– Fler har högre smärta och kroniska besvär i äldreomsorgen än i industrin, säger forskaren David Hallman.
Ojämn arbetsfördelning, hög stress och ont om tid för återhämtning. Det är några av omständigheterna som kan öka risken för fysiska belastningsskador.
Det tror forskaren David Hallman, som genomför en stor studie om hur psykosociala faktorer påverkar smärta och sjukfrånvaro i äldreomsorgen.
Medarbetarna på äldreboendet Älvbacken i Vindeln kanske kommer att ha nytta av stresskursen i framtiden. Foto: Jenny From
Att minska eller hantera stressen i arbetslivet kan vara en nyckel till att få ner sjuktalen. Både när det gäller stressrelaterade tillstånd, och kanske även för att minska belastning och smärta.
I Vindelns kommun pågår ett pilotprojekt där offentligt anställda med hög belastning får gå stresskursen “Kraft och balans” under arbetstid.
– Det är ett helt annat tankesätt, vi ska jobba förebyggande och främjande med stress, snarare än rehabiliterande, säger Tom Norrgård, HR-partner.
Många med tunga jobb får inte tillräckligt med återhämtning under arbetsdagen, inte heller konditionshöjande motion. Foto: Arbetsmiljöverket
Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.
Viktiga arbetsuppgifter hann man ibland inte med inom äldrevården. Foto: Alex Boyd
Personalen inom äldrevården var redan tungt belastad när covid-19 slog till. Ett otal dödsfall bland de äldre följde. Med brist på utbildning, osäkra anställningar och ibland utan skyddsutrustning arbetade personalen vidare. Med sitt dåliga samvete.
På äldreboenden var det ofta ont om personlig skyddsutrustning. Foto: Engin Akyurt, Unsplash
Redan under de första veckorna av pandemin såg vårdpersonalen framåt med rädsla. De upplevde att vården nedmonterats under lång tid och insåg att kraven på dem skulle öka i den kommande pandemin. De var oroliga för långsiktigheten i vården och vad som skulle kunna hända efter krisen.
I en bullrig arbetsmiljö pratar man högre och sprider därmed mer droppar. Man kommer också lätt närmare varandra
Finns coronaviruset i luften?
Den frågan försöker forskarna vid Lunds universitet ta reda på. Där pågår sedan länge forskning om droppsmitta och luftburen smittspridning i vårdmiljöer.
– Ju bättre vi förstår smittvägarna desto bättre kan vi också skydda oss, säger Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska Högskola.
– Direktiven för oss i hemtjänsten var att behandla de boende som om de hade en vanlig
säsongsinfluensa, säger Elisabeth Antfolk.
Foto: Eberhard Grossgasteiger
Brist på skyddsutrustning, sjuktal på mellan 40 och 60 procent.
Rädsla och kaos. Arbetsgivare som tvingat anställda att jobba hos smittade personer utan adekvat skyddsutrustning. Så beskriver Elisabeth Antfolk arbetsmiljön sedan coronapandemin bröt ut.
Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.
Fyra frågor till…
…forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.
Helena Skärby, enhetschef i hemtjänsten är en av alla som deltagit med sin arbetsgrupp i utbildningen. Foto: AnnaCarin Isaksson.
En utbildning som bygger på medarbetarnas egna erfarenheter och lösningar har ökat återhämtningen och minskat arbetsbelastningen, inte minst för cheferna i Göteborgs stad.
Elisabet Palmér jobbar på stadsledningskontoret i Göteborg där hon har ett övergripande ansvar att stödja bolag och verksamheter.
I en studie såg Lotta Dellve att på arbetsplatser med färre sjukskrivna hade cheferna det gemensamt att de tog sig friheten att vara olydiga.
Foto: Arbetsmiljöverket
– Chefer i äldreomsorgen och i andra kvinnodominerade verksamheter har väldigt många fler strategier för att få återhämtning och för att kunna överleva i en organisation, eftersom de har tränat på det i så många decennier, säger Lotta Dellve, professor på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Skyddsombudet Ulrika Källsvik har anmält arbetsgivaren för alltför snäv tid mellan besöken hos dem som har hemtjänst.
Ullrika Källsvik är skyddsombud för hemtjänstpersonalen i Strömstad. Trots att hon är ny i sin roll, har hon redan hunnit lämna två skyddsombudsanmälningar på grund av ökad stress till Arbetsmiljöverket.
– Paragraferna är absolut viktigast i anmälan.
Stressen hade under en lång tid varit stor hos de anställda vid hemtjänsten i Strömstad när Ullrika Källsvik valdes till skyddsombud för ungefär fyra månader sedan.
– Bristen på personal var påtaglig, och det trycktes in flera besök under en arbetsdag, säger Ullrika Källsvik, hemtjänstpersonalens skyddsombud.
Den digitala avataren Lilly kan hjälpa brukarna med det mesta. Foto:Atea
Digitala assistenter, robotdjur, övervakningskameror. Vad händer med omsorgsyrket när AI kommer in i äldreomsorgen? Den frågan intresserar Marcus Persson vid Linköpings universitet.