Under 2007-2009 anmäldes totalt 2277 kemiska arbetssjukdomar i Sverige. Cirka en tredjedel av anmälningarna gällde hudbesvär som rodnad, hudutslag eller eksem. Besvär i luftvägar och andningsorgan står för en annan tredjedel.
Etikett: Kemiska hälsorisker
De som följer Kemiguidens handfasta råd lever upp till föreskrifterna, även om de inte förstår
vad det står där, säger Ann-Beth Antonsson. (Foto: Mats Utbult)
Man kan komma långt med grov uppskattning
– På många småföretag upplever man att det är svårt att jobba med kemiska risker. Och om man inte klarar av att bedöma riskerna, kan man faktiskt utsättas för farliga ämnen i farliga halter, säger AnnBeth Antonsson, som har utvecklat verktygen Kemiguiden och Kemirisk.
Om man med ett beräkningsverktyg närmar sig risknivåer måste man göra riktiga mätningar.
Nyttiga verktyg som kräver kunskap och försiktighet
För att få en uppfattning om hur det ser ut med kemiska hälsorisker på arbetsplatsen kan man ha nytta av beräkningsverktyg som bygger på modeller av verkligheten. Men det gäller att användaren har kunskap om verktygen. Man måste veta något om det man ska beräkna. Och de fungerar bättre och sämre inom olika områden. Det menar yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg, som lett en rad studier om flera olika verktyg.
Faktiska
mätningar av farliga ämnen, som här på ett varv, är svårare, dyrare
och tar mycket mer tid än att använda beräkningsverktyg som Stoffenmanager. (Foto: Ing-Marie Andersson)
Beräkna kan bli billigare, enklare och oftare än att mäta
Med det nederländska verktyget Stoffenmanager kan man få en uppfattning om nivån på farliga ämnen i luften, mycket enklare och billigare än med faktiska mätningar. Det menar forskaren Ing-Marie Andersson som har studerat erfarenheterna av verktyget. Hon hoppas att det kan få en spridning också i Sverige.
Företaget DS Smith, som tillverkar
förpackningar av wellpapp, använder
Stoffenmanager sedan tre år.
Bra med snabbt svar om hygieniska gränsvärden
– Det här har gjort kemikaliehanteringen så mycket enklare, säger Satu Moilanen Lambeth, miljökoordinator på DS Smiths wellpappersfabrik i Mariestad, där de har använt Stoffenmanager i tre år.
I stället för att mäta på plats ute i fabriken, lägger hon in uppgifter om kemikalierna och hur de använder dem, och får snabbt svar av programmet.
Den här metoden för att bedöma risker ingår inte bland dem som beskrivs i artikeln: "Luktar det inte illa är det inte farligt." Från en kampanj mot farliga
myter inom arbete och hälsa, som Rigas
medicinska universitet genomfört.
Tre sätt att få underlag för att bedöma risker
För att komma igång med att riskbedöma farliga ämnen behöver många mindre företag hjälp med att ta fram underlag.
Tre svenska forskargrupper har arbetat med två verktyg, Stoffenmanager och Kemirisk, som de hoppas ska vara billigare och enklare, och därför gå att använda oftare än de traditionella mätningarna.
Personer som upplever för höga krav och för låg kontroll i arbetet är en riskgrupp. Foto: Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljön ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar
Livsstilsfaktorer som kost, motion och rökning brukar lyftas fram som orsaker till hjärt-kärlsjukdomar.
Men orsakerna och botemedlen finns inte bara att söka hos individen. Forskningen visar att viktiga orsaker till dessa sjukdomar finns i arbetsmiljön.
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken och de orsakar mer än en tredjedel av alla dödsfall. I Sverige inträffar varje år 35 000 infarkter och 25 000 fall av stroke. 60 000 patienter vårdas på grund av hjärtinfarkt och kärlkramp.
EU kampanjar för säkrare hantering av farliga ämnen
Ett oacceptabelt stort antal arbetstagare utsätts för farliga ämnen på arbetet runtom i Europa.
Farliga ämnen ligger bakom en betydande andel av alla arbetssjukdomar.
Det råder en allmän brist på medvetenhet om vad farliga ämnen är, hur vanligt förekommande de är på arbetsplatser och vilka risker de medför.
Framstegen med att minska arbetstagares exponering för farliga ämnen har varit ytterst små på senare år.
Det är Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) som står bakom denna bekymmersamma beskrivning av läget. Byrån gör det i sin presentation av EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser hanterar farliga ämnen på ett säkert sätt”, som pågår under åren 2018–19 i över 30 länder. Faktaruta om farliga ämnen finns sist i artikeln.
Mats Bohgard har sett många förbättringar under sin tid som forskare. Men det kommer hela tiden nya saker
att forska om, som biodiesel och nanoteknik.
Luften har blivit renare, men vi kan inte andas ut
Kampen mot farliga ämnen i arbetet är inget avslutat kapitel.
Det kommer hela tiden nya ämnen och material, som orsakar långsiktiga hälsoproblem för många.
Allt fler olika typer av arbetsplatser är berörda.
Och gamla problem som man trodde var historia kommer tillbaka, som kvartsdamm och asbest.
Det säger forskaren Mats Bohgard, som i över 40 år har forskat om rök, damm och andra luftföroreningar i arbetsmiljön.