyllelse. Men för den som är ung och oerfaren kan drömmen snabbt gå i kras. Forskning visar att unga chefer upplever större krav och mår psykiskt sämre än sina äldre kollegor. Värst är det för unga, kvinnliga chefer. Många ger upp i ett tidigt skede.
Forskarna i Lund lärde sig mycket om just hur coronaviruset spreds i luften genom flera projekt under pandemin. Nya virus måste studeras snabbt så att man lär känna deras spridniingsmönster, understryker de. Foto: Lunds universitet.
Dålig ventilation och en miljö där man behöver tala högt och nära till varandra bidrog till den snabba spridningen av covid på olika arbetsplatser. Inte minst inom vård och omsorg, av naturliga skäl. Där är ventilationen oftast god, men patientmötena av nödvändighet nära i exempelvis äldreomsorg. Redan några veckor in i pandemin började aerosolforskarna vid Lunds Universitet göra mätningar på förekomsten av luftburna virus på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.
Växande klyftor. Långt ifrån alla har tillgång till en bra företagshälsovård. Foto: Josep Monter Pixabay
Företagshälsovården har blivit en orättvis resurs. En unik studie på 420 000 arbetstagare visar på växande ojämlikheter mellan olika grupper. Nu vill forskare vid Idrottshögskolan i Stockholm utveckla en mer inkluderande företagshälsovård.
Skyddsombudet Ulrika Källsvik har anmält arbetsgivaren för alltför snäv tid mellan besöken hos dem som har hemtjänst.
Ullrika Källsvik är skyddsombud för hemtjänstpersonalen i Strömstad. Trots att hon är ny i sin roll, har hon redan hunnit lämna två skyddsombudsanmälningar på grund av ökad stress till Arbetsmiljöverket.
– Paragraferna är absolut viktigast i anmälan.
Stressen hade under en lång tid varit stor hos de anställda vid hemtjänsten i Strömstad när Ullrika Källsvik valdes till skyddsombud för ungefär fyra månader sedan.
– Bristen på personal var påtaglig, och det trycktes in flera besök under en arbetsdag, säger Ullrika Källsvik, hemtjänstpersonalens skyddsombud.