När företag skattefuskar, lönedumpar och har illegala anställningar, då drabbas också den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Detta är en samlad slutsats från två rapporter från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak: “Hur arbetslivskriminalitet påverkar arbetstagares arbetsmiljö” och “Uppfattningar om sambandet mellan arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö”.
Den första skriften är en kunskapsöversikt, sammanställd av Monica Kaltenbrunner. Den bygger på 33 större och mindre forskningsprojekt i 14 länder (i EU plus Kanada).
Den andra skriften är skriven av Anders Fredriksson, som intervjuade 30 svenska företrädare för fack, arbetsgivare och arbetsmiljöinspektörer.
Rapporterna publicerades våren 2024 och tIllsammans ger de två skrifterna en god grund, och en bred vy, för den som vill veta hur det faktiskt kan se ut på jobbet för de människor som har det svåraste arbetsvillkoren.
Ingen har tidigare gjort liknande satsning på att få fram kunskap om just arbetsmiljön i samband med arbetslivskriminalitet, och detta över alla branschgränser. Mynak lades ner sista december 2025, men verksamheterna flyttade till Arbetsmiljöverket, och där går rapporterna nu att ladda ner:
Hur arbetslivskriminalitet påverkar arbetstagares arbetsmiljö (Rapport 2024:2)
Uppfattningar om sambandet mellan arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö
Resultaten i kunskapsöversikten bygger i huvudsak på uppgifter direkt från arbetstagare som själva arbetat i verksamheter där arbetslivskriminalitet förekommit. Forskarna har använt sig av både intervjuer och enkäter.
Arbetstagarna finns i många yrken och branscher: bygg och anläggning, transport, hotell och restaurang, hushåll, vård och omsorg, handel och lager, tomat- och svampodlingar, bärplockning, olika industrigrenar – med flera.
Av de 33 forskningsartiklarna som valdes ut kom bara fyra från Sverige. Två handlade om bärplockare, en om kinesiska kockar, och en svensk-spansk studie om arbete i hushåll, vård och omsorg.
– Jag blev förvånad över att vi inte kunde hitta fler än vi gjorde, vare sig i Sverige eller i andra länder, säger Monica Kaltenbrunner.
– Det var också få som uttryckligen hade arbetsmiljö som fokus. Istället var nyckelbegreppet ofta “utnyttjande av arbetskraft”. Så jag fick ha ett rätt öppet sinnelag när jag valde artiklar.
Hon tog dessutom med en handfull texter från myndigheter och organisationer (däribland svenska LO), det som i sådana här sammanhang kallas “grå litteratur”.
Får inte vädra
Anställda berättar om höga temperaturer och chefer som inte låter dem att vädra, ta raster eller ens dricka vatten. De berättar om dåligt ljus och damm, och “obehagliga kemikaliedofter”.
– Män i bygg och transport råkar ofta ut för allvarliga olyckor, medan kvinnor oftare råkar ut för sexuella trakasserier, säger Monica Kaltenbrunner.
– En sak som var återkommande är att personer som har noll erfarenhet inom ett yrke direkt kan få börja jobba exempelvis på ett bygge. Jämfört med yrkesutbildade och erfarna kan de inte förutse farliga situationer. De frågar inte om säkerhetsutrustning, som skyddsskor, utan gör bara som de blir tillsagda. I en av studierna står det att “går chefen med tofflor gör alla andra det också, de tror att det är okej”.
Hon konstaterar att när olyckor inträffar kan de bli mycket allvarliga, inklusive dödsfall.
Fast i en skuldfälla
Forskningsstudierna lyfter fram att många arbetstagare är ekonomiskt beroende av sina arbetsgivare. De kommer från fattiga länder, där de tjänar ännu mindre. Många har också mycket begränsade språkkunskaper.
Så här säger några fackliga företrädare i Mynaks intervjustudie om detta:
“De far illa, de kan ha lånat pengar för att komma hit och måste skicka hem pengar. De hamnar i en gisslansituation.”
“Arbetstagarna står ofta i en beroendeställning, till exempel genom att arbetsgivaren betalt resan. Du står i skuld till arbetsgivaren, som till exempel hyr ut bostad och drar av det på lönen. […] Ofta svårt läge på grund av att arbetstagarna har skrivit på i ett avtal som friskriver arbetsgivaren från ansvar. Man har gått med på saker som man inte förstod vad det innebär. Ibland är det närmast slavlika förhållanden.”
Många av arbetstagarna som forskarna intervjuade beskriver en arbetsmiljö där de arbetande behandlas olika beroende på utseende, ursprung eller migrationsstatus. Utländska får arbeta hårdare än inhemska arbetstagare, och med lägre lön. Och de kriminella arbetsgivarna kan lätt hitta ersättare till anställda, som ifrågasätter och kräver
Osund konkurrens
Kriminella företag kan erbjuda låga priser genom att de struntar i lagar och avtal. Bättre arbetsmiljö minskar vinsten för dem.
De betalar mindre lön än de kommit överens om. Ibland betalar de inte för övertid. Det förekommer att anställda får gå och vänta på lönen, och i de värsta fallen snuvas de helt på ersättningen för arbetet..
Det är inte helt ovanligt att arbetstagare ingår avtal de inte förstår vad de betyder. Följden kan bli att de får arbeta alldeles för många timmar, fler än vad de planerat.
Inom transport och bygg och anläggning kan för långa arbetspass, perioder med arbete med begränsad återhämtning, i kombination med språkförbistring, många gånger öka olycksrisken.
Det förekommer också att arbetstagare får för lite jobb, och därmed förtjänst, jämfört vad de utlovats. Och osäkerheten om ekonomin och om hur mycket de ska arbeta skapar förstås i sig en stress, som ju i högsta grad är arbetsrelaterad.
Återigen några röster från Mynaks intervjustudie med svenska aktörer, om sambandet mellan arbetskriminalitet och arbetsmiljö:
Fack:
“Det finns definitivt ett samband och det sambandet handlar om pengar. Det handlarom att vinna konkurrensfördelar genom att pressa kostnader. Och arbetsmiljö är dyrt. Det är lätt att dra ned på.”
Fack:
“Ja, det handlar om pengar, exploatering handlar om att tjäna pengar. Man betalar inte skatt, har inte bra arbetsmiljö. Det blir osund konkurrens.”
Myndighet:
Man kan ta det enklaste exemplet: Jag vill beställa solceller. En leverantör är billigare och det är den som inte vill ha byggställning. De som har säker arbetsmiljö har interåd att vinna upphandlingar. Att fixa naglarna för 29 spänn, det säger sig självt att denna person inte har rätt utbildning, inte har kollektivavtal.
Nöjda dygnetruntarbetare
Monica Kaltenbrunner menar att det kan vara svårt att förbättra arbetsmiljön när både arbetsgivare och arbetstagare ”tjänar på upplägget”, och när arbetstagare ”inte vågar eller har viljan att initiera förbättringar”.
Ett resultat som kan förvåna många är att det finns arbetstagare på ”krim-arbetsplatser” som i forskningsstudierna förklarade att de var nöjda med arbetsvillkor och arbetsmiljö. Men det handlade om en smal och speciell del av det kriminella arbetslivet, oftast arbete i hushåll, där omsorg om barn och äldre ingår.
– I många fall bor de anställda hemma hos familjen och de berättar att de får äta med familjer, och att de själva tycker att de är omhuldade och att de gör ett meningsfullt arbete, berättar hon.
– Men samtidigt berättar de om att familjer förväntar sig mer eller mindre dygnetrunttjänst, med beredskap att hjälpa en äldre mitt i natten.
Så även i familjeidyllerna, undantaget som bekräftar regeln, finns ett utnyttjande av arbetskraft, där arbetsgivarna bland annat bryter mot reglerna när det gäller dygnsvila.
Mats Utbult