Med det nederländska verktyget Stoffenmanager kan man få en uppfattning om nivån på farliga ämnen i luften, mycket enklare och billigare än med faktiska mätningar. Det menar forskaren Ing-Marie Andersson som har studerat erfarenheterna av verktyget. Hon hoppas att det kan få en spridning också i Sverige.
Stoffenmanager är ett webbverktyg som man, utan specialistutbildning, kan använda för att beräkna kemikalieexponering. Det går att ladda ner en svenskspråkig gratisversion, sedan finns det också en mer avancerad version som kostar.
Stoffenmanagers beräkningar utgår från matematiska modeller, i stället för att mäta i verkligheten. Systemet, som har utvecklats av forskare i Nederländerna, gäller främst vid inandning, men i viss mån även vid hudexponering.
Så här går det till att riskbedöma med Stoffenmanager:
Användaren matar in vilka ämnen man hanterar och deras egenskaper med hjälp av de säkerhetsblad som kommer med leveransen av kemikalierna.
Därefter beskriver hen förutsättningarna på arbetsplatsen och vilken skyddsutrustning man använder.
Systemet redovisar en beräkning av hur stora riskerna är på arbetsplatsen, antingen i siffror – milligram per kubikmeter, jämfört med gränsvärden – eller genom färgerna grönt, orange och rött.
Det som är viktigt är att jämföra med de hygieniska gränsvärdena, förklarar Ing-Marie Andersson. Får man för höga värden kan man kanske prova med punktutsug eller andra åtgärder. Man kan mata in de nya förutsättningarna i Stoffenmanager för att undersöka om det beräknade resultatet blir bättre.
– Då slipper man lägga ner pengar på åtgärder som inte ger effekt. Man får helt enkelt prova sig fram till ett bra resultat, säger hon. Både anställda och chefer får insikt i verksamheten med hjälp av riskbedömningen, som pedagogiskt visar hur det ser ut, och vilka förbättringar man kan göra.
Enklare och snabbare
Med stöd av AFA Försäkring har Ing-Marie Andersson och forskarkollegan Gunnar Rosén översatt Stoffenmanager till svenska. De har tagit fram en distanskurs i hur man använder det. Kursen har hittills haft 40 deltagare och fått positiva omdömen.
I projektet har de också intervjuat nederländska branschorganisationer, som med hjälp av Stoffenmanager har identifierat risker i de olika branscherna, och sedan tagit fram en katalog med risksituationer.
Arbetsmiljöinspektionerna i Nederländerna, och även i Finland, efterfrågar i dag Stoffenmanager som ett alternativ i sina inspektioner.
– När inspektörerna i Nederländerna kommer ut på arbetsplatserna frågar de efter riskbedömningar. Då plockar man fram de senaste resultaten i Stoffenmanager.
– Det gör inspektionerna enklare och snabbare. Inspektören får snabbt insikt i förhållandena på arbetsplatsen.
De nederländska forskarna presenterade 2003 den första upplagan av Stoffenmanager. Nu vidareutvecklas verktyget av företaget Cosanta. En internationell vetenskaplig rådgivargrupp tar fram underlag för förbättringar utifrån vetenskapliga och kritiska granskningar.
Svenska forskare som har utvärderat verktyget kom fram till att det går att använda för att bilda sig en uppfattning om exponeringar, men att det finns situationer då det inte räcker till (se artikel sid 13).
– Man kan inte göra allt. Alla ämnen går inte att riskbedöma, men det betyder inte att man ska låta blir att göra de beräkningar man kan göra på ett effektivt och billigt sätt, påpekar Ing-Marie Andersson.
I Sverige har såväl arbetsgivare och fackliga parter som Arbetsmiljöverket uttryckt intresse för verktyget. Arbetsmiljöverket nämner det också i föreskrifter som exempel på hjälpmedel man kan använda.
Efterfråga riskbedömningar
Men för att användningen ska bli så omfattande som i Nederländerna, behöver det hända någonting på Arbetsmiljöverket, menar Ing-Marie Andersson. Hon berättar att det är vanligt att hon kommer till arbetsplatser som använder kemikalier och när hon frågar hur stora exponeringarna är finns det ingen som kan svara.
– Myndigheterna måste bli bättre på att övervaka att riskbedömningar verkligen sker ute på arbetsplatserna. Finns det ingen som efterfrågar riskbedömningar, är det stor risk att det inte görs.Trots alla lagar och regler.
Ing-Marie Andersson menar att det är som med hastighetsbegränsningar i trafiken. Finns det ingen kontroll eller hastighetskameror kör de flesta för fort.